Lagens arbete för gatumänniskor intensifieras för framtida antagande (del II)

Trabajo de la ley
Sara Marzorati
Hormigón Armado

Workshopen fortsatte med andra föredrag om bakgrund och struktur av lagförslaget och de åtgärder och bidrag som ger de berörda ministerierna: Justitieministeriet, regeringen, hälsa, utbildning, planering, arbete, ombudsman.

De sista timmarna på dagen ägnades till det gemensamma arbetet så att alla deltagare gav råd, ändrade och gav förslag om det nuvarande lagförslaget. Tre arbetsbord skapades för de tre makro delar i vilka det kommer att ingripas: förebyggande, vård och skydd.

Efter att ha diskuterat vid varje arbetsbord, delade vi med alla andra för bästa möjliga lagarbete. Det bildades också en mindre grupp med representanter från de tre arbetsbodarna för att fortsätta att delta i de kommande mötena.

För att påminna lite om historien om detta lagförslag, detta presenterades i konkret form i oktober av 2013 av ledamoten Saul Garabito efter en undersökning som bekräftade att i Bolivia fanns 10 000 gatubarn och ungdomar som lever utan skydd, framförallt i Santa Cruz, La Paz och Cochabamba.

Vi intervjuade Dennis Lopez, ordförande i det nationella nätverket flicka, pojke, tonåring och familjer som befinner sig i hemlöshet så att han kunde förklara mer i detalj bakgrunden, utveckling och framtiden av lagförslaget.

När och var startades lagprojektet och tack vare vem föddes idén?

Idén föddes mellan slutet av 2011 och början av 2012 inom ramen för behovet och betydelsen som på den tiden fanns att utforma ett projekt för att skydda gatupojkar, flickor och tonåringar. Detta har främjats av det nationella nätverket för försvar av gatupojkar, flickor och tonåringar i samarbete med ledamoten Garabito. Tillsammans med honom startade vi en process för att utveckla uppgifterna för respektive lagförslaget.

Hur har lagförslaget förändrats och utvecklats?

Mellan 2011 och 2013 har det förekommit en rad möten och workshops för det gemensamma arbetet med senatorerna och den här ledamoten för att kunna presentera normen. År 2013 gjorde vi ett mycket starkt påverkansarbete tillsammans med ungdomar och tonåringar som hade erfarenhet av livet på gatan och de hjälpte oss i denna process, genom att de i sin vittnesbörd till deputeradekammarens kommission för mänskliga rättigheter, den mångnationella församlingen för barndom och tonåren, olika ledamöter från regeringspartiet samt oppositionen: alla sammanföll i betydelsen av att generera åtgärder för att skydda denna befolkning.

Det var redan planerat för 2014 att behandla detta lagförslag i kongressen, men detta hände inte eftersom prioriteringen var att anta lag 548, den nya koden pojke, flicka, tonåring: då detta lagförslag lämnades in. Vi försökte igen sedan dess genom nätverket, vi har i åratal letat efter möjligheten, knacka på dörrar och så för att lagförslaget ska behandlas. Som då också hade ett annat namn: Integral behandling för gatupojkar, flickor, tonåringar, ungdomar och familj.

I början av året kontaktade senator Chambi det nationella nätverket och vi kunde återigen starta en arbetsprocess i denna fråga vad gäller lagförslaget.

Sedan dess har vi med deras rådgivare arbetat och vi har återtagit propositionen utifrån vad vi hade utvecklat under tidigare år.

Vi har dock strukturerat en strategi för projekt granskning baserad på två stadier: det första är att vi hade ett nationellt möte i Tarija i mars i år. Under mötet följde Patricia Rojas (rådgivaren till senatorn Chambi) med oss och uttryckte senators motivation för att utarbeta ett förslag om skydd för denna befolkning.

Sedan har vi arbetat med offentliga och privata institutioner och departementsnätverk på arbetsbord för att uppdatera det tidigare lagförslaget: den normativa ramen hade förändrats eftersom det tidigare förslaget var märkt i koden pojke, flicka, tonåring och då var vi tvungna att uppdatera det baserat på den nya koden 548.

Vi såg att det fanns ett otillräckligt bidrag från dem som hade deltagit i arbetsborden och sammankallade ett möte i deputeradkammaren som ägde rum i april. Det viktigaste är deltagandet: Jag uppskattar deltagandet i detta möte av ett flertal institutioner från många städer i landet som verkligen är engagerade och ser betydelsen av detta arbete.

Vid vilken tidpunkt är vi nu? När planeras antagandet av lagen?

För närvarande håller vi på att se över och anpassa alla de förslag som har givits i den gemensamma erfarenheten i april, och vi försöker systematisera dem. Tanken är att vi kan konsolidera ett utkast till dokument och samtidigt kanalisera den typ av strategier som vi kommer att ta.

Det är viktigt att vi är aktörer och institutioner som är involverade i denna fråga, direkt och indirekt, deltar samt alla människor som har haft en direkt erfarenhet av gatan eftersom de känner till de behov och motivationer som kan generera en förändring av liv. Vi befinner oss nu i detta skede av bidrag och förbättringar.

Kungörandet av lagen är nära, vi eftersträvar att det händer inom två månader. Men jag tror att det kommer att bli lite längre på grund av dagordningen för senatorn Chambis rådgivare och även för att det är svårt för institutionerna att kunna delta permanent eftersom de inte har tillräckligt med personal för allt arbete som behöver göras. Det är därför vi också vill att det skall vara en långsam och samtidigt säker process, som kommer att möjliggöra ett konkret deltagande av alla.

Vad tycker du om det arbete som utförs? Hur ser ni på deltagandet av institutionerna och regeringen?

Det arbete som görs är mycket viktigt och betydelsefullt, och institutionerna har sett betydelsen av att hantera problemet med gatubefolkningen: eftersom det är en sak att arbeta på själva gatan, men å andra sidan måste du också bidra till att skyddssystemet tillgodoser befolkningens behov. Annars när barnen lämnar gatan kommer de att hitta en verklighet som egentligen inte tillåter dem att utvecklas eller fortsätta sin egen utveckling: så det kan resultera att de får ett återfall eller blir frustrerade på skyddssystemet och går tillbaka till gatorna. Vi måste förbereda skyddssystemet så att det tar emot dem både med omsorg eller familjestöd och oberoende program eller terapeutiska utrymmen.

Som en del av gatunätverket vill vi fortsätta att ge vårt bidrag genom deltagande, som Dennis underströk, detta är oerhört viktigt för bästa möjliga resultat av detta lagförslag, som berör en befolkning som vi är i daglig kontakt med och vi vet hur mycket hjälp och stöd de behöver. I hopp om att staten verkligen kan vidta konkreta åtgärder för hela samhället, kommer vi att fortsätta med detta projekt!

Rekommenderade artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.