Latice - Latinamerika i Centrum

-

Miljoner lider av hunger och undernäring

Alejo Álvez
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Isabelle Axelsson

Även om det är en av de största livsmedelsproducenterna i världen, har regionen Latinamerika och Karibien 209 miljoner fattiga - 35% procent av sina 595 miljoner invånare - av vilka 81 miljoner lider av hunger och undernäring.


För att säkra matsuveräniteten är det nödvändigt att utveckla jordbruket
Foto: Cecilia Remón.
För att säkra matsuveräniteten är det
nödvändigt att utveckla jordbruket,
öka produktionen av inhemska varor
och försörja den inhemska marknaden.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), kommer livsmedelskrisen att slå ännu hårdare de kommande åren, underblåst av inflationen och den minskade produktionen.

"Inflationen har en negativ påverkan på nivåerna av undernäring, främst bland de fattigaste, inte bara för att det reducerar deras tillgång till matvarorna, utan också för att innebär en kostförändring där de billigaste matvarorna ersätter dem av kvalitet", förklarar FAO:s regionala representant Alan Bojanic i mars, i ett nyhetsbrev från organisationen. Därför efterfrågades ett omedelbart statligt stöd till de utsatta sektorerna, för att stärka de sociala skyddsnäten, skolmatsprogrammen och pensionssystemet.

I en rapport med titeln "Livsmedelsbristens tillstånd i världen 2011" meddelade FAO och andra FN-organisationer - den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och FN:s livsmedelsprogram (WFP) - den 10 oktober att den nuvarande krisen "försvårar ansträgningarna att nå milleniemålen; att halvera antalet personer som lider av hunger i världen"

De tre organisationerna råder till att minska matavfallet och förlusten av livsmedel i utvecklade länder. De konstaterar även att om det inte vidtas nödvändiga åtgärder kan krisen leda till en minskad livsmedelkonsumtion som i sin tur kan minska intaget av viktiga näringsämnen för barn under deras första tusen dagar i livet.

Experterna förklarar att den största risken i regionen är deras beroende av livsmedelsimport, och de prissvängningar hos dem som behöver importerade insatsvaror. De nämner som särskilda exempel Venezuela och Peru, och som botemedel mot detta beroende pekar de på vikten av att omstrukturera livsmedelsproduktionen. Därför främjar FAO "återhämtningen av sina fädernärvda matvanor", vilket är i linje med idén om "det goda livet" bland ursprungsbefolkningarna.

Lokal produktion

Bolivia gick just med i kampen för "livsmedelstrygghet med suveränitet", som president Evo Morales beskriver det. Lagen om produktiv gemensamt jordbruk, som antogs i juni och som inkluderar kreditstöd och jordbruksförsäkringar för jordbrukarna, syftar till att öka produktionen, försörja den inhemska marknaden och generera högre exportvolymer.

I detta sammanhang, under mottot "Ät vårt eget, friskt och suveränt", främjar Bolivia intaget av mat som produceras av småbönder - "naturliga livsmedel med högt näringsvärde, bra för jorden och fri från kemikalier och genmodifieringar". Initiativet uppmuntrar det traditionella jordbrukssystemet, baserat på jämlikhet och ömsesidighet, som genom delade frön ger "gemensamt arv, stöd till jordbruket och livsmedelssuveränitet".

I Argentina - som skulle kunna försörja upp till tre gånger sin befolkning - finns det områden som går i den riktningen. Mellan den 14 och 16 september i den centrala staden Rosario, ägde mötet för livsmedelssuveränitet och biologisk mångfald rum - organiserat av sociala organisationer som avvisar "den produktiva paradigmen för industriellt jordbruk, baserat på utvinning av naturresurser och monokultur av sojaböner, och som gynnas av användningen av genmodifierade frön, stora mängder bekämpningsmedel och utökningen av jordbruket genom skogsavverkning och förstörelse av inhemska skogar".

Några dagar tidigare, i den norra Resistencia, huvudstad i provinsen Chaco, hade mässan för för inhemska frön satt samma trend. Under temat "fröt i jorden är liv och frihet i händerna på de familjer som odlar dem" siktades det på att "gynna familjer och försvaret av mark och vatten genom fokus på livsmedelssuveränitet".

Enligt Världsbanken ledde de stigande livsmedelspriserna under 2010-2011 till att den den extrema fattigdomen omfattar 70 miljoner människor i världen. Det förtäljs inte hur många av dessa 70 miljoner som finns i Latinamerika och Karibien, men de påpekade att "regionen växer och skördar frukterna av prishöjningen på råvaror". Och de tillade: "Däremot står icke-exporterande ekonomier inför det dubbla hotet av en livsmedelskris och de stigande priserna".

Åtgärder för att utrota undernäring

FN:s livsmedelsprogram i Latinamerika och Karibien räknar med grundläggande infrastruktur, politisk vilja och socialt kapital för att starta en stark offensiv mot hungern och den extrema fattigdomen. Livsmedelsprogrammet lämnar det upp till varje land att själva utforma en plan, och i gengäld erbjuder de tekniskt och ekonomiskt bistånd för att genomföra den.

Livsmedelsprogrammet påpekade att regionen är den mest ojämlika i världen, då "trots de politiska och ekonomiska framsteg som har skapat ett imponerande välstånd för vissa segment av befolkningen i de 33 länderna", förblir likväl 35% av invånarna fast i fattigdom. Livsmedelsprogrammet säger att "även om regionen producerar livsmedel som uppfyller 30% över behoven hos sin egen befolkning, är det i många områden svårt att få tillgång till dem och detta problem ökar i och med den ökade frekvensen och intensiteten av naturkatastrofer".

Livsmedelsprogrammet tar upp produktionen av biobränslen som en annan faktor som hotar livsmedelstryggheten, och smutskastar på så sätt lösningen som andra globala myndigheter kommit fram till för att möta krisen som härstammar från utarmningen av icke-förnybara resurser. För att få biobränslen används stora mängder spannmål och frön som än så länge endast är avsedda för människor och djur.



Publicerad: oktober 2011

Flera artiklar av: Noticias Aliadas



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe