Vem är egentligen same?
LatiCe
Om en svensk hör ordet "same" tänker han eller hon med största sannolikhet på en renskötare i norr. Men även jakt, fiske och hantverk är av tradition samiska näringar. Med alla förändringar som skett i samhället har också många samer flyttat från det samiska bosättningsområdet och sysslar numer med andra saker.
Vad är då den officiella definitionen på same? Svaret är att det finns ingen.
I och för sig finns det en sorts allmän definition att same är den som uppfattar sig själv som sådan eller har samiska som modersmål. Men man blir ganska förvirrad när man läser lagarna som gäller på området.
Skollagen och sametingslagen säger olika saker och i rennäringslagen (bara samer får bedriva rennäring i Sverige) finns inte någon definition alls. Mest begränsad är sametingslagen men den gäller enbart vilka som ska ha rösträtt i och vara valbara till sametinget. Kriterierna för att bli upptagen i sametingets röstlängd är knutna till det samiska språket i 1:a till 3:e generation. Problemet är att det i Sverige under många år fördes en assimileringspolitik som gjort att många samer förlorat sitt modersmål, en process som fortfarande pågår.
I förslaget till Nordisk Samekonvention står det att same är den som "har samiska som hemspråk", "har minst en förälder, farförälder eller morförälder som har eller har haft samiska som hemspråk", "har rätt att utöva samisk rennäring i Norge eller Sverige" eller uppfyller villkoren för rösträtt vid sametingsval i Finland, Norge eller Sverige".
Flera statliga utredningar har gjorts. I den senaste, 2002, menar man att den nuvarande definitionen på vem som är same är så öppen att det till och med kan bli för många samer.
Nu har en rikstäckande organisation - Same Ätnam - föreslagit en ny definition av same. De hävdar att verkligheten har förändrats och därför bör också definitionen göra det. Traditionellt har definitionen av vem som är same alltid utgått från släktskap och det borde man ta hänsyn till. Men man anser också att definitionen måste bli öppnare än så och inkludera tex familjeförhållanden.
Man har gått till sametinget och uppmanat det att utreda frågan och lämna förslag på en utvidgad definition. Andra organisationer, partier och personer har gett sig in i diskussionen. Nu kan vi bara hoppas på att processen kommer att ge ett resultat som gör att så få som möjligt känner sig uteslutna.
Källor:
www.sameatnam.se
http://davgat.se
www.sametinget.se
www.lasarnasfria.nu
www.fjallen.nu
Flera artiklar av: LatiCe, Cecilia Bergstrand