Här finns de artiklar vi publicerat om ursprungsfolkens situation i Latinamerika idag, framsteg som gjorts de senaste åren och framtida utmaningar.
USA: Budskap till den amerikanska kontinenten
Idag sker kraven på en förändring på tröskeln till en ny administration i Washington. Förändringen är historisk eftersom ingen definition görs utifrån den avhumaniserande koden "skomakare blir vid din läst" men den historiska ödesbestämda tron att Förenta Staterna måste utvidgas mellan Atlanten och Stilla havet bär fortfarande ärren efter den euro-amerikanska koloniseringen av Abya Yala i norr och de blöder fortfarande.
Abya Yala - Kontinentala konfederationen Örn och Kondor
Colombia: Tusentals människor ur ursprungsbefolkningen påbörjar en protestmarsch mot den globala uppvärmningen samt regeringens socialpolitik
Tusentals människor från sydvästra Colombias ursprungsbefolkningar startade i söndags en protestmarsch, från sin skyddade plats i María-Piendamó, i riktning mot staden Cali. Marschen stödjer rörelsen "Liberación de la Madre Tierra" (Befrielsen av Moder Jord) och protesterar mot den globala uppvärmningen samt den sittande regeringens socialpolitik.
Agencia Rodolfo Walsh
Konfliktdrabbade Mapuche-zonen: husrannsakan på skola
Repressionen leder till husrannsakan på skolan, skjuter 7 barn och arresterar representanter från la Alianza Territorial Mapuche (Den territoriella mapuche aliansen).
Runt klockan 17 idag (16/10) iscensatte den chilenska polisen en omfattande operation i Ercilla, ...
Agencia Rodolfo Walsh
Skolkläder med Puruha kulturell identitet
Ett sätt att göra indianska barn osynliga var att klä dem i skoluniform. Nu finns det åtta ställen där man syr de 18 680 stycken skoluniformer till de interkulturella och tvåspråkiga skolorna i Chimborazo.
Alex Paguay Yauripoma
Bolivia mot mer demokrati och bättre fördelning av rikedomar
Det som hänt i Bolivia lär oss att den rädsla vi känner för att vara det vi kan vara inte är en oövervinnerlig fiende. Rasismen är inte ödesbestämd, vi är inte dömda att upprepa historien. (.)
Ariel Ogando
Jag vill föra vidare det mina föräldrar lämnade efter sig till mig...
Majoriteten av de latinamerikanska nationalstater som sprang upp ur resterma av de koloniala samhällena sökte, med mer eller mindre framgång, kriterier för att skapa en identeitet för att binda dem samman. Ett territorium och vissa grundläggande händelser (hjältar, slag, pakter och historiska händelser etc) skulle göra så att invånarna i de nya länderna skulle känna sig som en del av den nya konstruktionen, av "det inbillade kollektivet", i politiska och intellektuella samhälleliga sektorer.
Ariel Ogando
Urinvånare i Panama rapporterar om förtryck och territoriellt berövande
Invånarna i kommunerna Naso och Ngobe, som befinner sig i regionen Provincia de Bocas del Toro, har anmält guvernören Esther Mena de Chiu för kränkning mot deras rättigheter. Den nyss nämnda guvernör har blivit utpekad av medborgarna som den huvudansvariga personen för dessa kränkningar.
Biodiversidadla
Nya hot mot Sutsuin Jiyeyu Wayuu - Kraften hos Wayuu-kvinnor
Traditionen är som en gammal kvinna som sitter vid vägen på dagarna och berättar för de generationer som kommer om sådant hon upplevt.
Casa de la Fuerza de Mujeres Wayuu
Andra marschen för Wounmainkat
Från den 20 till 25 november 2008, marscherade främst Wayuu-kvinnor men också män till Wounmaikat för att stödja Minga por la Resistencia Indigena y Social (Minga för indianskt och socialt motstånd), som inleddes den 12 oktober 2008.
