Argentina: Sojans nackdelar, för fördelarna har inte synts till
Acción por la Biodiversidad- Argentina
Det var lördagsmorgon och en av hörsalarna på Filosofiska och litteraturvetenskapliga fakulteten i Buenos Aires var mer än fullsatt. Debatten var en halvtimme försenad och förväntningarna växte. Den var mycket efterlängtad eftersom livsmedelskrisen omfattar hela jorden. Den skulle ställa "fördelarna" mot "nackdelarna" med den modell som innebär ensidig odling av soja. En modell som breder ut sig över hela landet och regionen. Man skulle få höra röster från de sociala organisationerna och bonderörelserna. Huvudrätten bestod av Gustavo Grobocopatel, VD för Grupo los Grobos det tydligaste uttrycket för soja-projektet i Argentina.
Det visade sig till slut att han inte kunde närvara av personliga skäl. Det är svårt att tro att ett företag som skryter med att ha 110 000 hektar arrenderade till olika partners, en lokal produktion på 1,5 miljoner ton utsäde och en årlig fakturering på 380 miljoner US dollar, inte skulle kunna skicka någon som kunde förklara fördelarna med sin affärsidé (www.losgrobo.com.ar). Men det var fel att tro att man gått miste om det bästa av debatten. Här fick man istället höra de röster som alltid annars tystas ner. Medlemmar från Santiago del Esteros bonderörelse (MoCaSE-VC) och Carlos Vicente från GRAIN, den utomparlamentariska organisation som arbetar med att främja en uthållig användning av den biologiska mångfalden inom jordbruket, baserat på människornas kontroll av växtförädlingen och på traditionell kunskap. Ett av livets paradoxer är att Grupo Los Grobos säger att: "Framtiden ska inte förutsägas. Framtiden ska byggas". Men, under byggandet idag var de inte närvarande.
Byrån för nyheter om biologisk mångfald fanns på plats under debatten och delger här de vittnesmål som kom fram.
"Det finns mat till alla, men den kontrolleras av en handfull företag"
Det vi idag upplever i Argentina med den här jordbruksmodellen är en tragedi, men krisen som drabbat landsbygden de senaste månaderna har i alla fall gjort att toppen på isberget blivit synlig. Jag tror inte att man är medveten, framför allt inte i de stora städerna, om tragedins omfattning. Den är mångfacetterad och innebär bl a att man håller på att utrota en stor del av bonde- och indianbefolkningen. Samtidigt pågår ett ekologiskt mord på en stor del av vårt lands rikedomar. Bonderörelsen, en stor del av de sociala rörelserna och många andra organisationer har under många år påtalat problemen men regeringen och resten av samhället har inte förstått. Inte heller vidtas de drastiska och radikala åtgärder som krävs för att stoppa katastrofen.
Enda sättet att synliggöra tragedin är att använda siffror men det är viktigt att ha i åtanke att siffror inte kan åskådliggöra verkligheten för miljoner människor i Argentina. Siffror speglar inte den verklighet där vi förlorar artrikedomen, utsäde och befolkningen fördrivs. Jag tror att det bara finns ett sätt att förstå den och engagera sig i den, det är att dela den, besöka den. Man behöver inte resa så långt för att se den katastrof som pågår i Argentina. Jag bor i Marcos Paz, 5 mil härifrån och 200 meter från en soja-odling. Jag uppmanar er att inte bara titta på verkligheten på TV, inte bara höra om den i föredrag.
Just nu besprutas omkring 17 miljoner hektar i Argentina med flera olika bekämpningsmedel för att man om några veckor ska kunna så soja. Grupo Grobo och många "sånings-pooler" (Sånings-pooler är en samarbetsform för odlning med en organisatör som förslår en odlingsplan till potentiella investerare. Den jord som ska odlas ägs eller arrenderas av ytterligare en partner och arbetet utförs av kontrakterad arbetskraft. Produktionen säljs till anslutna företag. Ö.a.), andra soja-odlare i Argentina och stora jordägare sår genförändrad soja. Den är motståndskraftig mot ett bekämpningsmedel vid namn Glifosato. Både sojan och Glifosato är designade av ett företag som för över 20 år sedan var ett multinationellt kemiföretag och som idag är världens största utsädesproducent. Ni kanske känner igen namnet, det heter Monsanto. Den genförändrade sojan heter Soja RR, Round Up Ready, RoundUp är märket på Glifosato och tillverkas av Monsanto. Man använder inte bara Glifosato utan en mängd andra bekämpningsmedel, en del av dem dödar t o m den soja som blivit kvar efter föregående skörd och som måste förstöras. Till dem hör ett bekämpningsmedel som heter Gamoxone och som används för att förstöra förvildad soja. För några år sedan tog Syngenta (ett företag i samma branch. Ö.a.) fram en annons som sa att "soja är ett ogräs" för efter några regnväder och när temperaturen stiger självsår den sig. Den soja som föll av under skörden måste bort för att man ska kunna så igen efter 3 veckor. Efter att man sått soja besprutas markerna massivt med Glifosato.
