Latice - Latinamerika i Centrum

-
  • Del: |
  • 1 |
  • 2 |
  • 3 |

Tecken från tystnaden till inkluderingen: historier om döva venezolaner i Peru

Arnol Piedra *
Servindi
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach

Döva migranter från Venezuela
Döva migranter från Venezuela möter en annan verklighet i Peru full av hinder. (Bild: Servindi)

"När jag kom fram fick jag sova över hos De Dövas Föreningen som hjälpte mig under en månadstid. Det var inte lätt för mig. Vi fick tigga pengar på gatan mot att vi delade ut lappar med en text som förklarade att vi var döva, inte fick något arbete och behövde pengar för att betala kost och logi" säger Mary Carmen Lopez, 29 år gammal, från Barquisimeto och som kom till Peru tillsammans med sin syster och en väninna som också är döv.

"Jag kände av de peruanska dövas xenofobi gentemot de venezolanska döva. Det finns få arbetstillfällen för oss. Jag hade det svårt i början men med tiden kunde jag anpassa mig och fick jobb på en skola för döva. Där jobbade jag i två och ett halvt år tills pandemin kom och jag blev tvungen att säga upp mig eftersom de minskade lönerna" säger Javier Ramirez, 38 år gammal ingenjör och professor från Merida, som kan uttrycka sig oralt.

"Mina största bekymmer vår de ekonomiska. Jag hade inte någonstans att sova, Jag övernattade hemma hos en vän och sin familj som hjälpte mig mycket. Jag fick arbete på en fjäderfä butik. Jag kämpade vidare och ett år sen uppnådde jag en viss stabilitet men vägen dit var inte lätt" säger Jhon Rodriguez, 25 år gammal förre denna student på Idrott skolan som fick hoppa av sina studier p g a krisen.

Ovanstående är bara tre historier som exemplifierar alla venezolanska dövas tillvaro i Peru. Deras egentliga antal är inte känd men vissa digitala kartläggningsförsök har gjorts som t ex Bilomar Requena från kollektivet Låt oss prata om tecken som räknade upp antalet till ca 90 individer. I sin tur lyckades Daniel Tarazona, aktiv inom ONG:n (icke-statlig organisation, övers. anmärkning) Mag-Thebay, registrera bara 27 individer p g a sina begränsade ekonomiska resurser. Men båda hävdar att siffran förmodligen är högre än 100 i o m att det finns individer som inte har tillgång till internet.

Båda initiativen strävar efter att ge stöd utifrån sin verksamhetsprofil: Låt oss prata om tecken erbjuder tolkar digital utbildning och delar ut information om de dövas grupp i allmänhet; Mag-Thebay erbjuder individuellt anpassade hörapparater till de som behöver det i samarbete med privata företag och internationella organisationer som t ex Save the Children eller Röda Korset.

De officiella siffrorna man känner till kommer från de döva som har lyckats med att få Funktions- nedsättnings Intyg. Enligt statistik från Nationella Rådet för Inkludering av Personer med Funktionsnedsättning (Conadis på spanska, övers. anmärkning) finns i Peru totalt 42 venezolaner med hörselnedsättning som fått deras Intyg. Det handlar övervägande om personer mellan 18 och 44 år gamla. Mycket troligt är dessa en bråkdel av den verkliga siffran.

Intyget underlättar att denna befolkningsgrupp får lite bättre förutsättningar att få ett arbete och tillgång till Statens olika sociala program för hälsa, nutrition och bostad, enligt Lagen Nr 29973 (Allmänna Lagen om Personer med Funktionsnedsättning). Lagen omfattar även utländska medborgare i Peru som kan bevisa sina respektive funktionsnedsättningar genom att få en äkthetsstämpel på sina dokument från sitt ursprungsland.

Om än Intyget kan te sig vara en första lösning för de döva venezolanerna kan det däremot utgöra en barriär för dem som inte har de nödvändiga dokument mig sig. För nuvarande gäller det att man ska kunna visa upp Immigrations beviskort eller ett tidsbegränsat Uppehållstillstånd (TPT, på spanska, övers. anmärkning) för att kunna ansöka om Intyget. Men dokumentens höga avgifter och de långa kötiderna avskräcker många.

Många invandrare måste prioritera sitt uppehälle men avsaknaden av Conadis Funktionsnedsättnings Intyg blir ett hinder för att kunna få en anställning. På så vis hamnar de i en ond cirkel.

Av de tre intervjuade döva personerna är det bara Javier som inte fått Intyget p g a den komplexa ansökningsprocess och de olika kraven som ställs. Med eller utan Intyget har alla tre lyckats med att få ett arbete och har klarat sig hyfsat bra. Trots förmånerna som Intyget för med sig finns det andra hinder som de venezolanska döva måste övervinna.

* Arnol Piedra är medlem i Servindi-teamet och en journalist specialiserad på kulturfrågor.



Publicerad: oktober 2020

Flera artiklar om: Funktionsnedsättning



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr. 802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe