Ursprungliga utsäden, ett försvar av den biologiska mångfalden
Noticias Aliadas
Ställda inför den växande produktionen av genmanipulerade grödor och monokultur har bondebefolkningen i Chile börjat kämpa för den genetiskt betingade biologiska mångfalden och det ursprungliga utsädet.
Med olika initiativ med syfte att skydda det biologiska arvet, har bondebefolkningen rest sig för att förhindra att de traditionella grödorna försvinner eller förorenas. Även om Chile inte är känt internationellt som ett land som producerar genmanipulerad soja och majs är det härifrån man producerar och sedan exporterar genmanipulerat utsäde till hela världen.
En världens plantskola för genmanipulerade grödor?
Chiles historia vad gäller genmanipulerade grödor är inte ny. 1992 tilläts införsel av genmanipulerat material till landet, genom ett regelverk från Byrån för jordbruk- och boskapsfrågor (SAG), som tillåter genmanipulerad odling för framställning av utsäde för export, fältundersökningar eller för andra syften. Det påpekar María Isabel Manzur, expert på genmanipulerade grödor på Stiftelsen för hållbara samhällen, som skrivit en rapport om situationen med genmanipulerade grödor i Chile och världen.
Utifrån denna undersökning kan man konstatera att "Chile producerar genmanipulerat utsäde som kan odlas utanför säsong för att tillfredställa markanden i USA och Europa. De inblandade företagen är till största delen transnationella".
Enligt siffror från SAG fanns det i Chile år 2000 mer än 8.000 hektar där det odlades genmanipulerade grödor, av dem bestod 95 % av genmanipulerad majs och 2 % av genmanipulerad soja.
Även om produktionen av genmanipulerat utsäde vid första anblicken inte orsakar någon större skada på den biologiska mångfalden, är det ett faktum att förorening genom pollinering förekommer.
"Från 1994 finns ingen karantän för att skydda det genetiska arvet vad gäller majs och soja. Det betyder att måste ha ett visst avstånd till plantskolorna för att förhindra förorening från närliggande odlingar, men det krävs inget speciellt avstånd till eller åtgärder som förhindrar förorening från plantskolorna till andra odlingar eller ogräsbestånd i närheten", säger Manzur.
Det finns inte tillräckligt med vetenskapliga data om den miljöpåverkan de genmanipulerade odlingarna har, trots att bondebefolkningen ser den tydligt. Men en undersökning från Nationella institutet för jordbruksforskning visar att dessa odlingar kan komma att förorena 23 majssorter som fanns före spanjorernas ankomst, sju av dem är utrotningshotade.
Utsädeskampanjen
Trots detta panorama, skyddas det rika genetiskt betingade biologiska arvet i Chile av dem som traditionellt arbetat med respekt och hängivenhet med det: bondebefolkningen.
Sedan år 2002 har Föreningen för landsortens och indiankvinnor i Chile (ANAMURI) arbetat med en utsädeskampanj. Under åren har man genomfört flera aktioner, som t ex bondeplantskolor, utbyte av utsäde och marknader för biologisk mångfald.
Fransisca Rodríguez, ledare i ANAMURI är ansvarig för kampanjen och förklarar att människor förstått budskapet och det har lett till att utsädet än en gång blivit till ett stort intresse bland kvinnorna och en passion för många.
"Att bevara utsäde är en politisk strid av stor betydelse. Det är en tyst och lokal handling som utförs varje dag. Det är inte en kampanj som förs framåt med buller och bång tvärtom, det är en tystlåten kampanj som utförs med kärlek, en strid som förs dag efter dag, med övertygelse, känsla och medvetenhet", förklarar ledarinnan.
I bondebefolkningens värld representerar utsädet livet självt. Det bevaras bönder som Carlos Opazo, ledare och konservator, som ägnat de senaste 14 åren åt att bevara utsäde för att skydda den biologiska mångfalden som hotas av de genmanipulerade grödorna. Hans sökande började med ursprungliga utsäden och bönor, idag har han funnit 85 varieteter av baljväxter och 40 varieteter av majs.
