Gäller allt?
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Cecilia Bergstrand
Med en investering på 102 miljoner US$ för att kunna producera 18.500 metric ton per år av kopparkatoder installerade sig det enorma brasilianska företaget - som här kallas Latinamerikanska gruvkompaniet (CMLA), här. Det har funnits på plats i Choapa provinsen, som ligger 270 km norr om Santiago, sedan 2005 (för undersökningar) för att undersöka förutsättningarna för något som kan bli en omfattande verksamhet i landets centrala och norra delar.
Medlemmar i Skyddskommittén för
Chuciñi-dalen fruktar att gruvdriften
ska påverka jordbrukssamhällena i
området.
(Foto: Gabriel Canihuante)
Projektet kallas "Tre dalar" och planeras hålla på i 11 år (2009-2020) och innebär exploateing av en dagbrottsgruva och ännu en under jord, i bergpassen i Cárcamo och Manquehua samt anläggningar för bearbetning och förädling genom lakning i kar i bergspasset Quilmenco.
Noticias Aliadas besökte Chuchiñi- och Chalinga-dalarna och Quilmenco- och Cárcamo-passen för att prata med representanter för organisationerna i Salamanca och Illapel som motsätter sig inveteringarna från gruvbolaget som för närvarande finns på fem kontinenter.
Lantbrukaren José Luis Rojo som bor i Chuchiñi påpekade att de känner sig "fullständigt övergivna av de nationella myndigheterna. Hit kommer internationella företag med enastående förmögenheter med välutbildat folk både vad gäller lagar och teknik och de ställs inför en grupp människor som inte har några större kunskaper om vad de tänker göra".
"De kommer in i mycket känsliga områden där det finns en små egendomar och samhällen som lever av jordbruk och som kommer att drabas av föroreningar och erosion på som omfattar omkring 400 hektar", tilägger Rojo, medlem av Skyddsomittéen för Chuchiñi-dalen, där det bor ca 900 personer.
Gonzalo Vargas, vice ordförande i samma kommitté uppskattar att getuppfödningen kommer att påverkas nästan omedelbart eftersom djuren betar i området runt Quilmenco (intill Chuchiñi) och det är nu gruvföretagets egendom.
"Vi jordbrukare som befinner oss mellan 2 och 3 kilometer från anläggningen kommer att känna av den på 5 till 20 års sikt p g a de luft- och vattenföroreningar den komer att ge upphov till", hävdade han.
För döva öron
Geografen och ordföranden i Skyddskommittéen för Chuchiñi-dalen, Milca Ulloa, påpekar att man inte har lyssnat på vad sämhällena hade att säga när Nationella miljökomissionen (CONAMA) utvärderade miljökonsekvenserna.
"De hade tänkt sig att vi skulle komma till COREMA (den regionala miljölkommissionen) och bara bestyrka att vi som medborgare hade deltagit i processen men de trodde aldrig att de skulle behöva ta hänsyn till de 19 tekniska granskingar vi presenterade", sa hon.
I mitten av januari antog COREMA, som består av olika myndigheter i Coquimbo-regionen,
(med 14 röster mot 3) en ansökan om tillfälligt tillstånd (SAP) att fortsätta det som kallas "förberedande arbeten". Det här är en av de juridiska möjligheter som finns för Vale att påbörja viss verksamhet även om själva projektet inte blivit godkänt i den miljökonsekvensutredning (EIA) som lagen kräver före stora projekt.
I fallet "Tre dalar", presenterade Vale en andra miljökonsekvensutredning till CONAMA i oktober 2008 efter att ha dragit tillbaka den första. Representanter från Skyddskommittén för Chuchiñi visade att en del av arbetet (lakningsanläggningen) skulle flyttas från ett område till ett annat, men utan några större förändringar.
"Det vi är mest rädda för – tillade Ulloa – är att restprodukter och svavelsyra som används under lakningen ska filtreras ut i grundvattnet eller ut i det vattensystem som hör till Choapa-floden, som är vår främsta vattentillgång".
Han förklarade att organisationer som Skyddskommittén för Chuchiñi, Skyddsföreningen för Chalinga-dalen, Miljöorganisationen i Salamanca och Medborgarnas miljöaktion i Illapel, förbereder sig för att gå till juridisk handling, som t ex att ansöka om lagligt skydd hos domstolarna, för att stoppa verksamheten.
"Vi bedömer just nu vilka andra större aktioner som kan ge resultat eftersom vi finns på alla fronter. Vi fortsätter arbetet med tekniska undersökningar i samband med EIA", påpekade han.
Cristina Farías, ledare för Skyddsföreningen för Chalinga-dalen, ett annat drabbat område, hävdar att de är "Övertygade om att Vale kan avstå från sitt projekt, men vi vet att det är svårt att stoppa det. Vi trodde att de politiska myndigheterna skulle skydda oss men vi kämpar mot ett storföretag som kommit hit med ett megaprojekt och myndigheterna ser bara till ekonomin".
Hållbar utveckling?
Det främsta argumentet för myndigheterna och några samhällen till att ge tillåtelse till det här projektet är att det kommer att ge arbetstillfällen och inkomster som idag inte finns i dessa landsbygdsområden. I direktiven för Vale i Chile står det att de har för avsikt att genomföra ett projekt inom ramarna för en hållbar utveckling, precis som det står i deras offentliga dokument på Internet.
"Tre dalar är i större utsträckning ett strategiskt projekt för Vale än ett ekonomiskt. Det är det projekt som företaget vill använda för att öppna dörrarna i Chile", förklarade Carlos Roa, direktör för Tre dalar-projektet hos CMLA, till tidningen Coquimbo, gruvområdet (december 2008), en tidning som främst vänder sig till företag och är finansierad av olika gruvföretag med verksamhet i området.
"Från 2003 tills idag har vi hållit på med prospektering och undersökningar, det här ska bli vårt första riktiga verksamhetsprojekt", tilladle Roa.
Agronom Marcelo Gamboa, regiondirektör för CONAMA hävdar att det inte är deras syfte att försvara samhällena mot storföretaget. "Miljölagen (19.300) och regelverket kräver av oss att vi handhar Miljökonsekvensutredningen (SEIA) och gör det noggrannt. Det vi göt är att vi blandar in medborgarna för att de i alla fall ska vara informerade, för att de ska ha en bra grund för analys och åsikter".
Gamboa hävdar att Vales verksamhet ryms inom miljölagstiftningens råmärken och om COREMA ger sitt tillfälliga tillstånd har det skett eftersom företagets rapport är tekniskt korrekt. "De åtgärder man tänkt vidta vad gäller miljöpåverkan har ansetts lämpliga, d v s åtgärder för att påverkan ska bli så liten som möjligt, reparation och kompensation", förklarade han för Noticias Aliadas.
Att det finns samhällen som motsätter sig projektet och att staten trots allt ger Vale sitt tilfälliga tillstånd för verksamheten förklaras genom att "lagen och regelverket inte fastställer att det måste finnas något samband mellan medborgarnas uttalanden och COREMAs", argumenterar Gamboa.
När det gäller det misstroende som organisationerna har gentemot miljöinstitutionerna påminner Gamboa om att för närvarande diskuterar parlamentet en ny lag som ska ersätta den nuvarande Allmäna miljölagen (19.300).
Flera artiklar av: Noticias Aliadas