2019 slutar med ett Latinamerika som skakar. Morden på sociala ledare fortsätter (endast i Colombia har 155 sociala ledare dödats i år), de som kämpar för miljön, de som representerar ursprungsbefolkningar och cirka 1300 LGBTI personer mördades bara för att de var vem de var.
Miljökatastrofer till följd av megaprojekt, som också är orsaken till att byarnas hälsa påverkas. Gruvbrytningen orsakar också förödelse i ekosystemet. För att nämna ett exempel påverkar förbränningen av ett enda gram kvicksilver 200 m2, med hur mycket skulle det multipliceras för att bedöma skadorna i ekosystemet? Dessutom är industrin och gruvdriften huvudsakligen ansvariga för vattenföroreningar. Användningen av jordbrukskemikalier i jordbruket orsakar sjukdomar (som cancer) som kan orsaka dödsfall. För att nämna ett exempel är 70% av maten som konsumeras i Brasilien förorenad.
Kvinnomorden ökar liksom flick- och tonårsgraviditeter, som främst är resultat av våldtäkter. Flickor tvingas till ett oönskat moderskap av strikta lagar som förbjuder abort, även i fallen av våldtäkt eller fara för moderns liv. I Misiones (Argentina) har 198 flickor under 14 år blivit mödrar under 2018. Och i Mexiko tredubblades tonårsgraviditeterna under de senaste 12 åren. En tidig graviditet är ett hinder för att dessa flickor-mödrar till fullo kan utöva sina rättigheter i framtiden.
Befolkningen som lever under fattigdomsgränsen fortsätter att stiga, men folket mobiliserar sig i flera länder för att protestera mot den ekonomiska kvävningen som de är tvungna att leva i. Och deras mobilisering undertrycks och kriminaliseras. Protesterna fortsätter dock. Och de modiga människorna som organiserar sig för att kräva respekt för sina rättigheter är ett ljus av hopp. Ja, Latinamerika skakar men den mobiliseras också för att kräva av de styrande att de till fullo kan utöva sina medborgerliga rättigheter.
I år har Brasilien fått en ny regering och i Bolivia installerades en de facto-regering. I båda länderna normaliseras en rasistisk officiell diskurs och åtgärder vidtas för att få slut på resultaten som de tidigare populära regeringarna hade uppnått. Och, naturligtvis, medborgarna förtryckts.
Presidentvalet i Argentina är ett ljus av hopp eftersom regeringsprogrammet syftar till att privilegiera de som har mindre, det vill säga 40,8% av dess invånare. Härifrån önskar vi att Argentina verkligen kan uppnå ett mer jämlikt samhälle.
Från LatiCe kommer vi att följa vad som händer i Latinamerika och fördömer förtrycket, morden, miljöskadorna och bristen på en lagstiftning som tillåter fri abort. Och vi kommer att fortsätta rapportera om mobiliseringen av de modiga folken i Chile, Colombia, Haiti och Ecuador eftersom de är hoppet om en bättre framtid.
2020 kommer vi att fortsätta att rapportera genom vår digitala tidskrift och våra tematiska dossierers. Vi börjar 2020 med presentationen av vår dokumentär ”De bortglömda kvinnorna” och en publikation om frihetsberövade kvinnor i Latinamerika.
Vi kommer att följa upp arbetet från Fundación Logros i Baltazar Brum (Uruguay) och våra systerorganisationer i RAAN (Nicaragua)
LatiCe kommer att fortsätta gå mot utopi. 2020 fortsätter vi att stödja Hormigón Armado (La Paz-Bolivia) så att de kan stärkas som ett kollektiv nu när de redan har fått den rättsliga statusen så att de kan arbeta för att uppnå resultat för alla dess medlemmar. Och för att kvinnor-mödrar ska fortsätta sin utbildning i bakverk och inom en snar framtid kunna utöva till fullo sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Likaså ska vi fortsätta stödja dessa mödrars söner och döttrar i sina studier så att deras skolprestanda förbättras och de därmed får ha en framtid med alternativ, både på personlig som på professionellt nivån.
Vi skålar för ett 2020 där framsteg görs vad gäller empowerment av utsatta grupper, där rasism, fobi mot fattiga och homofobi minskar. För att politiker och rättsväsende förstår att flickor är och borde vara flickor och inte på något sätt mödrar. Och att kvinnor har rätt att ta beslut om sina kroppar. Vi skålar för ett rättvist och jämlikt samhälle där alla medborgare åtnjuter lika rättigheter och kan leva på ett värdigt sätt. Skål!