Cabildo Wayúu Nóüna de Campamento
Wayuu: Offentlig Fördömande
Representanter och myndigheter vid organisationer och wayuu-samhällen, möttes i Riohacha under "Forumet för förverkligande av föreläggande nr 004, 2009", avgett av Konstitutionsdomstolen. Föreläggandet berör skyddet av grundläggande rättigheter för personer som förflyttats under den väpnade konflikten eller som riskerar att tvångsförflyttas.
Wayuu
En brådskande uppmaning för att stoppa frihandelsavtalet mellan Colombia och Schweiz
Samtidigt som processerna för bilaterala frihandelsavtal med USA, Norge och andra länder är pausade pga. situationen av de massiva brotten mot de mänskliga rättigheterna i Colombia, går Schweiz diskret mot ett godkännande av ett bilateralt frihandelsavtal.
Casa de la Fuerza de Mujeres Wayuu / O N I C, Autoridad Nacional Indígena de Colombia
Indiankvinnor och förfädernas rättssystem
Förfädernas rättssystem och indiankvinnornas tillgång till förvaltning av rättvisan var huvudteman när de kvinnliga ledarna från 9 länder (Bolivia, Peru, Ecuador, Colombia, Panama, Honduras, Guatemala, Nicaragua och Mexiko) möttes.
CHIRAPAQ
Klimatförändringarna och dess effekter i ursprungsbefolkningarnas byar
Oron över den globala uppvärmingen och klimatförändringarna har ökat i internationella möten och forum, i internationella organisationer och organisationer från ursprungsbefolkningarnas byar.
CHIRAPAQ
En historisk milstolpe har nåtts efter urbefolkningens protester i Amazonas
Sedan förra seklet har tillämpningen av en rad lagar som styr den fria marknaden gett upphov till många kriser mellan regeringen och ursprungsbefolkningarnas organisationer. Att man tillåtit nationella och transnationella företag att utvinna naturresurser i ursprungsbefolkningarnas områden har påverkat dessa negativt och konsekvenserna har varit lika allvarliga som osynliga i den allmäna opinionen
CHIRAPAQ, Centro de Culturas Indígenas, Marcela Cornejo
Abya Yala: Kallelse till kontinentalmöte
Det fjärde kontinentalmötet för ursprungsfolk och indiannationer i Abya Yala kommer att hållas i Puno, Perú, mellan den 27 och 31 maj 2009. För mångnationella stater och välstånd!
Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas, CAOI
Invånare bränner offentliga lokaler i Bagua
Utcubamba-Amazonas, (CNR).-Som svar på den våldsamma avhysningen av de indianer som befunnits sig vid landsvägen Fernando Belaunde Terry, har invånare i Bagua satt eld på en offentlig myndighetslokal, ...
Coordinadora Nacional de Radio, CNR
Peru: Möte med indiankvinnor i Lima 13-16 april
Bland de vikigaste frågorna som diskuterades var utbildning med hänsyn till kulturell mångfald och klimatförändringarna, en av de viktigaste
Enlace Continental de Mujeres Indígenas Región Sudamérica
Den kontinentala alliansen för indiankvinnor, Region Sydamerika, skriver ett öppet brev till de politiska myndigheterna och civila
organisationerna i Bolivia
Med anledning av den kris som våra broderfolk i Bolivia står inför och på grund av att vi försvarar livet, välståndet, broderskap mellan folken,
kontinuiteten mellan generationerna och samlevnad som baseras på respekt för människor och natur, vill vi, kvinnor och indian-organisationer inom den
kontinentala alliansen för indiankvinnor, region Sydamerika, uttrycka följande:
Den Kontinentala Alliansen för Indiankvinnor, Tarcila Rivera Zea
Ett allmänt brev
..vi inte acceptera att vi inte får vara delaktiga i besluten som ni fattar på våra marker, som har varit skyddade av våra förfäder sedan många sekel tillbaka, det är vår rättighet att vaka över kontinuiteten att detta följs för att försäkra de nya generationerna en värdig framtid med fullständiga rättigheter.
