Argentina: En grupp wichiindianers kamp mot trä- och oljeindustrins plundring i Salta
Biodiversidadla
Latices översättare: Anna Wetterqvist
Indianer och 'criollos' (ättlingar till europeer) från orten Embarcación i provinsen San Martín kräver omedelbara åtgärder för att bromsa jordskreden i området. De anklagar den ständiga utvinningen av trä och oljeföretagens brist på ansvarstagande för det som pågår. Intervju med Octorina Zamora, ledare för wichigruppen Honat Le Les.
Octorina Zamora om jordskreden i Salta
Indianer och 'criollos' från orten Embarcación i provinsen San Martín kräver omedelbara åtgärder för att bromsa jordskreden i området. De anklagar den ständiga utvinningen av trä och oljeföretagens brist på ansvarstagande för det som pågår. Intervju med Octorina Zamora, 52 år och ledare för wichiindiangruppen Honat Le Les.
F: Ni påtalar att ni i år har genomlidit stora jordskred och översvämningar och att antalet händelser som dessa till och med har ökat jämfört med tidigare år. Hur kommer det sig att jorden öppnar sig?
S: Vi har en Yunga-bergskedja där det görs en urskillningslös utvinning av trä. Jag vet inte vad jag ska kalla det eftersom det rör sig om mark, men så fort du rör vid den börjar den att erodera. När du utvinner trä lossnar jorden och när det regnar eroderar den. Resten av det trä som inte går att bränna när det regnar förs hit med vattnet. Det är en plats med många raviner med vattenfåror som hela tiden blir allt djupare och bredare.
Med tanke på att Embarcación ligger 300 meter över havsytan och att dess högsta berg ligger på 1200 meter, faller vattnet med en sådan kraft att om det finns källor blir de större, och det försvagar bergens jord och det uppstår hål i marken. Det försvagar bergskedjorna så mycket att markerna praktiskt taget delas i två. Utöver detta, passerar sju rörledningar med biprodukter av olja här.
F: Ni lyfter särskilt fram det ansvar som träindustrin har för dessa katastrofer. På vilket sätt verkar företagen i området?
S: Med kedjor, med motorsågar; med vad somhelst. Deras avsikt är att avskoga och lämna de små träd som inte är speciellt viktiga. Sen sätter de in sin bulldozer och vill göra sojaböna plantering vilket redan har hänt i delar av bergen.
F: Och oljeföretagen? Ni nämnder Tecpetrol, Refinol, Repsol YPF, Pluspetrol, Halliburton och Pan American Energy. Bär alla samma ansvar?
S: Jag antar det. Eftersom det inte finns någon övervakning över det som händer i fråga om avskogningen och på grund av det sätt som rörledningarna blir avtäckta, håller det på att försätta oss i en riktigt farlig situation. Man får inte glömma att det redan har funnits explosioner på andra platser. Jag kommer inte riktigt ihåg var. Sådana där stockar som regnen brukar föra med sig genom ravinerna. Kanalerna får allt sådant att sprängas.
F: Ni ber bland annat om förstärkta skyddsåtgärder för dem som påtalar detta, att anklagelserna lämnas utan konsekvenser och att hoten upphör. Känner ni er förföljda för de klagomål ni har gjort?
S: Jordägarna hotar oss. De går hem till folk, bankar på dörren och säger åt en: Sluta vara så jobbig. Vi kommer att göra livet surt för dig.
F: Vilka svar får ni ifrån provinsstatens myndigheter?
S: Det är första gången vi får ett positivt svar av dem, men vi fick verkligen kämpa, göra en uppoffring. Enligt vår överenskommelse ska de högsta cheferna från ministeriet för miljö och hållbar utveckling komma den här veckan. Vi har gjort ett skriftligt avtal och vi har också bett om att man tillsammans med människor ifrån platsen skapar en modell för territoriellt skydd.
F: Rent konkret, vad är det ni kräver just nu?
S: Först och främst att de slutar med trädfällningen, att de stoppar den urskillningslösa skövlingen. Att de visar oss studier av dess påverkan på miljön och att man tänker över en infrastruktur för att stoppa jordskreden.
F: Och hur tänker ni fortsätta vidare nu?
S: Vi medverkade i en diskussion som resulterade i att miljöministeriet kommer att skicka övervakare till området. Vi kommer att följa med dem, för när det ska göras en inspektion går de med jordägarna och blir guidade av dem. Om de vill kan jordägarna gå med, men vi vill att de går med på att också ta med de våra till de platser där det görs en urskillningslös skövling.
F: Är ni rädda för att fortsätta bo där?
S: Vi är rädda att trädfällningen inte ska stoppas; vi kan inte tänka på en flytt. Vi måste undvika att det uppstår fler jordskred. Man behöver inte vara vetenskapsman för att märka att det är på gång. Om det faller ett regn på 250 millimeter är det möjligt att vi skulle behöva ångra att vi inte flyttade. Det sorgliga är att det finns människor som bor ovanför berget och vid dess fot och byn ligger 50 meter ifrån foten. Redan förra året föll två jordskred av mindre omfattning fyra kilometer därifrån. Vi är naturligtvis rädda att berget ska falla ner över oss. Ett sätt att undvika det är att trädfällningarna stoppas och att regeringen en gång för alla bestämmer sig för att deklarera området som indianterritorium.
Av Raquel Schrott och Ezequiel Miodownik för nyhetsbyrån Biodiversidadla.*
*Raquel Schrott och Ezequiel Miodownik studerar utvecklingen av konflikter kring naturresurser i Argentina och internets potential för att tillhandahålla information om detta.
Flera artiklar av: Biodiversidadla