Det är troligt att man denna säsong kommer att beså 17 miljoner hektar med soja i Argentina. Detta är mer än hälften av jordbruksmarken i landet, mer än hälften av vår jordbruksmark kommer att sås med genförändrad soja. För att ni ska få en uppfattning om omfattningen så motsvarar ytan ungefär tre gånger storleken på ett land som Costa Rica. Tre gånger ytan på ett land som tillhör de med störst biologisk mångfald i världen och i Argentina kommer den att vara besådd med enbart soja som är motståndkraftig mot Glifosato. Under de månader som följer och som sojan behöver för stt växa till sig kommer den självklart att besprutas massivt med samma bekämpningsmedel. Medlet består av en kemisk substans som dödar alla växter och mikroorganismer som finns i marken. Antagligen kommer man att använda 200 miljoner liter Glifosato under den här säsongen. Vi kommer att bli ett land som besprutats med 200 miljoner liter Glifosato.
Om någon av er följer utvecklingen i Latinamerika vet ni att i Colombia har man sjösatt en plan vid namn "Plan Colombia" och som finansieras av USA. Den innebär bl a att man ska utplåna "olagliga odlingar" med kemiska medel och det växtbekämpningsmedel man använder i Colombia är Glifosato. Så både i Argentina och i Colombia används Glifosato massivt från flygplan eller traktorer med långa armar, som kallas "myggor". Följden blir naturligtvis att alla andra växter på dessa jordar dör. Men det påverkar också intilliggande jordar, djur och andra odlningar i området. För att ta ett exempel och inte bara rabbla statistik: Tills för några månader sedan odlade en småbrukare, från den bolivianska gemenskapen, grönsaker i Marco Paz. Bara för att hans jordlott låg nära en soja-odling besprutades hans jord med Glifosato och han förlorade hela sin grönsaksproduktion. Med bara en besprutning dog alla grönsaker. Samma sak händer överallt i Argetina. Tusentals människor påverkas av Glifosato, tusentals barn blir sjuka p g a användningen av bekämpningsmedel. Tusentals samhällen påverkas men ingen epidemiologisk uppföljning görs. Inte heller genomförs någon statlig kontroll för att se till att man följer de minimi-normer som finns. I vår by, Marco Paz, ser vi hur "myggorna" varje dag sprider ut Glifosato över vägarna.
I och med det här systemet som innebär "direktsådd" har till och med gråsuggorna blivit till ohyra p g a sojan, så nu måste man använda insektsmedel för att utrota gråsuggor. Direktsådden gör att jorden där sojan odlas blir mycket fuktig och då bildas en massa svampar och så måste man använda svampmedel. En stor del av de företag som tillverkar gifterna gör stora vinster på att sälja jordbrukskemikalier som i sin tur naturligtvis påverkar vår jordmån, befolkningen och lantarbetarna. Företag som Bayer, Syngentas och Monsanto.
Den gröna öknen vi fått i och med med soja-odlingarna påverkar oss på flera sätt. Soja-odlingen fördriver befolkningen från landsbygden, sojan är som en maskin. Soja-odlarna och Grupo Grobo är ett maskineri som fördriver människor. För att odla soja behöver man inte några människor på landsbygden. För några år sedan presenterade den som då var Jordbruksminister en officiell rapport där han sade att för att odla 500 hektar soja behövdes en lantarbetare. Då kan de som är bra på matematik räkna ut hur många det behövs för att odla 17 miljoner hektar. Industri-jordbruket innebär att landet avfolkas. Lantarbetare och bönder fördrivs eftersom man vill komma åt deras jord.
Odlingen av soja gör om våra 17 miljoner hektar till ren gruvdrift. Med varje båt som lägger ut från hamnen plundras jorden på näringsämnen. Under växtperioden drar soja mycket näring ur jorden, den tar sedan med sig kvävet, fosforn och alla de mikronäringsämnen som finns i jorden. Alltihop försvinner med båtar för att göda grisar och tamfåglel i den Europeiska Unionen medan våra jordar utarmas och öknen breder ut sig. Det här är inte ett uttalande från en miljö-aktivist med terrorist-tendenser utan uppgifter från INTAs (Nationella institutet för jordbruksteknologi) hemsida. På Miljöministerns hemsida finns en artikel med uppgifter om den mängd näringsämnen sojan tar med sig. Där nämns de 160.000 till 200.000 ton näringsämnen som förs ut varje säsong man odlar soja. Omkring 1 miljon ton kväve åker bara iväg på båtarna och naturligtvis lämnar detta efter sig förstörda jordar. Men, för att garantera lönsamheten för företag som Cargill håller man nu på att bygga stora anläggningar för produktion av gödningsämnen för försäljning till soja-producenterna.
