Ursprungsbefolkningen bevarar biosfärreservat
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Julia Tornberg
I Nicaragua är alla skogar förlorade; därför tror vi att bara vi ursprungsbefolkningar tar hand om det som är kvar av våra skogar.
Foto: Carmen Herrera
Esteban López och Justina Carlos,
medlemmar av Ursprungs-
befolkningens Territoriella Regering
Mayangna Sauni Bu, och aktiva
försvarare av sina skogar.
"De ursprungliga namnen på kullarna, träden, floderna, djuren och bäckarna i Bosawan härstammar från mayangnaspråket. Det är beviset på att de var bebodda av och omhändertagna av våra förfäder", bekräftar vicepresidenten för en av de sju territoriella ursprungsbefolkningsregeringarna i norra Nicaragua, Esteban López.
Biosfärsområdet Bosawas, på gränsen till Honduras, är 20 065 km² stort (15% av hela landets area) och delar sitt territorium med sex kommuner i Norra Atlantens Autonoma Region (RAAN) och den Jinotegas norra avdelning.
Bosawas är, även om det inte är så känt, rankat som ett av de största naturskyddsområdena i den mesoamerikanska biologiska korridoren, och år 1997 förklarades det som biosfärsreservat av FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO).
"Syftet med skapandet av denna grupp är att främja och visa på en balanserad relation mellan människan och biosfären", säger deklarationen, men har man hittills förlorat 20 % av kärnområdet och 60 % av buffertområdet, enligt Eduard Müller, vice ordförande för Mexico, Centralamerika och spansktalande Karibien i Världskommissionen för skyddade områden i den Internationella Unionen för Naturbevaring (UICN).
I dessa områden finns mindre ytor med ekosystem på land och i vatten, och även en kombination av dessa. Reservatet är en del av Nicaraguas nationella system av skyddade områden och består av ett kärnområde på 8000 km² skogsareal, en buffertzon på 2000 km² skogsareal och en övergångszon på 3400 km² med blandade områden och små splittrade skogszoner.
Nybyggarinvasion
Ursprungsbefolkningsgruppen mayangna, som enligt sina ledare består av sammanlagt 25 000 personer har, trots att de är den minsta etniska gruppen i området, 80 % av sitt territorium inom reservatets kärnområde.
Bosawas har nyligen varit en stor nyhet på grund av mayangnas ständiga anmälningar angående den urskillningslösa skogsavverkningen på deras marker som genomförs av nybyggarmestiser i området, markköp i buffertzonen, honduranska ranchägarnas hyra av stora hektarområden till betesmarker, mestisköpmännens timmertrafik, och nyligen ankomsten av narkotikahandlare, vilka använder området i allians med de mestisiska bönderna som landningsbana.
"Det största problemet som vi som ursprungsbefolkning ställs inför är våldet som de mestisiska nybyggarna som bosätter sig på vår mark utför. Varje år avverkar de stora delar av reservatet, vilket påverkar vår uppfattning och våra traditionella metoder om hur skogen ska vårdas och förvaltas", bekräftar López. "Dessutom är de beväpnade och involverade i narkotikahandel".
Bosawasområdet var enbart mayangnas område fram till 1800-talet då de började få stå ut med trakasserier från andra folkgrupper som successivt invaderade området, bland andra miskitus, som är Nicaraguas största ursprungsbefolkningsgrupp med mer än 100 000 invånare enligt regeringen nationella institut för utvecklingsinformation.
Som en effekt av ursprungsbefolkningens ständiga anmälningar angående skogsavverkningen och som en lösning på detta problem skapade regeringen 2008 Ursprungsbefolkningens territoriella regering för att utveckla ett så kallad speciellt reglemente för utveckling och "vända det historiska utanförskap som drabbat ursprungsbefolkningarna miskitus och mayangna från dalen Alto Wangki och Bokay så att områdena Miskitu Indian Tasbaika Kum, Mayangna Sauni Bu och Kipla Sait Tasbaika inkluderas, uppdelat i 48 ursprungsbefolkningsregioner och mer än 30 000 invånare".
