Kawésqar urbefolkning kräver att de ska få förvalta den projekterade nationala parken
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach
Chile. Rättframt och med hänvisning till sina befogade rättigheter över sina fäders nedärvda område som utgörs av Patagoniens vattenkanaler krävde Kawésqar folktet att få förvalta den framtida Alacalufes Nationalpark och att havet runtom förklaras som skyddat område.
Kravet togs fram på Ursprungsbefolkningens Samrådskonferens som ägde rum förra helgen på konferenshotellet Llanura de Diana och som sammankallades av Ministeriet för Nationella Tillgångar.
Kawésqar folkets ståndpunkt kring områdets nya klassificering till park samt Alcalufes reservatets utvidgning sammanfattades på 12 satser som sen skickades vidare till Hållbarhetens Ministerråd.
Dokumentet inleds med en begäran adresserad till presidenten Michelle Bachelet om att havet runt och intill den nya parken ska inkluderas i det skyddade området eftersom det inte har varit tal om det i planeringen hittills vilket är anmärkningsvärt eftersom Kawésqar folkets främsta transportmedel är kanoten.
P g a detta har de avvisat Hållbarhetens Ministerråd beslut om att lämna de marina områden utanför den framtida parkens gränser, taget vid extramötet som ägde rum den 10 april 2017.
Samrådet föreslog trots detta att vattendragen, flodmynningar, laguner och allt vatten både innanför och runtom den planerade parken ska klassas som Skyddat Kustnära Marinområde för Multipel Ändamål. Detta skulle möjliggöra att ursprungsbefolkningen skulle kunna försörja sig på plockning, fiske och jakt i mindre skala samt bevara sin kultur utan att störa hantverksfisket.
Nej till den storskaliga turismen
Dessutom, har de bett om att en Styrningsplan för Nationalparken som tar hänsyn till målen och reglerar vilka aktiviteter är tillåtna och vilka inte. Bland de som inte ska vara tillåtna finns massturismen, fiske och havsbruk (avla fisk och odla t ex alger) i industriell, intensiv skala, av exotiska arter som inplanteras i det regionala vattenbeståndet, gruvdrift och prospektering av mineraler eller kolväte.
Å andra sidan, ska den samhällsbaserade turismen, med särskilda intressen, s k etnoturismen tillåtas.
Även fiske och jakt för eget bruk samt hantverksfiske och jakt i mindre skala, plockning av havets bentiska resurser (djur -och växtlivet på havsbotten) och diverse växtlighet i området som t ex jonkill och cypress för traditionell användning och samhällsbaserat havsbruk i mindre skala som endast omfattar inhemska arter.
Administrera gemensamt
Konferensen begärde likaså att Kawésqar folket ska få förvalta den framtida parken och det tillhörande havet. Till ändamålet ska ett både rådgivande och beslutande Urbefolkningsråd skapas samtidigt som det skyddade området och fungerar permanent.
I det framtagna dokumentet påpekas att "Vi vill ha parkens styre med hänvisning till självbestämmanderätten. Vi vill förvalta Nationalparken precis som på Rapa Nui (Påskön). Vi vill förvalta den och bestämma över den i självstyrande form".
Den fjärde punkten i dokumentet hade att göra med identiteten som urbefolkning och därför tog den upp att det skyddade området ska byta namn från Alcalufes till Kawésqar i samklang med sitt namn som folk och nation.
De begärde också en kartläggning av själva området de är bosatta i och även av fågelfaunan där, att under minst 10 år ska finansieringen av parkens bevarande och förvaltning säkerställas och att Kawésqar folket ska få delta i kartläggningen för att skydda eventuella biologiska fynd.
De vill även att sin kulturs upphovsrätt ska skyddas, att få kontrollera turismens tillgång till Kawésqar folkets heliga platser eller som används religiöst eller har historiskt värde inom det skyddade området, bland annat.
Flera artiklar av: Ecoceanos