Den Kontinentala Alliansen för Indiankvinnor, Tarcila Rivera Zea
Förbjudet att svänga till höger
Folket i Bolivia gör motstånd mot den intoleranta högern i landets rikaste region. Händelserna, som har sitt ursprung i en massaker då 19 bönder dödades och mer än 100 försvunna i Pando, är inte isolerade. Journalisten Miguel Ferrari och docent Juan Pablo Angelone analyserar denna konflikt inom ramarna för den aktuella situationen i Latinamerika. Tio tankar för att förstå sammanhanget mellan Bolivias kamp och Latinamerika.
enREDando
Synliga murar i vardagen
Diskriminationen tar sig uttryck på många olika sätt mot de ursprungsbyar som finns i Rosarioområdet. Majoriteten är av ursprunget qom. Polisförföljelse, diskriminering i arbetslivet, misshandel av kvinnor och barn, till protester av grannar som motsätter sig byggandet av 490 nya bostäder i ett av toba-kvarteren i staden är en del av vardagen. enREDando talade med Miguel Medina och Ofelia Morales, referenter för ursprungsbefolkningen.
enREDando
Argentina: Vi "Los blanquitos"
Föreställningen av att vara vit har mycket att göra med hur Staten och Nationen har byggts upp i olika generationer. Moderniseringen förstås nästan som vithet enligt europeisk synsätt. Invandringsprojekten skulle förbli vita, fast man pratade inte så mycket om vithet utan om arbetsamhet.
Frente Transversal Nacional y Popular, Patricia Funes
Venezuela: att erkänna brotten mot ursprungsfolken
Att verka för "tredje mans intressen" betyder att erkänna de brott som begåtts mot ursprungsfolken. Dessa den "tredje mans intressen" (offentliga och privata organisationer) tvingades fram på dagordningen genom invasionen och de planerade och systematiska morden på generationer av ursprungsfolk.
Homo et Natura/ Insurrectasypunto
Mexico: Var är kriget?
Säkerhet? Skydda oss från vad eller vilka? Den allmäna oron för säkerheten ökar hela tiden, samtidigt som gränserna blir allt suddigare. Zapatisternas situation är ett bra exempel. De har inte några problem med sin interna säkerhet
Information utan gränser, Gustavo Esteva
Peru: De går mot strömmen, rör sig, lever
Den kraftfulla rörelsen bland Amazonas folk har gett ansikte åt en del av Peru som alltid ignorerats och hållits tillbaka av de regionala styrkorna och de från AIDESEP. Kongressen har nu föreslagit att man upphäver dekret 1015 och 1073, som skulle ha öppnat dörren för försäljning och upplösning av gemensamma jordar och territorier som tillhör de infödda i Amazonas och i Anderna.
Javier Diez Canseco
Allvarliga fördömanden från indianska bröder
Alberto Pizangos, peruansk indianledare, deklaration i pressen, om den brutala aktionen från polisens specialstyrkor som ledde till 32 döda, 20 av dem indianer.
Kaosenlared
Första kvinnan att leda sametinget - och utmaningarna som väntar henne
I årets val till sametinget vann Sara Larsson från partiet Min geaidnu omröstningen om ordförandeposten, vilket gör henne till den första kvinnliga ordföranden i sametingets historia. Hennes mål är samiskt självstyre - ett ambitiöst mål som tyvärr kan liknas vid Davids kamp mot Goliat.
Latice, Daria Lodygowska
Vem är egentligen same?
Om en svensk hör ordet "same" tänker han eller hon med största sannolikhet på en renskötare i norr. Men även jakt, fiske och hantverk är av tradition samiska näringar. Med alla förändringar som skett i samhället har också många samer flyttat från det samiska bosättningsområdet och sysslar numer med andra saker.
Latice, Cecilia Bergstrand
Våld och det fria området i Ñirihuau Arriba
Vi fördömer agerandet från Rådet för utveckling av indiansamhällena (Co.De.CI), ett av staten Río Negros organ, som skapar och underblåser detta våldsklimat mitt i vårt samhälle och i vilket resten av befolkningen i området tvingas leva
Lof Inakial Wall Mapu Mew
Ecuador: Om de indianska åklagarmyndigheterna
Om den indianska rättsskipningen och dess förhållande till den allmänna. Ecuador är, enligt konstitutionen, en mångkulturell och multietnisk stat och just nu pågår en mycket betydelsefull process som har att göra med tillämpningen av ursprungsbefolkningarnas rättigheter.