"Det genetiska skyddet och försvaret av livsmedelsprodukter, växter och grönsaker, har förts över till skyddet av utsädet, och är en handling till livets försvar som utförs främst av indiankvinnor och bönder, som alltid har utfört denna aktivitet", påpekar Opazo.
Konservatorerna, både kvinnor och män, skyddar den inhemska genetiska mångfalden från hybrider, eftersom "det manipulerade utsädet leder till att stora företag tar kontrollen. Det gör att bönderna år efter år måste köpa de nya utsädet för att kunna fortsätta producera". Förutom att skydda utsädet, har konservatorerna höjt sina röster för att fördöma följderna av de genmanipulerade grödorna.
"Den främsta konsekvensen av de genmanipulerade grödorna är att produktionen blir beroende av dem och att man håller fast vid en jordbrukspolitik som inte bestäms i landet utan kommer från världshandeln som med hjälp av instrument som ITO och styrs av att produktion ska ske i stora volymer och stor hastighet. Dessutom leder produktionen av genmanipulerade grödor till en ond cirkel, vi håller på att förlora vår livsmedelssuveränitet, när markanden kontrollerar allt", säger Opazo.
Kvinnorna på landsbygden spelar en huvudroll
Kvinnorna på landsbygden har alltid haft ett viktigt arbete i att bevara bondetraditionerna, vilket gjort att dessa ursprungliga kunskaper inte gått förlorade. Det är därför de som tagit på sig huvudrollen i försvaret av den genetiskt betingade biologiska mångfalden.
Jacqueline Arriagada, social ledare i kommunen Quillón – Bío Bío-regionen – har utfört ett viktigt arbete i försvaret av livsmedelssuveränitet och skydd av det ursprungliga utsädet.
"Som organisationer för landsbygdens kvinnor genomgår vi en process av lärande om biologisk mångfald och i den har vi kunnat skapa organisationer till försvar för vår lokala och regionala biologiska mångfald, i solidaritet med det nationella och internationella", förklarar ledarinnan.
Detta lärande har gjort att det i hennes kommun finns erfarenheter av t ex agroekologiska grupper där man odlar grönsaker och baljväxter. "Organisationerna är i huvudsak kvinnornas och därför är vårt största bekymmer, utan tvivel, att kunna ge våra familjer sunda livsmedel", understryker Arriagada.
Från organisk till ekologisk odling
Som ett svar på den stora industriella produktionen av livsmedel, grodde organiska odlingar, som producerade rena och säkra livsmedel, med mindre påverkan på miljön.
Enligt Rodríguez var dessa odlingar en bra utgångspunkt för att komma tillbaka till en ren produktion, men "biopiraterna" – utländska företag som stjäl bondebefolkningens produktionssätt – kom och tog över den organiska produktionen och idag har den typen av produktion också förvandlats till en god affär. Bondeorganisationerna och internationella organisationer som försvarar den biologiska mångfalden har identifierat en rad biopirater som över världen tar patent på ursprungliga växter och utsäde från landsbygden och ursprungsfolken. Några av dessa företag har anklagats för att stjäla biogenetisk information är bland andra Syngenta, Nanosys och Monsanto.
"Det som händer nu är att man håller på att utveckla ett ekologiskt jordbruk, vilket som vetenskap egentligen inte är något annat än de ursprungliga odlingsformerna, d v s att vi tar upp våra förfäders kultur för att utveckla den och förändra den med nya metoder. Jordbruket har ju aldrig varit statiskt utan alltid statt i förändring", påpekar Rodríguez. Därför är det ekologiska lantbruket ett återförande av kunskap från det ursprungliga landsbruket och landsbygdens odlingssätt vilket betyder att man fortsätter producera på ett sätt som ger sunda och säkra livsmedel och som befinner sig i harmoni med jorden och med naturen, eftersom det inte inbegriper några kemikalier eller bekämpningsmedel.
Med hjälp av det ekologiska lantbruket, med organiserade kvinnor och män som är medvetna om värdet av deras utsäde kan Chile bevara sitt biologiska arv, ett arv som ligger i händerna på en bondebefolkning som står i mänsklighetens tjänst.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas