Mapuche-konflikten sjuder
Noticias Aliadas
Översättning: Lisa Jerkander
Det nyligen inträffade mordet på en indiansk aktivist, som begicks av en carabinero (militärpolis), har upprört hela Chile. Det har intensifierat gamla rasmässiga och politiska spänningar, och återinlett en debatt om det bästa sättet att lösa den så kallade "mapuche-konflikten" på.
Regeringens okänslighet inför
mapuche-folkets krav får ännu
ett offer.
Foto: Kendal Montgomery
Offret, den 24-årige Jaime Facundo Mendoza Collío, dog den 12 augusti under en polisoperation för att avhysa mapuche-aktivister från en gård som de ockuperade i den sydliga Region IX. Region IX, även känd som Araucania, hyser mer än 30 % av de cirka 800 000 chilenska mapuche-indianerna, den största ursprungsfolksgruppen i landet. Det har även varit en central punkt för de utarmade mapuche-folkens ansträngningar för att återta sina förfäders mark, som sedan länge varit i privat ägo.
Carabineron José Patricio Jara Muñoz anförde att han handlat i nödvärn, och sa att han avfyrade sitt vapen mot Mendoza Collío efter att ha blivit utsatt för bakhåll och attackerats av bösshagel. Vittnena berättar en annan historia, och står fast vid att offret var obeväpnad. De menar dessutom att Jara Muñoz sköt Mendoza Collío i ryggen och att han därefter sparkade på kroppen när den låg på marken. Obduktionsrapporterna bestyrker vittnenas version.
Mordet, som är det tredje som begåtts av carabineros sedan 2002, framkallade protester i flera av Chiles största städer. Samtidigt kastade Chiles politiska ledare, med siktet inställt på valet den 13 december, anklagelser mot varandra. I kongressen måste inrikesministern Edmundo Pérez-Yomo och den konservativa ledamoten Gonzalo Arenas, vars bostad nyligen attackerades av en mapuche-grupp, handgripligen hållas tillbaka sedan de kastat såväl förolämpningar som papper på varandra.
Biskopen i den sydliga staden Temuco, Manuel Camilo Vial Risopatrón, reagerade på ett mer återhållsamt sätt när han talade på begravningen och sa att Mendoza Collíos död helt enkelt var ett resultat av "vårt samhälles nederlag, som inte har kunnat lösa dessa problem genom dialog och förståelse".
Trots att det kan verka som att det finns en viss allmän konsensus kring biskopens uttalanden, kvarstår frågor kring orsaken till denna oförmåga och om det finns något som kan göras för att lösa gamla motsättningar mellan den chilenska staten och den marginaliserade mapuche-minoriteten.
Tomma uttalanden?
Presidenten Michelle Bachelet, som nu är inne på de sista månaderna av sitt mandat, beskrev Mendoza Collíos död som "något mycket smärtsamt och beklagligt". Hon bad även om dialog som hon kallade "den enda vägen mot en lösning på mapuche-folkets legitima krav".
Det var inte första gången hon gjorde uttalanden av den här typen. I april 2008 startade hon programmet Re-Conocer, ämnad till att omfördela markområden till 115 mapuche-samhällen som har klassats som "prioriterade" av den statliga Corporación Nacional de Desarrollo Indígena (Nationella Styrelsen för Främjande och Utveckling av de Infödda Grupperna; CONADI).
Presidenten ratificerade senare Konvention 169 från Organización Internacional del Trabajo (Internationella arbetsorganisationen; OIT) angående ursprungs- och stamfolk, som erkänner ursprungsbefolkningars rättigheter "att bestämma sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen, i den mån det rör deras liv, tro, andliga institutioner och välbefinnande, och den mark som de bebor eller använder på något sätt, och att kontrollera, så långt det är möjligt, deras egen ekonomiska, sociala och kulturella utveckling".
Konvention 169 erkänner också ursprungsbefolkningens rättigheter att "äga mark som de traditionellt innehar eller som de har tillgång till".
Kritiker pekar emellertid på att Bachelets ställningstagande angående ursprungsbefolkningens rättigheter är mer symbolisk än reell. Enligt Observatorio Ciudadano, en organisation för mänskliga rättigheter med säte i Temuco, har endast 36 av de 116 mapuche-samhällena som innefattas i programmet Re-Conocer faktiskt fått mark.
"Det är uttalanden som stannar på pappret, i den goda avsikten, för i praktiken har detta inte mycket inflytande. Själva ursprungsfolkslagen, som var ett stort steg framåt som Patricio Aylwins (fd president, 1990-94) regering implementerade, och som ledde till bildandet at CONADI, är vid det här laget knappast respekterad av mapuche-rörelsen, eller i Chile i allmänhet", sa Elías Paillan, medlem i Observatorio Ciudadano.
Dubbla budskap
Vissa observatörer kritiserar regeringens "piska och morot"-metoder, att upplåta mark och politiska löften å ena sidan, och polisens repression å den andra, då de sänder ut dubbla och i slutändan kontraproduktiva budskap.
Invånarna i några mobiliserade områden i Araucania pekar på att de blir konstant ansatta av carabineros , som tekniskt sett lyder under försvarsministeriet. Mapuche-grupperna och deras sympatisörer kritiserar även att regeringen fortsätter att tillämpa en antiterroristlag som promulgerades av militärdiktaturen (1973-1990), för att åtala inhemska aktivister.
Carabineros har däremot en hög grad av rättsligt skydd på grund av att disciplinära frågor hanteras internt, via militära domstolar, snarare än civila. Militära åklagare ogillade slutligen anklagelserna mot den carabinero som 2002 sköt och dödade den 17-årige aktivisten Alex Lemun. Rättsfallet mot den polis som anklagas för att ha orsakat mapuche-aktivisten Matías Catrileos död i januari 2008 pågår fortfarande. Polismannen är emellertid åter i aktiv tjänst.
"Vi ser oss aldrig som terrorister. Det finns inte en enda död chilenare, det finns inte ett enda dödsfall bland carabineros, det finns inget attentat mot någons liv. Det är för oss terrorism. Men mot oss däremot, mot den sociala mapuche-rörelsen, hur många dödsfall finns det? Och med kända gärningsmän, carabineros? Och den chilenska staten har inte heller tagit ansvar för dessa mord", sa Carolina Nahuelhual, medlem av mapuche-organisationen Mili Mixan Mapu, med säte i Santiago.
Regeringens hårdhänta sätt att ta itu med mapuche-konflikten verkar inte vara på väg att förändras inom den närmsta framtiden, särskilt inte om den förmögne företagaren Sebastián Piñera, som leder valundersökningarna, vinner presidentvalet. Piñera instämmer med företagsledare som hävdar att mapuche-konflikten skrämmer bort investerare och begränsar utvecklingen i södra Chile. Han understryker att Bachelet och hennes föregångare har varit "mjuka" mot mapuche-demonstranterna.
Mendoza Collíos död verkar under tiden ha stärkt de många, om än traditionellt sett olika, mapuche-organisationernas beslutsamhet i Chile. Runt 3000 människor kom till den unge mannens begravning den 16 augusti, bland dem mapuche-ledare och mapuche-aktivister från hela landet.
"Det får människor att förenas i sin sorg", sa Paillan. "Det var imponerande att se det massiva deltagande på begravningen, till exempel. Jag fick se flera ledare som jag inte sett på flera år. Och just de personer som ibland har ifrågasatt handlingarna som utförts av grupper som kräver mark. De var också där. Det finns inget tvivel om att, istället för försvagas, har mapuche-rörelsen blivit starkare och mer enad".
Flera artiklar av: Noticias Aliadas