Lourdes Tibán
Förändringarna i Chiles konstitution avskaffar ursprungsfolkens rättigheter
Att sätta lagen över ursprungsfolkens rättigheter begränsar också reformen, något som inte precis gynnar ursprungsfolken och deras samhällen.
Mapuexpress, Bartolomé Clavero
PERU: Kronologi över en förebådad massaker
November 2007: García publicerar i den "prestigetyngda" tidningen "El Comercio" sina ytterst intelligenta artiklar "den som inte äter och inte låter någon annan göra det heller"* och "den som inte äter och inte låter någon annan göra det heller reloaded", där vår allre högste president skriver:
Mapuexpress, Ana María Vidal
Det stora bedrägeriet att med pensioner få mapuche att byta bort rätten till sitt fäderneärvda land
Ministern Viera Gallo har lagt ett ondskefullt förslag om en massiv åsidosättning av återbördning av jordmark genom att erbjuda pensioner i utbyte mot avsägelse från rätten till jord.
Mapuexpress
Ursprungsfolkens identitet
När vi i västvärlden talar om identitet har det att göra med att vara, att äga och att göra. Tillhörighet, sammanhang, skillnader, självuppskattning, bland andra, har med varande att göra. Symboler, språk, vanor, seder, referensgrupper, historiskt minne, arbete syftar på ägande
María Victoria Eraso
Får jag lov att presentera Lino Chara
Från Rosario, Argentina, vill jag på det här sättet presentera Lino Chara för er. Han är en sorts modern "Moses" som tagit till sin uppgift att leda sina indianska bröder genom öknen mot det "förlovade landet", mot besittning av sina rättigheter som alltid varit så ifrågasatta och bortglömda av regeringarna.
María Victoria Eraso
Indianska barn = diskriminerade barn
Det var för mer än 40 år sedan som tusentals indianer lämnade sin ursprungsplats för att bosätta sig i de marginella områdena av Rosario,
Argentina. De trodde på löftet om utveckling.
María Victoria Eraso
Colonia Dolores
Jag ska möta mina förfäder och avsluta mitt släktträd och få veta var jag kommer ifrån, vem jag är, så jag sedan kan berätta för min barn och min barnbarn, för att de ska känna stolthet i var jag kommer ifrån och vem jag är.
María Victoria Eraso
Video av den indianska Minga av Chocó
516 år av berövande, den colombianska staten fortsätter att beordra döden för ursprungsbefolkningen. I Chocó har ombudsmannens byrå intagits som påtryckning för att de undertecknade avtalen skall upprätthållas
Minga Indígena del Chocó
En spik i kistan för CAN
Europeiska Unionen lyckades driva igenom målet rörande ett frihandelsavtal till tre länder inom den Andinska gemenskapen.
Minga Informativa de Movimientos Sociales
Sociala rörelser samtalar med presidenter
Inom ramarna för det Sociala världsforumet i Belém do Para, genomförde presidenterna Hugo Chávez (Venezuela), Fernando Lugo (Paraguay), Evo Morales (Bolivia) och Rafael Correa (Ecuador) en "Dialog om folkets integration i vårt Amerika" med de sociala röreslerna på eftermiddagen torsdagen den 29 januari.
Minga Informativa de Movimientos Sociales
World Social Forum 2009, Belem, Amazonia, Brasilien
Krisen för den kapitalistiska, eurocentriska, manschauvinistiska och rasistiska utvecklingsmodellen är total och den har fört oss till den värsta krisen social, för klimatet och miljön i mänsklighetens historia.
Minga Informativa de Movimientos Sociales
Den globala mingarörelsen för Moder Jord i en kommunikativ agenda
Från den 12 till den 16 oktober äger mobiliseringar, kulturella uppträdanden och debatter rum, på olika ställen världen över, inom ramarna för La Minga Global por la Madre Tierra ( "den globala minga(n) för Moder Jord"). ...
