Och ursprungsfolken fortsätter att vänta
Noticias Aliadas
Översättning: Cecilia Bergstrand
Ursprungsfolken gav namn åt vårt land. Paraguay (Paraguá-folkets flod) och deras språk guarani, talas för närvarande av 90 % av befolkningen, 40 % talar bara guarani.
"Ursprungsfolken väntar vid vägkanten på att någon ska kalla dem samman för att ta tillbaka sin jord. De är de ursprungliga ägarna till naturresurserna och till dem hör också den rationella utvinningen av dem," hävdade Fernando Lugo när han tillträdde som president den 1 augusti förra året, efter 61 år av konservativt styre under Colorado-partiet.
President Lugo lovade att han under sin mandatperiod ska prioritera omsorgen om de omkring 100.000 indianerna i landet som tillhör 17 etniska grupper. Han sa att Paraguays institut för frågor om ursprungsfolken (INDI) under året kommer att disponera 3,5 miljoner US dollar till uppköp av jord.
Han utnämnde även aché-indianen Margarita Mbywangui till ordförande för INDI, den första kvinnan att leda denna regeringsinstitution.
I och med utnämningen av Mbywangui återgår ordförandeskapet i INDI i ursprungsfolkens så som det var fram till den förändring som skedde under president Nicanor Duarte Frutos mandatperiod (2203-2008).
I mitten av november 2008 mobiliserade sig några grupper av ursprungsfolk för att kräva att Mbywangui skulle avsättas, de hävdade att hon inte mötte deras krav och att hon bara brydde sig om sin egen folkgrupp. Det gjorde att presidenten entledigade henne i december förra året.
Kultur- och utbildningsministern Horacio Galeano Perrone blev interimsordförande för INDI tills ursprungsfolken på sin nationella kongress beslutar vem som ska inneha posten.
"President Lugo lovade att den skulle förbli i ursprungsfolkens händer. De ska utse sina representanter på en kongress där alla etniska grupper i landet ska delta", sa Néstor Flores ordförande för Föreningen för indianska grupper (API). Kongressen kommer att hållas den 9 februari.
Enligt Flores, som själv är guarayo-indian gjorde partipolitiken att ursprungsfolken splittrades och eftersattheten förblev densamma under lång tid.
"Lösningen på svårigheterna är kongressen. Där vi måste skapa ett råd för varje grupp. Ursprungsfolken ser sina rättigheter i ljuset av både naturens och de skrivna lagarna", påpekade Flores.
Statens stora skuld
"Idag är vi fullt upptagna med vår egen interna diskussion men det finns en vilja bland alla indianbröder att rätta till det hela för att INDI återigen ska styras av ett indianråd, precis som förut, det som tyvärr avskaffades under Nicanor Duartes regeringstid. President Lugo har visat prov på en vilja att förbättra ursprungsfolkens villkor, men vi är medvetna om att på så kort tid har han inte kunnat göra så mycket", sa makã-indianen Jorge Martínez.
Ursprungsfolken gav namn åt vårt land. Paraguay (Paraguá-folkets flod) och deras språk guarani, talas för närvarande av 90 % av befolkningen, 40 % talar bara guarani.
Folken gav landet en enorm kulturell rikedom av seder och traditioner. Men trots det är den paraguayanska statens skuld till ursprungsfolken uppenbar. Innan det f d biskopen kom till makten var den omsorg och stöd ursprungsfolken fick i stort sett obefintlig.
De indianledare som intervjuats av Noticias Aliadas var överens om att de främsta kraven de har är en brådskande jordreform – stimulera ett återtagande av den orättfärdigt fördelade jorden, främst från latifundier – dokumentation och överlåtelse av egendom till indiansamhällena; utveckling av familje- och gemensamma jordbruk; bistånd till produktion av fjäderfä och andra husdjur och bistånd till försörjning.
Ett fullständigt bistånd (tillgång till hälsovård, utbildning o s v) från regeringsinstitutionerna är också ett huvudkrav från ursprungsfolken i Paraguay, många av dem har inte en erkänd identitet i folkbokföringen, de är så kallat odokumenterade.
"Väntan har varit lång och den lilla hjälp vi fått har oftast kommit från utomparlamentariska organisationer medan staten inte gjort någonting. Bara under valtider har det varit annorlunda för dem som varit registrerade. Man har gett falska löften; en vanlig metod för de traditionella politiska partierna, särskilt Colorado-partiet. Det är en av anledningarna till att många indianer tigger på städernas gator, deras traditionella värderingar går förlorade allteftersom tiden går och de överger sina samhällen", påpekade Martínez
Ledaren för enxet-folket, Gabriel Fernández från Curupayty i Presidente Hayes-departamentet i Chaco, är överens med Martínez och säger: "det här är ett mycket viktigt ögonblick i Paraguay. Den paraguayanska statens skuld till ursprungsfolken är mycket stor, men vi vet också att på kort tid kan inte den nya regeringen göra så mycket för att vända åratal av eftersatthet".
Historiska krav
Bland ursprungsfolkens krav som regeringen Lugo måste ta itu med finns situationen för ayoreo-totobiegosode-folket. Det lever i frivillig isolering i skogen i Amotocodie-området, i norra delen av Chaco i Paraguay och deras miljö håller på att förstöras av ett brasilianskt boskapsföretag.
Eftersom hjon var oroad för ayoreo-totobiegosode-folkets situation skickade samordnaren för ursprungsfolkens självstyre, som samlar 15 föreningar i landets västra och östra delar, i oktober ett brev till president Lugo där man ansökte om att man skulle avbryta förstörelsen av deras skogar och skydda dem mot de pågående kränkningarna av deras kulturella, miljömässiga och territoriella rättigheter och anpassa dessa till konstitutionen.
Enxet-folket i Bajo Chaco som i 16 år lever i läger vid en motorväg och som kräver att få tillbaka sina traditionella jordar som andra lagda belag på. President Lugo skickade efter att ha haft ett möte med dem den 20 november ärendet till kongressen med ett förslag till expropriering av dessa jordar, för att kongressen skulle behandla och godkänna det.
En liknande situation upplever yakye axa-folket som vill ha tillbaka 15000 hektar från storgodset Loma Verde, som ligger i distriktet Villa Hayes, också i Chaco, där många av dem föddes och växte upp och där deras förfäder ligger begravda. Den 13 juli 2005 dömde den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter mot den paraguayanska staten, men tre år efter domen har Paraguay brutit mot tidsfristen som fastställdes av domstolen, högst tre år efter att domen vunnit laga kraft.
Fram till idag besitter de inte en enda kvadratmeter av deras förfäders jord och de fortsätter att leva under omänskliga villkor vid sidan av motorvägen, där väntar de på att någon dag ska få tillbaka sina fäderneärvda territorier.
Även om den här regeringen visat en vilja att förbättra situationen för dessa ursprungsfolk har den paraguayanska staten inte infört en politik som på ett djupgående sätt säkrar livsvillkor, produktion och skydd, som gör att deras grundläggande rättigheter uppfylls och stärks, vilket slagits fast i FN-stadgan.
Flera artiklar av: Gustavo Torres, Noticias Aliadas