Ett allmänt brev
Översättning: Lina Wendle
..vi inte acceptera att vi inte får vara delaktiga i besluten som ni fattar på våra marker, som har varit skyddade av våra förfäder sedan många sekel tillbaka, det är vår rättighet att vaka över kontinuiteten att detta följs för att försäkra de nya generationerna en värdig framtid med fullständiga rättigheter.
Till den politiska överheten i Peru angående arbetslösheten i indianbyarna i Amazonas
Damer och herrar:
Alan García Pérez, Perus president
Javier Velásquez Quesquén, president av Perus kongress
Yehude Simon Munaro, president av ministerrådet
Antonio Brack Egg, miljöminister
Róger Nájar Kokally, president över komissionen av ämnen som rör anderna, amazonas och afrika ättlingar i den Peruanska kongressen
Carmen Vildoso Chirinos, Kvinno – och socialutvecklings minister Ärade damer och herrar:
Den kontinentala länken av indianska kvinnor region Syd Amerika manifesterar sin djupa oro inför våldshandlingarna förorsakade under arbetslösheten som de peruanska indianbyarna i Amazaonas drabbats av pga sitt försvar mot sina territoriella rättigheter, som har verkat för att staten upphäver lagen som attackerar deras liv och sin närvaro som byar och medborgare, subjekt med fulla rättigheter, granterade av den aktuella konstituella peruanska politiken.
Det 169:e avtalet från OIT (internationella organisationen för arbete), fastställt av den peruanska staten och deklarationen av de Förenta Nationerna om indianbyarnas rättigheter är instrument av internationella rättigheter som värnar om detta krav, här som den universiella deklarationen om de mänskliga rättigheter.
Vi är vittnen till den roll som den peruanska staten har spelat för att erkänna indian områdena som oföränderliga, oumbärliga, i 1979:s konstitution, som utformades och blev underskriven av den "historiske ledaren" i den aktuella regeringen. Vi kommer också ihåg att detta brev säger att alla har rätt att bo i en hälsosam miljö, ekologisk sammansatt för utveckligen av livet, det är idag statens obligation att förebygga orsakerna som leder till klimatförändringar, något som idag oroar hela världen.
Under en process av mer är trettio år av dialog och förhandling mellan staterna och indianbyarna i Förenta Nationerna har vi lyckats finna internationella instrument som erkänner vår rätt till fri självbetämmande rätt och åsiktfrihet, och rätten till information om ämnen som inblandar våra liv och ödet av våra resurser och marker. Peru är en medlemsstat i organisationen Förenta Nationerna, och bör respektar, implemetera och övervaka uppfyllnaden av dessa instrument, instrument som även är uppmärksammade av världsbanken och BID (den interamerikanska utvecklingsbanken) i utformandet av deras politik, där de inkluderar indianska represetanter.
Den colombianska staten, som enda exempel i vår sub region har nyligen ansluit sig till Förenta Nationernas deklaration om rättigheter för indianbyarna, är en stat som manifesterade sitt motstånd under utarbetnings processen.
Jordbruks resurserna, gruvorna, oljan, träresurserna, medicinerna och läkemedel från indianbyarna, framförallt de traditionella kunskaperna, är bidrag till utvecklingen av landet och något positivt för medborgarna och har använts i flera sekler utan invändningar från våra byar. Under denna premiss anser vi att den peruanska staten är tvugna att skydda och försvara dessa resurser tillsammans med dess ägare.
Därför kan vi inte acceptera att vi inte får vara delaktiga i besluten som ni fattar på våra marker, som har varit skyddade av våra förfäder sedan många sekel tillbaka, det är vår rättighet att vaka över kontinuiteten att detta följs för att försäkra de nya generationerna en värdig framtid med fullständiga rättigheter.
Därför, ansvariga folk av politiska beslut i Peru:
- Uppmanar vi er att respektera rätten till medvetenhet, frihet och att informera indianbyarna om de ämnen som involverar deras liv, resurser och mark.
- Vi ber om respekt till dialog, och att ni installerar de rätta medlen och mekanismerna för att undvika konflikter och sammandrabbningar som urartar i våld mot indianbyrna i Peru.
- Åren investerade av staterna och indianbyarna och jobbet med instrumenten av de internationella rättigheter bör inkludera att båda parter formulerar och implementerar politik för indianbyarna som försäkrar deras rättigheter, värdighet och existens i den staten som vi är en del av.
Vi ansluter oss till alla deklarationer som medverkar till dialog och garanterar livet på våra bröder och systrar i peruanska Amazonas.
Slutligen gör vi ett anrop till organisationer och installationer i Förenta Nationerna som tex Förenta Nationernas förening för situationen av de mänskliga rättigheterna och det permanenta forumet för indianfrågor i Förenta Nationernas organisation, att agera som medlare åt konstruktionen av utrymme av dialog och lösning av denna konflikt.
Vi hoppas att lugnet, klarheten och visheten guidar er att ta de bästa besluten, vi litar på er.
Med vänlig Hälsning,
Tarcila Rivera Zea
Koordinator för den kontinentala länken av indian kvinnor region Syd Amerika.
Flera artiklar av: Tarcila Rivera Zea, Enlace Continental de Mujeres Indígenas Región Sudamérica