Minga Informativa de Movimientos Sociales
Och ursprungsfolken fortsätter att vänta
Ursprungsfolken gav namn åt vårt land. Paraguay (Paraguá-folkets flod) och deras språk guarani, talas för närvarande av 90 % av befolkningen, 40 % talar bara guarani.
Noticias Aliadas, Gustavo Torres
Awasfolket förenas
Vi bor i ett geostrategiskt viktigt område där det finns ovärderliga naturrikedomar och därför står vi under påtryckningar från många aktörer som har politiska, militära och ekonomiska intressen. För att stå emot har vi skapat Awasfolkets överlevnadsplan
Comunicaciones Aliadas, Luis Ángel Saavedra
Ursprungsfolkens rättigheter är fortfarande tomma ord
Den progressiva hållningen i de lagar om ursprungsfolkens rättigheter som antagits i Argentina på både nationell och priovinisiell nivå har fram till idag inte kommit till uttryck i offentlig politik eller i domar.
Noticias Aliadas, Hernán Scandizzo
Hot mot ursprungsfolken vid gränserna
Om man ser gränsen från den offentliga scenen och de stora städerna brukar den kännas avlägsen, framför allt om man antar att den finns långt uppe i bergen eller ute i djungeln. FNs höga kommissionär för de mänskliga rättigheterna (OACNUDH) känner väl till situationen. I en rapport ...
Noticias Aliadas, Ramiro Escobar
Mingas: protest och eftertanke
Mingas, eller marscherna, som i oktober och november genomfördes av tusentals indianer i Colombia och som förde dem ca 504 km från den sydvästra delen av landet till Bogotá visade än en gång på "den omoderna bristen på respekt för etniska gruppers rättigheter och folkmordet som ännu inte är över utan tvärtom blivit råare under regeringen Álvaro Uribe."
Comunicaciones Aliadas, Susan Abad
Ecuador: Första inhemska kanalen börjar sända
Med en stor fest firade man den 16 juli invigningen av den första inhemska tv-kanalen på kichwa, i staden Latacunga, Cotopaxi provinsen i Ecuador.
Noticias Aliadas
Mapuche-konflikten sjuder
Det nyligen inträffade mordet på en indiansk aktivist, som begicks av en carabinero (militärpolis), har upprört hela Chile. Det har intensifierat gamla rasmässiga och politiska spänningar, och återinlett en debatt om det bästa sättet att lösa den så kallade "mapuche-konflikten" på.
Noticias Aliadas, Benjamin Witte
Kvinnor ur den mexikanska ursprungsbefolkningen försvarare av mänskliga rättigheter
Eulogia Flores Vázquez och Obtilia Eugenio Manuel är två kvinnor ur den mexikanska ursprungsbefolkningen som, innan de ens blivit myndiga, arbetade i la Montaña och la Costa Chica i delstaten Guerrero med att försvara mänskliga rättigheter i sina samhällen.
Noticias Aliadas, Karen Trejo
Offentlig deklaration
Än en gång är det den 12 oktober och vi påminns om att vi måste synliggöra den historia av utanförskap som karakteriserat ursprungsfolkens existens i Chile och i regionen och det den lämnat efter sig. Idag är det omöjligt bortse ifrån folkmordet som började 516 år sedan och som utgör en av de mest brutala händelserna i mänsklighetens historia.
Observatorio Ciudadano, Chile
Colombia: Vad satsar indianerna
Om vi skulle välja ut en av de grundläggande rättigheterna för att kunna förstå problemen med etnisk-territoriella grupper (svarta och ursprungsfolk) och bönder i Colombia, är det tveklöst territorium
Peripecias, Efrain Jaramillo Jaramillo
Tre regeringar som inte gjort något åt hunger- och fattigdomskrisen
Den här ekonomiska modellen befinner sig i kris därför att den gynnar de utländska och nationella företagarna som betalar usla löner, de spekulerar eftersom ingen begränsar deras vinster eller tvingar dem att betala skatter som står i proportion till de rikedomar de håvar in.
Plataforma Agraria
Karta över ursprungsfolkens språk
En språkupptäckt har gjorts i Latinamerika: det finns omkring 420 språk och 522 ursprungsfolk fördelade på 21 länder från Mexiko till Argentina.
