I Fokus under juni
Nej till kvinno-mord
Källa: Prensa Indígena
REL-UITA, 30 maj. Under de tre sista veckorna i maj hölls i Guatemala det första latinamerikanska mötet mot kvinno-mord. Deltagarna kom fram till att kvinno-mord inte är ett familjeproblem utan att dess ursprung står att finna i den partiarkala kultur som dominerar i Latinamerika och som måste kvävas i sin linda.
REL-UITA, 30 maj. Under de tre sista veckorna i maj hölls i Guatemala det första latinamerikanska mötet mot kvinno-mord. Deltagarna kom fram till att kvinno-mord inte är ett familjeproblem utan att dess ursprung står att finna i den partiarkala kultur som dominerar i Latinamerika och som måste kvävas i sin linda.
Vid mötet deltog grupper från Mexiko, Honduras, Guatemala och USA.
Målet var att enas om kriterier och en plan för förebyggande arbete. Deltagarna var överens om att man för att kunna bryta ner den patriarkala kulturen är det nödvändigt att medvetandegöra människor, alltifrån de första åren i skolan upp till universitetsnivå.
Riksåklagaren i Guatemala fick under förra året ta emot 7.000 anmälningar om våld mot kvinnor från deras mäns sida. Europeiska parlamentet krävde 2007 att Guatemala måste skydda kvinnors liv och klara upp mordfallen.
Den sociala strukturen i Mexiko och Centralamerika vilar på den patriarkala mentaliteten, "machismo", och i den är det fullständigt normalt med våld mot kvinnor.
Mellan 2001 och 2007 registrerades i Guatemala 4.213 våldsamma dödsfall bland kvinnor. I Mexiko, mellan 1999 och 2006 blev 2.000 kvinnor och flickor mördade. I El Salvador mördades, bara under 2004, 2.933 kvinnor och i Honduras 442 kvinnor från 2002 till 2005. I Nicaragua föll 203 kvinnor offer för kvinno-mord mellan 2003 och 2005.
Rapporter från Riksåklagaren visar att kvinnorna utsatts för slag, våldtäkter, lemlästning, halshuggning och beskjutning.
Även om länder som Mexiko, Costa Rica, Spanien och Guatemala har lagar där kvinno-mord är straffbart betyder det inte de inte förkommer. Att bekämpa våldet är en uppgift för statliga myndigheter framhåller kvinnorättsgrupper som deltog i mötet.
Flera artiklar av: Alba Trejo SEMlac, Prensa Indígena
Indianer i protest-aktion i Salta, Argentina
18 de mayo
De argentinska Wachi-indianerna som tillhör Misión El Quebrachal, "Guayana" och "Tres Lapachos", i General Ballivián området, Salta, håller den nationella motorvägen avstängd sedan fredagen den 16 Maj. Deras krav är att den lokala regeringen i Salta officiellt skall tillerkänna dem 100 ha av mark lokaliserade i anslutningen till den by där de har varit bosätta i flera generationer.
Av samma anledning har Wachi-indianerna stängt av samma motorväg vid fyra andra tillfällen endast under de första månaderna av året. Skälet till protest-aktionen är att i fredags gav områdets beslutanderåd laga kraft åt en förordning. Enlig denna beslutar stadsfullmäktige att indianerna bör genomföra en folkräkning samt en urban planering innan de kan få äganderätten till de 96 ha där de är bosätta.
Förordningen och egendom
Genom sin andra artikel bestäms i förordningen att "marken skall tillhöra den indianska byn och av den anledningen bör de först genomföra en folkräkning".
I ett annat stycke underrättas att "den indianska föreningen El Quebrachal skall ansvara för en urban planering av de ovannämnda markerna med respekt för de gröna områdena och andra typer av land".
De 100 ha tillhörande indianerna är registrerade i Saltas landregistret med registernummer 29.597, kommunen General Ballivián, lokaliserad i den argentinska provinsen Salta.
Flera artiklar av: Sixto Vazquez Zuleta
Peru: regeringens dubbelmoral
Källa: Minga Informativa de Movimientos Sociales
Källa: Prensa Indígena
Redigerad av Latice.org
För några månader sedan antogs i FN Deklarationen om ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Då tillhörde de peruanska representanterna de mest entusiastiska tillskyndarna. I deklarationen sägs att regeringar förbinder sig att respektera territoriella rättigheter och att rådgöra vid beslut som berör ursprungsbefolkningen.
Det låter bra men verkligheten är en annan. Regeringen, med Alán García Perez lade nämligen fram ett lagförslag (nr 1992) till kongressen som gör det lättare att upplösa samhällen både i Anderna och i Amazonas.