En del av förslaget från ursprungsbefolkningarnas regeringar om att bevara reservatet inkluderar "att kräva att nybyggarna likväl i kärnområdet som i buffertzonen avverkar området för kustbevakningen, mayangnas i majoritet". Kustbevakningen har med begränsade resurser ansvaret för att ta hand om detta stora område som dessutom är svåråtkomligt och utsatt för de mestitiska böndernas våld.
Ursprungsbefolkningens ledare klagar på att regeringens och miljöförsvarsgruppernas vision för skogsskydd är helt och hållet organisk och inkluderar inte relationen som existerar mellan mayangnas och Bosawas, vilka trots den marginalisering, utanförskap och övergivning de har lidit av, har tagit hand om sin trädbevuxna livsmiljö som en slags världsbild som integrerar deras liv med djuren, vattnet, kullarna och träden i reservatet.
Alla vi mayangnas i Bosawasområdet kämpar för att försvara vår världsbild. Många säger sig stödja oss, men utifrån olika system. Till exempel Ministeriet för Miljö- och Naturresurser (MARENA) och andra institutioner och icke-statliga organisationer gör det för att överleva, och vid vissa tillfällen till och med för att hålla sina positioner emot våra intressen", uttrycer sig Noticias Aliadas Murphy Almedrares, mayangnansk utredare.
Förfädernas vanor i fara
Historiskt sett har ursprungsbefolkningen mayangna ofta drabbats av krig som startats av miskitus, vilka enligt vissa historiker blev fråntagna sin mark först, vilket ledde till att de trängde sig längre in i Bosawasjungeln, och tack vare deras handlande har reservatet bevarats till nu.
"Mestiserna precis som miskitus förändrar vårt ekosystem genom kalavverkning och miskitus jakt av utrotningshotade djur", bekräftar López.
Mayangnas ledare klagar också på miskitus fastän de inte bor i kärnområdet. I styrelsen för Ursprungsbefolkningarnas territoriella regeringar är de i majoritet så de "tänker förlita sig på lag 445 och skapa en egen regering för den mayangnanska nationen".
Lag 445 om ursprungsbefolkningarnas egendom och etniska samhällen i de autonoma regionerna vid Nicaraguas Atlantkust och floderna Bocay, Indio och Maíz "garanterar ursprungsbefolkningsgrupperna och de etniska samhällena ett erkännande av deras rättigheter till användande, administration och hantering av de traditionella markerna och deras naturresurser, vilket utgör det administrativa systemet hos ursprungsbefolkningsgrupperna och de etniska samhällena som politisk och administrativ basenhet till skillnad från resten av landet".
Därför sa mayangnasmedlemmarna i Ursprungsbefolkningarnas Regeringar, representerade av López vid ett av ursprungsbefolkningarnas regeringars ordinarie möten i Managua den 8 september till Noticias Aliadas att "vi, mayangnas i Nigaragua, har funnits här sedan urminnes tider men vi har blivit marginaliserade av de centrala regeringarna. Med lag 445 och i grunden den Universiella Deklarationen om Ursprungsbefolkningarnas Rättigheter och våra förfäders rättigheter, vill vi att ni ska förstå att vi tar hand om vårt vatten, våra skogar och djur, för oss, för landet och för Centralamerika".
De ahí que los miembros mayangnas de los Gobiernos Indígenas, representados por López en una reunión ordinaria de los gobiernos indígenas en Managua el pasado 8 de setiembre, expresaran a Noticias Aliadas que "nosotros los mayangnas de Nicaragua existimos desde tiempo ancestrales pero hemos estado marginados por los gobiernos centrales. Con la ley 445 y en base a la Declaración Universal sobre los Derechos Indígenas y nuestros derechos ancestrales, queremos que entiendan que estamos cuidando nuestras aguas, nuestros bosques, animales, para nosotros, el país y Centroamérica".
"I Nicaragua är alla skogar förlorade; därför tror vi att bara vi ursprungsbefolkningar tar hand om det som är kvar av våra skogar. Vi kräver stöd för Bosawas återbeskogning, vi behöver ett permanent forum på nationell och internationell nivå för att få behörighet till ursprungsbefolkningarnas lagar och rättigheter angående omhändertagandet av biosfärsreservatet, vi letar också efter sätt att utbyta erfarenheter med andra ursprungsbefolkningar från andra länder, för att stärka våra rättigheter och naturskyddet", avslutar López.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas