Fotboll och rasism
Ordföranden för Gymanstik och fäktning i Jujuy släppte lös en internationell kontrovers när han avgick från sitt uppdrag efter att fotbollstränaren Saúl Laverni, tillsammans med spelarna kallat honom "bolivian". Det hela uppfattades som en rasistisk och diskriminerande förolämpning av Raúl Ulloa och hans spelare. Dessutom skapade det en reaktion från Bolivias kansli som också tyckte att påståendet var en förolämpning.
"Jag avgår. Jag lämnar mitt uppdrag för att jag inte vill fortsätta inom fotbollen så länge Laverni är ledare. Han sa att vi är bolivianer!", utbrast ordföranden ilsket.
Domarens olyckliga utsaga har lockat fram en mängd åsikter, alla fördömande och från boliviansk press har han fått andra förolämpningar till svar: dumhuvud, analfabet, förtalare, råa sälle. Epitet som liksom alla passionerade utbrott är helt ogrundade. Herr Laverni är inte okultiverad, han använde inte slang-uttrycket "bolita" (förkortning av "boliviano" men betyder också liten boll Ö.a.), han är inte okunnig i geografi, inte heller hänvisade han uttryckligen till de som urspungligen är från ett visst latinamerikanskt land, som en del utlänningar som tror att Buenos Aires är Brasiliens huvudstad eller vi själva som säger "turk" till araber utan att mena något illa.
Det var helt enkelt ett utbrott av ilska, inför massmedierna, som ju är offentligt och märks tydligt i vårt land med uttalanden varje dag. Som när nordamerikaner på ett nedlåtande sätt säger "mexikan" eller européer "sudaca" om invandrade latinamerikaner. I ett ögonblick av raseri sökte han efter det mest sårande på tal om fotbollsspelarna från Jujuy ... Och han hittade det uppenbarligen. Det märks inte bara på den omåttliga reaktionen från herr Ulloa utan också på den respons som hans harang väckte inte bara hos invånare i Jujuy utan även hos bolivianerna.
Med sin beskrivning lade han kränkning till hån. Hån för Jujuys invånare, kränkning för bolivianerna, något som en inte insatt människa inte skulle lägga märke till. Vi från Jujuy och Salta vet mycket väl att vi kallar colla-indianer för bolivianer och att båda är nedsättande. I argentina är bolivian, colla, indian numer synonymer i slangen. När Gerardo Morales spelade dubbel med Lavagna, sa en ilsken Margarita Stolbizer att han var "colla". Innan dess kallade, den som då var senator från Salta, Leila Chaya en av sina anställda för "colla-tölp", inför teve-kamerorna.
Om man analyserar saken på djupet så har förstås förvandlingen av benämningen på en hel folkgrupp till ett nedsättande begrepp mycket med rasism, diskriminering och fördomar att göra. Förolämpningen "bolivian" har ingenting med nationaliteten att göra. Det han egentligen ville säga var: "satans jujeños, collas ni är precis som bolivianer"! Ett koncentrat av det han sa.
Förstår man det förstår man också att Laverni egentligen inte hade något att säga om fotbollspelarnas eventuella nationalitet. Det var underförstått att han anspelade på de fördomar som finns i benämningen "colla", en fördom som européerna också hade om "de amerikanska indianerna" som de såg som barbarer (detta adjektiv använder Pedro Sarmiento de Gamboa flitigt i sin "Indiansk historia"), underlägsna, smutsiga och föraktliga varelser.
En sak måste beaktas. Den hånfulle var uttryckte sig bredare och mer omfattande än om det skulle ha rört sig om nationaliteten. Folk som inte är colla-indianer, indianer eller har mörk hudfärg och borde inte behöva bli upprörda. De som kommer från andra provinser och vill att hånet ska vara otvetydigt och omfattande, förringar inte modern utan moder jord med mängder av olika uttryck.
"Jujuy är Bolivias största provins." "Från Volcán och vidare (där colla-indianernas område börjar) borde vi ge bort till Bolivia." Kanske skulle en bolivian som inte är så observant inte bli förargad och kanske skulle han t o m kunna ta det som ett skämt. Men någon annan med samma nationalitet som förstår den verkliga meningen i uttrycken skulle bli ilsken. Därför att han själv säkert har använt förolämpande uttryck.
Här i Jujuy och Salta säger vi inte "colla-indian" eller "bolivianska colla" som det borde heta, när vi ska förolämpa någon. Man säger "colla" eller "bolivian" för att de egentligen är synonyma och båda begreppen betyder egentligen "satans indian!".
Allt ledaren säger stämmer men han är också en del av rasismen, därför att i annat fall skulle han inte känna sig så upprörd. Eftersom han är från Jujuy vet han mycket väl hur vi använder denna semantik men det gör ont när det gäller en själv. Om en vit man förolämpar en indian är det normalt och vanligt. Samma förolämpning vore otänkbar till en annnan vit man. I verkligheten finns rasismen starkast på de platser där olika folk måste leva sida vid sida och därför känner vi behov av att förklara vilka som är collas och vilka som inte är det. Det märks speciellt när indianen kräver sin rätt och jämlikhet och som blir särskilt tydligt om en indian har en högre post. "Ska vi lyda order av DEN DÄR!" Så, bolivianer, bli inte förvånade, för egentligen uppfanns det där med "satans colla" i Santa Cruz de la Sierra. I det som som senare blev en del av Argentina och och uttrycket spreds hela vägen till Buenos Aires. Nu kan vi förstå vad som händer i Bolivia eller vad som kommer att ske i Jujuy och Salta när den indianska majoriteten bestämmer sig för att nu är det dags för regeringsmedlemmar med indianska rötter, man behöver bara se lite framåt.
För närvarande drivs rasismen på av intressen som känner sig åsidosatta av de förändringar som sker i de sociala processerna. I det bolivianska samhället finns en historisk och strukturell rasism som kommer till uttryck i diskriminering och oviljan att ge jämlika tillkor till en stor del av befolkningen. Det här gör att de sämsta indexen för utveckling finns i den indianska befolkningen, ursprungfolk och folkliga sektorer i städerna, på landsbygden och i hela Bolivia, inte bara i den västra delen. Den oönskade följden av den politiska och regionala konflikten i Bolivia är att den förvandlats till en rasproblem där stora sektorer av befolkningen, av andra bolivianer, förvandlats till "inre fiender".
Eftersom Jujuy och Salta är de provinser i argentina med störst andel indianbefolkning kommer det att ske något liknande här och det är dags att vi genomskådar händelserna och frågar oss: Varför blir vi i Jujuy så upprörda av dessa förolämpningar? Kanske för att vi också lider av viruset rasism. Vi förstår den nedsättande betydelsen i namnet på en folkgrupp och, än värre, vi använder den dagligen.
Samhällena i Jujuy och Salta, och i mindre grad hela Argentina, är fullständigt genomsyrade av de strukturella omständigheterna och rasismen som blivit ett naturlig sätt att leva tillsammans, framför allt bland dem som i sina liv inte blir utsatta för dem.
Men någonstans finns ursprunget, någonstans lärde sig argentinarna hur man uttrycker sig. Människor i Jujuy, Salta, Bolivia från alla samhällsskikt använder dagligen "bolivian!", "Satans colla"! och därifrån har det spritt sig till alla områden, som t ex fotbollen, som bara är toppen på ett isberg.
Det är jobbigt att smaka på sin egen medicin.
Flera artiklar av: Sixto Vázquez Zuleta - Toqo