Soja och slavhandel
LatiCes översättare: Lotta Duse
Kollektivet La Verdecita lägger sin granskade blick över våldet och ojämnlikheten mellan könen. De analyserar hur sojamodellen förvärrar kvinnornas och barnens redan utsatta situation. De pekar också på bristen av engagemang för att konfrontera problemet med våld mot kvinnor och barn som politisk taktik från staten.
Från norr till söder i Argentina (och över kontinenten) drar sojan fram och ödelägger allt i sin väg. Det räcker med att titta sig runt omkring: tvångsförflyttade lantbrukare, besprutade byar, utslagna inhemska grödor, ökenbildning av marken. Listan kan göras lång.
Som en ångvält kommer den transgeniska gudinnan och bryter upp jord, dödar den och på sin väg fördriver hon hundratals samhällen mot elände. Hennes ankomst till alla landets hörn beror på transnationella ekonomiska grupper, tillsammans med politiska sektorer som främjar utvecklingen av sojans monokultur.
Kollektivet La Verdecita ser hur det finns en direkt relation mellan slavhandel och ovan nämnd modell. "I de territorium som blivit ödelagda på grund av denna sojamodell ser man tydligare hur man lägger beslag på kvinnornas liv och kroppar. Sojamodellen bidrar inte enbart till förgiftningen av våra marker, eller fördrivningen av de rurala befolkningarna till de fattiga stads-periferierna, utan det förvärrar även den känsliga situationen för kvinnor och barn" varnar de.
"Det räcker med att titta på marginalen till de hegemoniska och kända produktionsområdena för att hitta eländets och glömskans postkoder, knappt upplysta av whiskeybarerna där kvinnokroppar är inhysta, utnyttjade och exploaterade. Detta inte enbart av män, utan även av hela det ideologiska systemet och affärer som har blivit införlivade och erkända av samhället" berättar de om i sammanfattningen av Encuentro Latinoamericano de Mujeres Urbanas y Rurales por la Soberanía Alimentaria som tog plats i La Verdecitas agroekologiska farm i oktober förra året.
"På grund av detta fortsätter kampen för matsuveränitet och suveräniteten äver våra kroppar, vilket innebär att återta förmågan att producera det som vi äter och uppnå autonomi och rättigheten att bestämma över våra egna kroppar. För detta behöver vi: säkra samhällen för kvinnor, sexuella och reproduktiva rättigheter" säger kollegorna.
När det kommer till att hitta det bästa sättet att införa temat, både socialt och politiskt, har kvinnokollektivet många olika strategier, allt från, mobilisering, marcher mot Carlos Monzón-monumentet, presskonferencer, aktiva ute i kvarteren i förebyggande syfte, interinstitutionella nät, informationshäften och affischer, genom konsensus framställda protokoll från olika hälsoinstitutioner, fodran från myndigheterna för se till att lagar och internationella överenskommelser efterföljs.
"Men det verkar som att det aldrig är tillräckligt. Den patriarkala makten måste bekämpas genom att skapa en mot-hegemoni, på denna nivån och på grund av statistiken på kvinnomord, krävs det en offensiv för att kräva staten på det som behövs för en fristad, genom olika kampanjer etc. Det är nödvändigt att göra det genom en nationell kampanj, precis som man gör med choser och influensa", så lyder analysen som organisationen gjort.
Med oroad röst talas det om saknaden av vilja för att konfrontera problemen med våld mot kvinnor som en statligt förd politik. Anmälningarna har kommit fram och vi kommer att fortsätta att överklaga hos alla administrativa sektioner som finns.
"Vi har uppmanat säkerhetsministern att han vidtar åtgärder vid kommisariernas, subkommisariernas och de judiciella kontorens revisionsböcker, på grund av de konsekvenser som blivit efter att ha upptäckt attityderna vid mottagandet och handläggandet av anmälningar och vittnesmål som lämnas av kvinnorna, som redskap för Protocolo de Atención".
"Vi kräver en reform av la Ley Orgánica av den lagstiftande makten för att skapa en kompetent domstol och en jurisdiktion exlusivt för kvinnovåld. Vi kräver skapande av hem som fristäder i alla områden. Vi kräver även skapandet av ett kvinnocentra, inom en radie av högst 100 m från varje domstol. Vi har även ansökt till a la Corte Suprema de Justicia om domstolarnas revisioner för att se vilka åtgärder som vidtagits vid fallen av våld mot kvinnor och hur åklagarna agerat". De pratar om varenda åtgärd som genomförts med styrkan som en grupp av kvinnor som är redo att kämpa för livet.
Flera artiklar av: enRedando