Förslaget går stick i stäv med konstitutionen från 1933 som förbjuder köp eller överlåtelse av jord som tillhör ursprungs befolkningar. Anledningen var att det förekom starka påtryckningar för att tvinga dem till försäljning. Men lagförslag 1992 innebär att köp är tillåtet bara man har godkännande av en majoritet av deltagarna på ett möte, även om det bara bevistas av en minoritet av invånarna. Det gör att det kommer att bli mycket enklare för gruv- eller oljeföretag att övertala eller sätta press på människor med hjälp av t ex olika typer av förtjänst.
Det är som gjort för att jorden ska övergå i händerna på stora transnationella företag. Därför har Kommissionen för Amazonas, Andernas, de afroperuanska folken och ekologi förkastat förslaget. Lagförslaget godkändes inte av kongressen och men eftersom regimen har föreställningen att den bara är en bromskloss gick den över huvudet på de folkvalda representanterna och lagdekret 1015 genomfördes. Det kommer att innebära att den juridiska osäkerheten blir större på landsbygden och att den sociala stabiliteten kommer att försämras genom inre splittring i landsbygdsbefolkningen. Med andra ord kommer bond- och indianbyarna att förintas.
Jorden är för ursprungsbefolkningarna inte bara en bit mark, utan en del av deras identitet och användningen styrs av traditionella institutioner som valts av invånarna och innebär en tradition av solidaritet och gemensamt arbete. Dekretet innebär att dessa samhällen överges av den peruanska staten och helt utlämnas till ekonomiska intressen. Bonde- och indianorganisationer samordnar en Nationell Strejk. Arbetet på landsbygden kommer att läggas ner den 8 och 9 juli, samma sak sker i Amazonas den 8, 9 och 10 juli och dessutom sammanfaller det med den nationella strejk som kommer att äga rum den 9 juli. Självklart följer vi i Latice.org utvecklingen.
Flera artiklar av: Wilfredo Ardito Vega och Javier Diez Canseco, Prensa Indígena
Costa Rica: Konflikt om vatten
Prensa Indígena
Redigerat av Latice.org
21 maj. Mer än ett tiotal skadade, bland dem sju poliser, ett flertal gripna demonstranter blev resultatet av konfrontationer mellan invånare och myndigheterna.
Konflikten började i och med att myndigheterna gav sin tillåtelse till att bygga en akvedukt i området, som enligt invånarna i grannskapet skulle göra att de blir utan vatten eftersom vattnet skulle försörja flera turismprojekt. Trots detta påstod Ricardo Sancho, ordförande för Costa Ricas institut för akvedukter och avlopp, att projektet inte skulle påverka befolkningen.
Invånarna fortsätter sin kamp för att hindra bygget av akvedukten och vid ett flertal tillfällen har det kommit till konfrontationer med myndigheterna. Veckan innan greps flera ledare anklagade för att hota MECOs – byggbolagets maskiner.
Från det ögonblicket är humöret på kokpunkten i området och igår exploderade det. Tidigt på morgonen hade myndigheterna placerat ut sitt folk framför Villa Nacascolo med sköldar och tårgas i väntan på invånarna.
Senare på brände demonstranterna bildäck och kastade sten mot kravallpolisen. Invånarna i Sardinales följde exemplet från dem i Lorena, i Santa Cruz, som tidigare försvarat sitt vatten när privata byggbolag ville ta över deras vattenreserver.
Att folket i Sardinales gick ut på gatorna gjorde att medvetenheten om att man måste försvara sina rättigheter ökade. De anser att hotellföretagen tar de lilla vatten de har kvar.
"Bara som exempel, ur floderna Sardinal och Brasil kan man inte ens få ut ett glas vatten, de är båda ett minne blott eftersom grundvattnet sjönk och missbrukades av olika byggföretag. Vi kommer inte att tillåta att företagen tar ifrån oss våra naturresurser."
Invånarna i Sardinales väntar på att Högsta Domstolen uttalar sig och beslutar i de juridiska resurserna som föreningarna i San Blas, Playa del Coco, Sardinál och samhället Guanacasteco kan använda sig av.
Under tiden försäkrar de att de kommer att fortsätta försvara sina rättigheter.
Flera artiklar av: Betania Artavia, Prensa Indígena
Internationellt kvinnomöte i Lima
Redigerat av Latice-org
Mellan 14 och 16 april ägde rum ett internationellt möte för indiankvinnor i Lima, Peru. Slutdokumentet är mycket omfattande och här följer ett sammandrag:
Deltagarna framhöll att kampanjarbete som har internationella mål måste bedrivas internationellt om det ska ge långsiktiga resultat. Därför lades stor vikt lades vid fortsatt internationellt arbete och kontakter med andra organisationer. FN är ett av de internationella organ som verkar på den nivån därför måste ursprungsbefolkningar delta aktivt i reformarbetet som nu utförs. Men deltagande är nödvändigt på alla nivåer, regionalt, nationellt och internationellt.
