Tepeji (Mexico): medeltida idéer och kriminalisering av kvinnor
Prensa indígena
Översättare: Malin Hansson
Just i det ögonblicket tänkte hon inte på något alls. Det slog henne inte ens att hon hade ett straff att utföra, något kvinnor gjort i alla tider. Det enda som ockuperade hennes tankar var att komma fram till sjukhuset för att hejda blödningen från underlivet och för att rädda livet.
Vid tjugotvå års ålder var denna unga tjej under uppsyn av personalen på Seguro Social de Tepeji del Río de Ocampo (Socialtjänsten i staden Tepeji), de som hindrade blödningen men även de som, efter att ha pratat med polisen, dömde henne till två år av ängslan, rädsla och förföljelse, för att ha begått brottet att bestämma sig för att det just då inte var det bästa tillfället att utöva sin rätt till moderskap.
I förra veckan, vid 24 års ålder, efter att ha varit eftersökt av polisen sedan 2007, hittade de henne och hon sattes i fängelse som "troligen ansvarig för brottet att ha gjort abort i oförrätt med sin egen skapelse". Två år. Två år hade polisen i Tepeji spenderat på att leta efter henne, enbart för att hon bestämt över sin egen kropp. Det kan tyckas som ett avsnitt ur en akt om den heliga inkvisitionen, men det är det inte.
"Har kvinnor någon själ?" diskuterade medlemmarna i den gamla katolska stiftet, som deltog i Mâcons råd år 585. År 2007 beslutade sig myndigheterna i Tepeji för att "under två år jaga den kvinna som beslutat sig för att själv bestämma över sin kropp". Under 400-talet tog sig kyrkan åtminstone besväret att diskutera saken.
När hon som ung avbröt sin graviditet fanns det en kommunal utvecklingsplan i Tepeji som sa: "Kommunalledningen i Tepeji i Rio de Ocampo ska arbeta aktivt för fred, och kommer att utvecklas till en faktor som inverkar till att uppnå ett samhälle som lever i fred och harmoni, grundat på en respekt för mångfald och olikheter".
Denna plan indikerade att kommuntjänstemännen utbildades i mänskliga rättigheter, eftersom den påstod att "den offentliga politiken i kommunstyrelsen rörande mänskliga rättigheter måste grundas på etiska principer och värderingar om rättvisa, sanningsenlighet, opartiskhet, laglighet, säkerhet, rättvisa, jämställdhet, universalitet och mångfald, i syfte att främja alla människors värdighet och rättigheter".
Enligt dokumentet så skulle dessa principer och värderingar vara den grundläggande förutsättningen för regeringens arbete. Vad händer om det inte är så? Vad händer om den tidigare utvecklingsplanen inte var baserad på mänskliga rättigheter? Och vad säger det om den nuvarande utvecklingsplanen i Tepeji? Inget, eftersom borgmästaren, trots att kongressen uppmanade honom att göra det förra månaden då tidsfristen gick ut, ännu inte har skickat in den (istället jagar han inkvisitoriskt kvinnor som väljer när de blir mödrar).
I fallet med denna unga tjej på 24 år kan polisen i Tepeji argumentera att de bara gjorde sitt jobb, att arresteringsordern utfärdades av en domare och att statens lag kriminaliserar kvinnor som bestämmer över sina kroppar. Det mest patetiska är att argumentet hade varit giltigt. I delstaten Hildago är lagen inte på kvinnornas sida.
De medeltida begreppen som anser att abort är mord fortsätter att härska bland de som ansvarar för lagstiftning och rättskipning. Precis som med droger kommer förbudet inte att minska dess förekomst, utan orsaka uppkomsten av olika gäng som tillhandahåller riskabla alternativ, vilket medför ökade ekonomiska kostnader. Kvinnorna slutar inte med aborter för att det är förbjudet så den enda följden av kriminaliseringen är att kvinnor dör på grund av dåligt utförda aborter.
Dessutom så har vetenskapen sedan flera år tillbaka gjort sin ståndpunkt tydlig: Före tolfte veckan är abort giltig, eftersom även om det finns liv sedan befruktningen så börjar livet i mänsklig mening under vecka 12 då man kan registrera neuronal aktivitet.
Så före den tolfte veckan tillhör livet modern. Av den anledningen har de länder och städer med högst index över mänsklig utveckling legaliserat abort, och det är i de mest föråldrade institutioner, som vår, där beslutet om att kriminalisera aborten eller inte fortsätter att baseras på olika fundament av mindre vetenskapliga slag. Föraktet för våra myndigheter kommer inte bara från kvinnorna, utan även från vetenskapen.
Flera artiklar av: Prensa Indígena