Peru: De går mot strömmen, rör sig, lever
Den kraftfulla rörelsen bland Amazonas folk har gett ansikte åt en del av Peru som alltid ignorerats och hållits tillbaka av de regionala styrkorna och de från AIDESEP. Kongressen har nu föreslagit att man upphäver dekret 1015 och 1073, som skulle ha öppnat dörren för försäljning och upplösning av gemensamma jordar och territorier som tillhör de infödda i Amazonas och i Anderna.
För första gången har deras kamp inte resulterat i en akt, en av alla de som i tiotal under åren har hamnat i Ministerrådets arkiv utan åtgärd. En viktig seger för en social rörelse som visat medvetenhet, organisering, mognad och villighet att enas i kampen utan att låta sig påverkas av regeringens provokationer. Ett exempel att lära av.
Men det är trots allt bara en delseger. Den är långt ifrån en lösning på alla de problem som finns i Amazonas. Staten vänder, som Rumrill säger, ryggen åt Amazonas, utom när det gäller att överlämna det till frosseri som pågår inom affärsjordbruket och de transnationella olje- och gruvföretagen.
Medan man ostraffat delar upp landet mellan sig, lider 75 % av barnen i Amazonas mellan 2 och 9 år av kronisk undernäring som innebär oåterkalleliga skador, bara 65 % av befolkningen avslutar sin grundskoleutbildning och där finns knappt en läkare på 6.500 invånare.
Vid en jämförelse blir skillnaden mellan de minimala investeringar som regeringen gjort på viktiga områden som vattenkraft dramatisk mellan kustområdena och djungelområdena. Vid kusten har man satsat 9.000 miljoner US$. Motsvarande siffra för djungelområdena uppgår inte ens till 1 % av den summan, säger Nájar som ständigt upprepar att tillväxttakten i Amazonas är noterbart lägre än i övriga landet.
García (Alán García, Perus president Ö.a.) har inte gjort något för att lagdekreten som lämnats till kongressen ska dras tillbaka. Det visar hans välkända arrogans och svårighet att acceptera verkligheten. Han insisterar – likt en pappa som tror att han vet allt - på att införa sin egen lag: att inte äta och inte heller tillåta andra att göra det, och på så sätt förstöra de samhällen som han anser vara ett uttryck för efterblivenhet och mot alla framsteg.
Ursprungsfolken i Amazonas som just genomfört sitt tredje möte i Yurimaguas, har helt klart för sig att detta är en långsiktig kamp och att den innebär djupgående förändringar i landet.
Det behövs en ny konstitution som erkänner att vi är ett multikulturellt, multietniskt och plurinationellt land. Det vill säga att här bor olika folk i olika ekosystem och att detta faktum kan förvandlas till en kraft som är riktad framåt i stället för en anledning till uteslutning och segregering, som det varit hittills.
Det skulle betyda att man skapar en verkligt decentraliserad stat som står under folkets kontroll. En representativ demokrati, som tilåter att människor deltar och där medborgarna har kontroll över verkligt transparenta myndigheter.
Men den nya konstitutionen – som bara kan anses giltig om den utarbetas av en konstituerande församling som valts direkt i allmäna val – måste också beskydda våra enorma biogenetiska reserver och återta den statliga och nationella kontrollen över våra naturresurser, för att de ska bli verktyg för utveckling.
En stor del av vinsten måste öronmärkas till utbildning, hälsovård, miljövård, stöd till jordbruket, till att stimulera produktionskedjor och den nödvändiga teknologin, liksom till stimulans av PYMES och turism vilka alla är delar av en hållbar utveckling.
Amazonas behöver en Utvecklingsfond för att finansiera projekt, att enheter som IAAP hålls utanför Garcías centralistiska klor och att man undviker att införa genmanupulerade grödor som kan orsaka stora skador på den oerhörda genetiska bank som Amazonas utgör. Det är också nödvändigt att man drar tilbaka de lagdekret som går emot Amazonas och Perus intressen och som fortfarande gäller.
Folken i Amazonas säger med all rätt: "Amazonas är peruanernas och inte de transnationella bolagens" (paroll från Det tredje mötet). De måste nu förena sig med alla andra sociala, folk- och politiska rörelser som arbetar för de förändringar landet behöver.
Uttalanden från flera Möten mellan folken, som Det tredje Amazonas-mötet tillsammans med den politiska och sociala samordningsorganisationen kan bli början på en viktig process där man bygger upp en social och politisk kraft som kan ge Peru åter till peruanerna. Det är ett stort utmaning att kunna enas på det nationella mötet mellan folken i november.
När folk i Yurimaguas skrek: "Byt president! Nu!" kunde man känna att det är dags för folken i Amazonas och hela Peru att komma ihåg att konstitutionen ger oss rätt att byta ut makten (Artikel 2, § 17 samt Artikel 31 och 32) så kan vi uppnå den förändring vi ser framför oss.
Och inte ens García eller hans allierade fujimorister eller UN kan stå ivägen för den rättvisa, frihet och framsteg som majoriteten eftersträvar. Att byta president är en möjlig väg för att komma fram till en demokratisk och fredlig lösning.
Källa: Prensa Indígena
Flera artiklar av: Javier Diez Canseco