Kuna Yala, klimatförändringens flyktingar
Noticias aliadas
LatiCes översättare: Lillemor Andersson
Ursprungsfolket Kuna i Panama behöver inte TV för att förstå den globala klimatförändringen. Den har redan knackat på deras dörr och är på väg att förändra deras liv. För att anpassa sig måste de packa ihop och flytta.
Snabb höjning av havsnivån hotar över-
levnaden för ursprungsfolket Kuna.
Foto: Francesco Vicenzi
Kunas flytande paradis, ett bälte av öar med vit sand, kantade av palmer som sträcker sig över orörda vatten norr om Panama, är hotat. Den stigande havsnivån kan att tvinga de tusentals Kunas som befolkar San Blas skärgård, att fly till fastlandet. En förflyttning som kommer att förändra deras traditionella livsstil och kärnan i deras kultur.
"Allt är översvämmat. Vattnet står upp över fotknölarna", sade Helen Perez, rektor för skolan i Carti Mulatupu, en Kunaö med 500 innevånare. Perez nämner de starka vindar som drabbade ön i januari och drev upp havsvattnet i samhället. Kort uttryckt, det översvämmade den labyrint av sandiga gator som åtskiljer de trä- och palmhyddor, som Kunafolket bor i.
Enligt Smithsonian Tropical Research Institute stiger havsnivån 2,5 mm per år. En takt som skulle kunna lägga en del av öarna, som knappt når över Västindiens kristallklara hav, under vatten inom mindre än ett sekel. Vissa beräkningar av havsnivåhöjningen är mycket högre, vilket skulle förvärra situationen för Kuna-folket under perioder med starka vindar och ökat tidvatten.
Tiden är knapp
På den sextonde internationella konferensen om klimatförändringar, som hölls i Cancún, Mexiko i december förra året, betonade Alianza de Pequeños Estados Insulares (Alliansen mellan de små ö-staterna) som består av länderna i Karibien, Afrika och Oceanien, sin svåra situation. De påtalade att en höjning av vattennivån på 1 m i Karibien, kan komma att orsaka skador till en kostnad på över 6 miljarder dollar årligen.
"Ställda inför den verkligheten, har folk blivit medvetna om behovet av att flytta från ön till fastlandet", tillägger Pérez.
San Blas kedja av öar är en del av Kuna Yala, en halvautonom region som omfattar ursprungsfolkets marker. 90% av de 35 000 Kunas lever på cirka 45 av de mer än 350 öar som breder ut sig mot Colombias gräns.
Förra året beslutade några ledare för Kuna-samhällen, att det var dags att börja söka efter boendealternativ. De enades om att flytta till de gröna kullarna på fastlandet.
Kuna är möjligen ett av de ursprungsfolk i Latinamerika som är mest autonomt, oberoende och bosatt på öar.
Kunas utformar sin egen politik och har en viss makt över vilka som får resa in i territoriet.
Kvinnorna bär sina traditionella dräkter, inklusive färggranna molas. Tyger som sys till kläder i lysande färgar, som blusar och scarfar med mönster i lysande rött. De har små guldringar i näsan och många pärlrader runt benen, från vristen till smalbenet.
Kastilianska hörs sällan på öarna, där modersmålet är Kuno.
Men gruppen känner en stark misstro mot Panamas regering. Den härstammar från en lång kamp för autonomi. Kuna-kongressen söker finansiering från andra länder, däribland Storbritannien, för att hjälpa samhällsmedlemmarna att flytta.
Carti Sugdub, med en befolkning på 5 000 personer, är den tätast befolkade av öarna. Dess bofasta innevånare kan bli de första att ge sig iväg, tillsammans med befolkningarna på de mindre öarna, som till exempel Carti Mulatupu.
Samhällena lever enkelt av småskaligt jordbruk, fiske och turism. Få har elektricitet och än mindre moderna apparater som TV eller datorer.
Ursprungsbefolkningarna har sedan länge klagat på att de, som bidrar så lite till klimatförändringen, ska lida av de största effekterna, dödande torka, översvämningar och en snabb utarmning av färskvattenresurserna.
Vem är skyldig?
"Därför kritiserade vi situationen förra året. Om vi inte fördärvar miljön, varför måste vi betala", protesterade Ariel González, sekreterare för Kunas kongress.
Hans argument är inte helt sant.
Kunafolket som lever i arkipelagen har utrymmesproblem. De ryms inte längre på öarna. För att öka utrymmet använder de utfyllnad av jord och grus, i synnerhet från de korallrev som fungerar som naturlig barriär och skyddar öarna mot tidvattnen.
"Varje familjefar måste göra det", sade Osvaldo Taylor, 34 år och pappa till två studerande ungdomar, medan han tömde hinkar med korall som nyligen plockats, på en liten lott framför skolan.
De organismer som bildar korall, växer med snigelfart, bara någon millimeter per år, vilket innebär att Kunafolket påskyndar förstörelsen av reven.
"Jag anser inte att det är korrekt att lägga 100% av skulden (på den globala uppvärmningen)", sade Héctor Guzmán, forskare vid Smithsonian Tropical Research Institute, som ingående har studerat ekosystemet i San Blas. "De är ansvariga för skador på reven och det är därför de inte helt har fog för sina åsikter".
Så nu står Kunafolket inför en snabb nedräkning, innan de tvingas lämna de öar, där de har levt under ett sekel.
Och vissa vill inte ge sig iväg.
"Jag kan inte tvinga mitt folk att flytta", säger González. "Det är inte lätt att säga till någon som är född, uppvuxen och alltid har levat nära havet på en ö, att flytta. Det är dags".
I synnerhet gamlingarna i byn har invändningar mot att börja om på nytt.
"Med tiden kommer allt att översvämmas", säger Orlando Paniza, 68 år och far till fyra söner. "Och vart ska jag ta vägen sen?"
Flera artiklar av: Noticias aliadas