Tvåhundraårsjubileum och urinvånarna
När förberedelserna av Argentinas självständighetsrörelse tvåhundraårsjubileum kommer på tal, lämnas indianerna åt sidan.
Det verkar som om det nyfödda fosterlandet endast berör de kreolska och europeiska invånarna. På något sätt är det fängslande att se hur den nationella borgarklassen inte vill komma ihåg existensen av indianerna.
Orsaken kan vara ett öppet sår: den nuvarande konflikten om marken (i vilken den argentinska regeringen även har varit inblandad). Kanske är det därför de vill glömma indianerna.
Den tragiska historien om den argentinske indianen är en förening av sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, ekologiska och till och med Psykologiska särdrag. Fem århundraden av kapitalism med olika faser av kolonialism, neokolonialism, imperialism samt postkolonialt beroende såsom globalisering bidrog till att indianerna minskade dramatiskt i antal.
Det är ett exempel om hur den blodiga processen genom vilken ett världssystem, som berör en hel kontinent, byggs upp. Den koloniala exploateringen av Amerika omfattade likväl utnyttjande av kontinentens naturtillgångar som av indianerna. Det handlar om två olika moment av samma logik som förenas för att gemensamt bilda den yttre grunden till den kapitalistiska västvärldens ekonomiska ackumulering. Dessa två moment medverkade för att västvärlden inte längre skall vara en bortglömd periferi till ett annat center, utan skall finnas i centrum med all sin storhet. Att undvika indianerna gör att den olösta spänningen mellan revolutionens särdrag och motsättningarna av en universell "borgerlig" (som utesluter vissa "delar" för att istället påtvinga sig i sin helhet) åter bli aktuellt.
Den borgerliga västvärlden tillåter inte att någon tar sig friheter gentemot den gällande ordningen. Det räcker med att observera Bolivia. Få händelser har så hotande konsekvenser gentemot den gällande ordningen som det som nu händer i Bolivia. Bolivia är ett farligt exempel till de gränsande argentinska provinserna (Salta och Jujuy).
Bolivia kan mycket väl vara ett exempel att följa för framtida fredliga självständighetsrörelser i Latinamerika. Den överlägsna befolkningsgruppen av likaväl Salta som Jujuy är av indianursprung. Man kan förutspå att västvärlden kan sätta igång en grym och allomfattande hämnd mot Collaindianernas otänkbara friheter. Den nyfödda argentinska nationen hade bildat en indian skvadron, "Los taitos", i vilken indianerna från La Puna och Quebrada de Humahuaca deltog. De sistnämnda (med dess invånare) upplevde mer än hundra strider under självständighetskriget. De även fick tåla utvandringen som Belgrano befallde. Idag är detta ett fattigt område och dess indianska invånare befinner sig under fattigdomens gräns.
Vi kan fråga oss om det är rättvist att symboliskt förstöra indianernas meriter av att vara de första och mest konsekventa av landets invånare. Att vissa sektorer av våra lokala och dominanta klasser försöker tillägna sig fosterlandet är allvarlig. Ännu allvarligare är det att de skyddar sig bakom en avsiktlig glömska för att försöka tillägna sig det stora fosterlandet som ännu är under uppbyggnad.
Flera artiklar av: Sixto Vazquez Zuleta