Ursprungsfolkets världsbild: Mänsklig – Ekologisk
Bild: Haroldo Salazar Rossi
Världens ursprungsfolk och i synnerhet de som finns vid de fuktiga tropikerna, som till exempel i Peru och den peruanska Amazonas regnskog, håller levande sin integrerande, rättvist världsbild mellan samhället och den biologiska mångfalden.
Den peruanska Amazonas regnskogs ursprungsfolk ser i rymden, jorden och vattenkällorna livets ursprung och har detta som en nedärvd princip. Det är där den biologiska mångfaldens fullständighet rör sig och det är därifrån respekten för naturen och för de olika gudomliga väsenden som finns i rymden har sitt ursprung och råder.
De ser på stjärnorna, solen, månen, den oändliga himlen och molnen som ständigt byter skepnad med en vördnad som är otänkbart hos stadsmänniskan.
Urinvånaren får varse om väsenden oavsett de är onda eller goda, identifierar dem med olika former och visar respekt för dem.
Utifrån sådan kunskap värderar de tiden, som är helig för livet. Alla sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år som inte kommer tillbaka.
Dagen och natten är väsentliga för rollen de uppfyller i samspel med den biologiska mångfalden. Så väl med varelserna som är aktiva dagtid och sover på natten som med de som vaknar på natten, för att uppfylla sina respektive roller i den ständiga förvandlingen av livet i Amazonas regnskog.
Träden i urskogen i sina diversa former och alla såväl levande som icke levande varelser utvecklas i enlighet med naturlagarna som garanterar samspelet med alla sorters växter. Urinvånarna ser på dem som en stor familj av träd.
Varje träd har sina väktare i insekterna som har en mycket viktig roll. De garanterar trädens mångfald i skogarna. Det är de som ser till att mångfalden blir till, även när det gäller epifyterna d v s mossan, svamparna och ormbunksväxterna.
Urbefolkningen och de bosatta längs flodstränderna i Amazonas kan mycket väl sättet regnskogens utveckling interagera: Markens färg med växterna som växer på den, växterna i sin tur samspelar med insekterna som befolkar dem och med fåglarna, djuren och reptilerna som lever på skogens olika nivåer och interagerar i den biologiska mångfaldens utveckling.
Urbefolkningen och de bosatta längs flodstränderna vet mycket väl namnen på de olika typerna av växter och ursprungsfolken kan på sina respektive språk benämningen på de olika växter, fåglar, djur, reptiler, larver grodor, mossan, ormbunkar, orchydéer, etc.
Vattnet som anses vara källan till allt liv och grunden till all biologisk mångfald i regnskogarna är något heligt för ursprungsfolken. Vattnet ska inte misshandlas eller säljas eftersom det är en livsviktig rättighet för urbefolkningen och de bosatta längs flodstränderna.
Dessa kunskaper om respekt har lämnats i arv från generation till generation eftersom vattnet finns i rymden i form av stora molnformationer som svalkar när de producerar dagg.
Där vattnet inte kommer från himlen kommer det från underjorden i stället. Här handlar det om respekt för "puquios" "och ojos de agua" d v s vattenkällorna, bäckarna, ravinerna, floderna, cochas d v s vattenpölarna, alla med sina respektive vattenväxter, djur, insekter, fiskar och olika sorters fruktträd.
Med sin nedärvda visdom vet urbefolkningen att varje typ av vatten som finns i Amazonasskog skiljer sig från de andra med sin egen biologisk mångfald. Varje vattenfärg har sina livspreferenser när det gäller sina fiskar, sniglar, insekter, vattenväxter, träd, reptiler, etc., eftersom de som lever i genomskinligt vatten inte kan leva i de grumliga, svarta, bruna eller gula.
Varje levande varelse har sin plats och inom flodernas och cochas olika skikt delar sig fiskarna mellan de som lever på botten, de som gör det på medeldjup och de som gör det strax under ytan, beroende på vilken kroppsform de har.
Skogarna, floderna och cochas är befolkade av många arter av djur, fåglar, insekter, reptiler och fiskar. Vissa är dagdjur och andra är nattdjur. Det p g a detta att för urinvånaren ingenting är stillastående, allt är i ständig förändring.
Det är inom denna regnskogarnas och biologiska mångfalds skönhet som människan tillhörande olika språkstam samspelar med naturen som en del av den enorma, levande massa. Där är människan tropikens väktare eller dess Adam som ser till att agera varsamt och värna över naturens ömsesidighetsprincip.
Ursprungsfolken har på sina olika, respektive språk de flesta namn på träd, fiskar, reptiler, insekter, fåglar, ormar, svampar, medicinska växter, floder, nedärvda från sina förfäder.
Likaså är med den inlärda respekten för naturen och den ekologiska kulturen eftersom i själva den biologiska mångfalden finns de gudomliga väsenden. Det handlar om både goda och onda andar i o m att det inte existerar en levande varelse som inte har en andlig ägare eller ett gudomligt väsen i sig. Hanar, honor eller hermafroditer, alla hyser man respekt för och man är medveten om naturens rättvisa eftersom ingenting existerar förgäves eller i överflöd.
Naturen har lärt ursprungsfolken att nyttja den med ömsesidighet. Amazonas och dess mänsklig-ekologiska befolkning är en fenomenalt mäktig, omvandlande, förtrollande kraft med livsrikedom på alla sätt och har en enorm, omedelbar förhandlingsmakt. Men den är även ömtålig och känslig varje gång man attackerar den utan respekt för dess lagar och regler och man bryter den rådande balansen.
Allt som tagits upp i denna artikel bör tolkas i samklang med denna kontinuerliga integration som sammanfattas i meningen MÄNSKLIG-EKOLOGISK.
--------------------* Haroldo Salazar Rossi är en lärd man expert på Amazonas ursprungsfolkens kultur. Tillhörande Asháninka folket var en av de drivande krafter och tekniker inom projektet Huertos Integrales Familiares Comunales (HIFC) d v s Kommunens famjliegrönsaksodlig, som Asociación Interétnica de Desarrollo de la Selva Peruana (AIDESEP) d v s Interetnisk Förening för den Peruanska Regnskogens Utveckling ansvarar för. Han var ordförande i denna nationella förening mellan år 2004 och 2006.
Flera artiklar om: Miljö