Under dessa 12 år av "soja-isation" av Argentina har det skett en förskräckande ökning av jordbruksarealen på bekostnad av våra skogar. Vi förlorar mer än 200.000 hektar skog per år där soja-odlingen drar fram. Det är klart att det inte bara handlar om soja, men större delen av den skog som förstörs i hela nordöstra Argentina, i norra Córdoba och i de centrala delarna av landet beror på soja-odlingen. Tänk efter vad 200.000 hektar egentligen innebär. Gammelskog vi förlorar för alltid. Några få organisationer, MoCaSE bland andra, har kämpat mot förstörelsen av ursprungliga marker genom att ställa sig framför bulldozers eller genom att, tillsammans med andra organisationer, driva på för att "Skogslagen", som antogs i slutet av förra året, ska börja tillämpas. Idag sover den i väntan på en regelsamling, eftersom en lag utan regelsamling inte går att tillämpa. När man byter ut produktionen av livsmedel till argentinarna mot odling av genmodifierad soja på 17 miljoner hektar tar man livsmedlen ifrån oss.
Tusentals jordar har spärrats under de senaste 10 åren. Jordar där man förut ägnade sig åt produktion av alla möjliga baslivsmedel. Varför? Soja är ju inte ett livsmedel som är till för människor. Sojan produceras för att föda upp grisar och tamfågel i Kina och den Europeiska Unionen, och inte för att föda argentinarna, hur mycket vegetariska sojabiffar de än säljer i hälsokostaffärerna i Buenos Aires, vilket i och för sig blivit en god mikroaffär. Barnläkare säger att soja inte bör användas till barn. Den är direkt olämplig för barn under 2 år och rekommenderas inte till barn under 5 år.
För 4 eller 5 år sedan, under den första livsmedelskrisen i Argentina, skapade soja-odlarna ett program de kallade "Solidarisk soja" och som delade ut soja till de gemensamma köken i de fattigaste stadsdelarna. Grupo Grobo var en av de stora donatorerna men man talade inte om att det rörde sig om genmodifierad majs och man hade inte studerat innehållet av jordbrukskemikalier i sojan, foderväxten. Man talade inte heller om att den inte borde ges till barn. Detta är en av de kriminella aspekterna av den här modellen.
Det finns mycket man skulle kunna berätta om koncentrationen av rikedomar och jord. Grupo Grobo säger sig vara jordlösa, trots att de har kontrollen över 17 miljoner hektar. Fattig? Gruppen har verksamhet på ca 150.000 hektar och siktar på att utvidga verksamheten i den södra delen av Sydamerika. Grobo arbetar nämligen i Uruguay, Argentina och Paraguay på ca 400.000 hektar. Detta är den katastrof vi lever i. Varför händer det? För ca 50 år sedan förklarade man i USA att jorden var överbefolkad. Befolkningen bara ökade och för att föda alla oss människor måste man starta en "grön revolution". Det betydde att man införde det indiustriella jordbruket, användningen av kemikalier, fördrivning av bönder och att man förstörde utsäde. Det innebar också att företagen tog kontrollen över produktionen och att man skapade ett stort monster: " det industriella jordbruket", som idag kontrollerar hela produktionskedjan vad gäller livsmedel. Alltihop baserades på en lögn, lögnen att man måste producera mer för att föda planeten. Detta är fullständigt falskt.
Böndernas sätt att odla jorden, det ekologiska lantbruket, kan föda alla oss som bor på planeten. Detta är tekniskt bevisat. Det som sker är att vi i MoCaSE och andra organisationer, som den jag tillhör, inte får möjlighet att föra fram våra åsikter i massmedia. Vi har inte möjlighet att delta i de politiska diskussionerna på regeringsnivå eftersom de förs och användningen av de stora medierna sker helt enligt företagens intressen. Även om regeringen ifrågasatt modellen och försökt sätta upp restriktioner är det ett faktum att den följer en politik som gynnar företagen. Monsanto diskuterar just nu med regeringen om att lancera en ny soja-typ som är motståndskraftig mot Glifosato och dessutom mot ohyra. Den har en gen som heter "BT" som gör den oemottaglig för angrepp från en del maskar. Om det lyckas kommer Monsanto också i fortsättningen att investera i Argetina, så länge man repekterar deras patenträttigheter.
Företagens syfte är att genom sitt kapital, genom så-poolernas, som Los Grobo, makt, genom teknologi som genmodifiering, ha kontroll över utsädesindustrin och binda händer och fötter på jordbrukarna genom sina patenträttigheter. De vill ha är kontroll över vårt jordbruk och våra livsmedel. Detta är vad som sker i Argentina och i världen. Livsmedelskrisen är global eftersom priserna stiger hela tiden i hela världen men det är inte en kris som beror på brist på livsmedel. Det finns mat till alla, men den kontrolleras av en handfull företag som leker med oss. De spekulerar med hungern, höjer priserna på konstgjord väg, bara för att göra en bra affär. Det beror på oss och vår diskussion om vi ska fortsätta att spela med eller om vi ska göra något för att införa en annan jordbruksmodell. En modell som kan livnära oss, som kan ge oss jämlikhet, respekt för miljön och ett rättvisare samhälle.
Flera artiklar av: Biodiversidad en América Latina y El Caribe