Dagens barn är framtiden

Före pandemin uppskattades att de barn och ungdomar som tvingades arbeta till 10,5 miljoner. Deras åldrar varierar från 5 till 17 år. Om vi lägger till siffrorna antalet tonårsgraviditeter, som är en av de högsta i världen, är det värt att fundera över hur barn och ungdomars situation har försämrats det senaste året. Har våld i hemmet ökat på grund av denna hälsokris och nedstängning? Vi vet fortfarande inte säkert. Ännu mindre vet vi om det kommer att fortsätta förvärras under det här året. Många är de barn och ungdomarna som under det senaste året inte har haft tillgång till utbildning, på grund av att distansundervisning i många länder genomfördes digitalt. Hur många familjer av dem som bor på landsbygden eller under fattigdomsgränsen har tillgång till Internet? Hur många pappor/mammor från familjer med få ekonomiska resurser och med låg utbildningsnivå har kunnat hjälpa sina barn med deras studier? Har barn och ungdomar med funktionsnedsättning kunnat delta i distansutbildningen? Det är mycket oroande att läsa att ECLAC uppskattar en ökning med minst 14,5% av fattigdomsgraden i regionen. Inkomstförlusten i familjerna, särskilt de som redan var utsatta, kommer att återspeglas i en ökning av skolavbrott och barnarbete. Och pandemin fortsätter. Scenariot är oroande, dagens barn och ungdomar är Latinamerikas framtid.