Kvinnorna på mötet kom också överens om att ursprungsbefolkningar måste få inflytande över utvecklings-, bygg- och andra kommersiella projekt. De måste själva utveckla egna övervakningsmekanismer för att kunna kontrollera att arbetet inte bryter ingångna avtal och överenskommelser. Ett arbete med dokumentation av överträdelser och undersökning av lagstiftningen måste inledas.
Inom hälsoområdet behandlades frågor om sänkning av äktenskapsåldern, antalet ungdoms- och barngraviditeter, arbete mot HIV. Man tog också upp vikten av samarbete mellan västerländsk och traditionell medicin och att det finns tvåspråkig personal.
Stor tyngd lades vid utbildning. Allt från arbete för att minska analfabetismen och höja den allmänna utbildningsnivån till utbildningsprogram för kvinnliga ledare diskuterades. Samt arbete för att dessa ledare ska respekteras på alla plan.
I slutdokumentet trycker man på att det måste till ett erkännande av att våld mot kvinnor är att våldföra sig på de mänskliga rättigheterna. Här behövs dokumentation och utbyggnad av juristiskt stöd.
Kravet väcktes på arbete mot monokultur och för odling av traditionella grödor som en del av arbetet för att bevara den biologiska mångfalden.
Mer betydelse måste ges åt information. Mer arbete måste läggas ner på utbildning i och tillgänglighet till olika sorters informationsteknologi, från de traditionella till de mest moderna.
Dokumentet avslutas med en blick fram mot nästa möte men också uttalanden om vikten av uppföljning av det arbete som utförs.
Flera artiklar av: Red Informativa de Mujeres de Argentina, RIMA
Mord på radiojournalister i Mexico
Prensa Indígena
De var på väg mot staden Llano Juarez i San Juan Copala när de utsattes för ett bakhåll och mördades. Felicitas Martinez Sanchez, 20 år, och Teresa Batista Merino, 24 år, arbetade som journalister på radiokanalen "La Voz que rompe el silencio" (Rösten som bryter tystnaden). Nyheten blev offentlig genom "CACTUS" Centro de Apoyo Comunitario Trabajando Unidos (Stödcentret för ett gemensamt arbete).
Den 17 april var de två kvinnorna ute på uppdrag för radions räkning när de omkring kl 14 på eftermiddagen attackerades av okända män. Ytterligare 3 personer skadades i bakhållet.
Efter protester från invånarna i området öppnades en utredning den 16 april. Lokalavdelningen av Nationella kommissionen för mänskliga rättigheter tog hand om fallet.
Jorge Albino Ortíz, som är samordnare på radiostationen där Felicitas och Teresa arbetade sade på en presskonferens att en fullständig utredning måste göras och att alla måste sluta upp kring den, alla från kommunala till statliga myndigheter och internationella institutioner. En av de anhöriga krävde tillsammans med invånare i området ett grundligt arbete. Även flera reperesentanter från olika massmedier var närvarande.
Flera artiklar av: Juan Pablo Montes Jiménez och Roger Valle, Prensa Indígena
Peru: Möte med indiankvinnor i Lima 13-16 april
Bland de vikigaste frågorna som diskuterades var utbildning med hänsyn till kulturell mångfald och klimatförändringarna, en av de viktigaste.
I mötet medverkade, bland andra, Rebeca Adamson, ckerokee-indian från USA och Karmen Ramírez Boscán från Colombia som blivit mordhotad pga. sin öppenhet ang. paramilitära styrkornas våld mot ursprungsbefolkningen i sitt hemland.
Det fanns även andra deltagare från Mexico, Ecuador, Guatemala, Colombia, Nicaragua, Venezuela, Panama, Honduras, Kanada, Brasilien, Argentina, Uruguay och USA.
På mötet diskuterades globala frågor och lösningar för att uppmuntra utbyte av erfarenheter, uppbyggande av strategiska allianser mellan indianorganisationer, kvinnorörelser och andra intresserade organisationer.
Frågorna som diskuterades var: dessa som berör mark, miljö och naturresurser, traditionell, teknologisk och kommunikations kunskap, samt fredsarbetet i världen. Även tog upp till diskussion hur agerar mot rasism och diskriminering, hälso- och reproduktionsfrågor, kön, våld, utbildning och ekonomi för indiankvinnor.
Flera artiklar av: Enlace Continental de Mujeres Indígenas Región Sudamérica