Prensa Indígena, Alba Silva
Nej till kvinno-mord
Under de tre sista veckorna i maj hölls i Guatemala det första latinamerikanska mötet mot kvinno-mord. Deltagarna kom fram till att kvinno-mord inte är ett familjeproblem utan att dess ursprung står att finna i den partiarkala kultur som dominerar i Latinamerika och som måste kvävas i sin linda.
Prensa Indígena, Alba Trejo
Costa Rica: Konflikt om vatten
Mer än ett tiotal skadade, bland dem sju poliser, ett flertal gripna demonstranter blev resultatet av konfrontationer mellan
invånare och myndigheterna.
Prensa Indígena, Betania Artavia
Mord på radiojournalister i Mexico
De var på väg mot staden Llano Juarez i San Juan Copala när de utsattes för ett bakhåll och mördades. Felicitas Martinez Sanchez, 20 år, och Teresa Batista Merino, 24 år, arbetade som journalister på radiokanalen "La Voz que rompe el silencio" (Rösten som bryter tystnaden). Nyheten blev offentlig genom "CACTUS" Centro de Apoyo Comunitario Trabajando Unidos (Stödcentret för ett gemensamt arbete)
Prensa Indígena, Juan Pablo Montes Jiménez och Roger Valle
El Salvador: Den nya presidenten lovar främja ursprungsfolkens rättigheter
Att repektera OITs konvention om ursprungsfolk, upphöja FNs deklaration om ursprungsfolkens rättigheter till lag och verka för att ursprungsfolken ska delta i utformningen av juridiska ramar är några av de åtgärder som den nya regeringen i El Salvador tänker vidta.
Prensa Indígena/ Servindi
Peru: regeringens dubbelmoral
För några månader sedan antogs i FN Deklarationen om ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Då tillhörde de peruanska representanterna de mest entusiastiska tillskyndarna. I deklarationen sägs att regeringar förbinder sig att respektera territoriella rättigheter och att rådgöra vid beslut som berör ursprungsbefolkningen
Prensa Indígena, Wilfredo Ardito Vega och Javier Diez Canseco
Mexiko: 71% av indiankvinnorna utan socialförsäkring
Minst 71 procent av de indianska kvinnliga arbetarna har inget arbetslöshetsunderstöd eller socialförsäkring, eftersom deras arbete för det mesta sker i hushåll och det finns ingen sådan rätt, enligt studien "Indikatorer på klyftor i staten Chihuahua" utförd av Chihuahuas kvinnoinstitut.
Prensa Indígena
Ecuador: En regering full av lögner
Godkännandet av gruvlagen är ännu ett exempel på hur man kan missbruka den liberala demokratin. I Quito fortsätter hungerstrejken mot den nya lagen.
Prensa Indígena, Natalia Sierra
Perú: Att lyckas skaffa sig en utbildning på landsbygden är en bedrift
María Belén Sabio, 30 år och awajun-indian lyckades avsluta sina högskolestudier för att bli lärarinna samtidigt som hon tagit hand om sina fem barn. "Livet på landsbygden är inte lätt, det har varit svårt för mig att komma framåt", sa hon till IPS, i Perus nordöstra Amazonas-region.
Prensa Indígena, Milagros Salazar
Guatemala: Ursrpungsbefolkningens kvinnor anmäler gruvarbetare
Urpsrungsbefolkningskvinnor från kommunerna San Miguel Ixtahuacán, San Marcos, El Estor, Izábal y San Juan Sacatepéquez, Guatemala upprepade sina anmälningar för de förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna som de har utsatts för på grund av gruvarbetet i deras regioner, kriminaliseringen av ledarna och sexuella övergrepp.
Prensa Indígena
Tepeji (Mexico): medeltida idéer och kriminalisering av kvinnor
Just i det ögonblicket tänkte hon inte på något alls. Det slog henne inte ens att hon hade ett straff att utföra, något kvinnor gjort i alla tider. Det enda som ockuperade hennes tankar var att komma fram till sjukhuset för att hejda blödningen från underlivet och för att rädda livet.
