Om jämställdshet i Sverige
LatiCe
Sverige ansågs längre vara det mest jämställda landet i hela världen. Ingen tvekan att vi i Sverige har mycket att vara stolta över. Vi befinner oss på första plats när det gäller antal kvinnor i parlamentet, läskunnighet och utbildning. På tredje plats när det gäller antal ministrar i regeringen och beräknad möjlig inkomst för kvinnor. Men hitills har det inte funnits en enda kvinnlig regeringschef (39 länder har varit bättre på detta än Sverige de senaste 50 åren) och lika lön för lika arbete är en dröm svår att förverkliga. Vi i Sverige kämpar vidare och på olika fronter. Enligt en undersökning som redovisas i en tidningsartikel den 24 mars hävdas att det är en process präglad av konflikter, att det sliter på relationer att försöka uppnå jämställdhet i en heterosexuell par-relation. Både kvinnor och män bör förändra sitt beteende. Processen anses vara svår och förändringen leds framför allt av kvinnor. Det är kvinnorna som är mest aktiva. Det är även mest kvinnorna som intresserar sig för dessa frågor. Det är de som deltar mest på alla seminarier där man diskuterar jämställdhet likaväl som SRHR-frågor. Men alla, likaväl män som kvinnor, mår bra av ett jämställt samhälle.
Trots att landet hamnade på en tredje plats i den internationella rankningen arbetar regeringen så att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringens politik inom området kan sammanfattas i fyra delmål som är:
- Makt och inflytande skall fördelas lika mellan kvinnor och män. Båda ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet då både kvinnor som män bör ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete.
- Det obetalda hem- och omsorgsarbetet skall fördelas lika mellan kvinnor och män. Båda skall ansvara för hemarbetet och båda skall ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Det arbetas även underifrån. Den lokala, regionala och internationella kvinnoorganiseringen är av betydelse då deras arbete baseras på en empowerment-princip.
En viktig aktör för att de jämställdhetspolitiska målen uppnås är resurscentrum för kvinnor. De inrättades på 90-talet då man ansåg att över 90 procent av skattepengarna gick till verksamheter som bedrevs av män. 1999 bildades Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för kvinnor, NRC och kvinnors regionala och lokala resurscentrum och nätverk.
NRC arbetar för att kvinnor ska ta sin del av samhällets resurser i anspråk, att kvinnors kompetens tas tillvara i samhället samt att kvinnors och mäns insatser värderas lika. Olika resurscentrum kan ha olika profil då det är kvinnorna som formar verksamheten utifrån deras egna behov och med sina egna resurser.
Genom riksdagsbeslut finns offentliga basresurser för finansiering av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra. Dessutom finns möjlighet att söka projektmedel för utvecklingsprojekt. Idag finns det 120 aktiva resurscentra i Sverige. Det behövs fler. Även att flera män involverar sig i jämställdhetsarbetet och att de traditionella könsrollerna fortsätter, sakta med säkert, att förändras. Ett samhälle som garanterar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter är ett sunt samhälle.
Flera artiklar av: LatiCe, Claudia García