Prensa Indígena, Tania Meza Escorza
Brev från stammen Kitu Kara till Ecuador
Vi hyllar män och kvinnor, ungdomar och barn, gamla, sjuka och friska, de från landet och de från stan, organiserade och icke-organiserade, nära och fjärran, fria och slavar, de från dalar, de från slätterna och de från havet. Vi hyllar de lokala, regionala, kommunala, provinsiella, kantonala och kommunala myndigheterna.
Prensa Indígena
Costa Rica: Information om det frihetsberövade infödda folket
CEDIN.- De frihetsberövade infödda migranternas tillgång till rättvisa i Central Amerika. Fallet Costa Rica. Det finns idag samhällsklyftor, ekonomiska och politiska, som gör att de infödda hamnar i en sårbar position, då deras verklighet är begränsad i förhållande till de icke-inföddas. Frihetsberövade eller i ett osäkert migrant tillstånd, förvärras deras situation ytterligare dubbelt när de sedan stöter på en juridisk process.
Prensa Indígena, Rosangela Rodriguez Miranda
Peru: Kongressledamöter från APRA motsätter sig ursprungsbefolkningarnas rättigheter
Tidningen Mariátegui: Kongressledamöterna från regeringspartiet APRA motsätter sig erkännandet av ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Godkännandet av lagförslag 1912, som ger kraft till deklarationen om rättigheter för ursprungsbefolkningar i FN, blev i går fördröjd i den ordinarie sessionen för kommissionen av den andinska, Amazon och afro-peruanska befolkningen, miljö och ekologi i republikens kongress på grund av motstånd från regeringspartiet APRA:s lagstiftare.
Prensa Indígena
Internationellt kvinnomöte i Lima
Mellan 14 och 16 april ägde rum ett internationellt möte för indiankvinnor i Lima, Peru. Slutdokumentet är mycket omfattande och här följer ett sammandrag:
Red Informativa de Mujeres de Argentina, RIMA
Tvåhundraårsjubileum och urinvånarna
När förberedelserna av Argentinas självständighetsrörelse tvåhundraårsjubileum kommer på tal, lämnas indianerna åt sidan.
Sixto Vazquez Zuleta
Indianer i protest-aktion i Salta, Argentina
De argentinska Wachi-indianerna som tillhör Misión El Quebrachal, "Guayana" och "Tres Lapachos", i General Ballivián området, Salta, håller den nationella motorvägen avstängd sedan fredagen den 16 Maj. Deras krav är att den lokala regeringen i Salta officiellt skall tillerkänna dem 100 ha av mark lokaliserade i anslutningen till den by där de har varit bosätta i flera generationer.
Sixto Vazquez Zuleta
Fotboll och rasism
Ordföranden för Gymanstik och fäktning i Jujuy släppte lös en internationell kontrovers när han avgick från sitt uppdrag efter att fotbollstränaren Saúl Laverni, tillsammans med spelarna kallat honom "bolivian". Det hela uppfattades som en rasistisk och diskriminerande förolämpning av Raúl Ulloa och hans spelare. Dessutom skapade det en reaktion från Bolivias kansli som också tyckte att påståendet var en förolämpning
Sixto Vázquez Zuleta - Toqo
Peru: Kongressens beslut
Kongressen i Peru har beslutat bordlägga de lagförslag som provocerat fram protesterna i Amazonas områdena. Bordläggningen ska gälla i 90 dagar, vilket regeringen Alan García hoppas ska räcka för att övertyga ursprungsfolken i området.
Svensk Public service radio P1 / SERVINDI
Snaran dras åt kring indianrevolutionen
Diplomatiska kriser, utvisade ambassadörer, våld och undantagstillstånd. Snaran dras åt kring "indianrevolutionens" hals i Bolivia. Två samhällsblock - fattigt ursprungsfolk och rika vita - vägrar ge upp vad de anser vara sina rättigheter.
Tidningen Anti, Klas Lundström
Tidens flod
De traditionella kulturerna i hela världen lär oss att världens ekosystem är vårt "hem".
Tonatierra