Argentina: Debatten om glaciärernas tur
Biodiversidadla
LatiCes översättare: Lina Wendle
Under morgonen den 18 augusti i år, såg regeringshuset hur en ambulans närmar sig deras dörrar, vars läkare och sjuksköterskor försöker agera inför bristen på vatten som Argentina lider av. Scenen, en dramatisering av frivilligorganisationen Interprovincial Conciencia Solidaria, försöker att belysa behovet av att skydda glaciärerna som källor till rent vatten.
En 8 meter lång flagga med budskapet: "Glaciärer i nöd - Cristina ge oss tillbaka lagen om veto". Budskapet riktades mot den verkställande makten och belyste dess ansvar för lagen om veto som i november 2008 förlorade mot lagen 26.418 Minimala anslag för skyddet mot glaciärerna och den periglaciala miljön, som godkändes av senatorerna och parlamentsledamöterna en månad tidigare.
Conciencia Solidarias taleskvinna Mariela Silvestein, lyckades ha en dialog med Nyhetsbyrån Biodiversidadla om glaciärernas vikt, som den främsta försörjaren åt de floder som möjliggör mänskliga aktiviteter och är naturliga moderatorer av effekterna av klimatförändringarna, en analys av kampanjen "Glaciärerna rör man inte!" och den betydande roll som medborgarnas deltagande spelar.
- Denna vecka demonstrerade ni för att visa på bristen på vatten i vårt land genom en åtgärd som ni kallade "Glaciärer i nöd", skulle du vilja berätta för oss om vad aktiviteten handlade om?
- Det som vi presenterade genom vår pjäs på scenen, med några av oss som utklädda som sjuksköterskor och en gigantisk glaciär som kommer ut från en ambulans, är den risk som våra glaciärer utgör genom att vara oskyddade, utan en lag som skyddar dem från alla aktiviteter som kan förstöra dem.
- Dessutom genomför ni en kampanj kallad "Glaciärerna rör man inte", som tar upp allt från lagen om veto till lagen om minimala anslag för deras skydd.
- Just nu finns det med tanke på vatten situationen, ställen som direkt inte har något vatten. Vet vi att 70 % av det rena vattnet finns i glaciärerna. Vi hade "turen" att alla våra parlamentsledamöter och senatorer mycket medvetet antog en lag som var nödvändig, för att skydda dem. Men efter ett par dagar, kastar presidenten veton överbord och alla parlamentsledamöter ändrar sig, eftersom att de inte var överens om hur de skulle behandla lagen. Vi ökar medvetenheten som människor måste ha: medvetenheten om att lagen hade antagits enhälligt och den verkställande lagens veto. Det akuta behovet nu är att återställa denna lag, för att behandla den igen och för att den ska kunna godkännas igen. Vi har också en begäran på vår hemsida [1], där vi uppmanar folk att gå och skriva under för att kräva våra företrädare på en lag med samma innehåll som veto. Nu finns det även en lag presenterad av Bonasso, med exakt samma innehåll som i veto lagen, men skillnaden är att om den är presenterad av Bonasso, krävs det inte mer än 51 % av rösterna för att den ska antas. I motsats, till veto lagen som måste ha två tredjedelar av rösterna för att den ska antas.
- Under vilket lagstiftande organ ligger projektet? Skulle samma vetolagförslag på nytt kunna godkännas eller skulle man vara tvungen att göra ändringar?
- Frågan är följande: lagen fick sitt veto i slutet av förra året, i november, den hade flera idéer och brister, i den meningen att man nyligen gav den en ny behandling, var? I Naturresurser kommissionen, La Comisión de Recursos Naturales, som är den kommitté av parlamentariker där ordförande Bonasso ingår. I denna kommitté hade de lagt fram flera projekt för att skydda glaciärerna. Det fanns fyra projekt som skulle tittas på och jämföras för att se vilka som skulle ges ett godkännande. Konsulterna hade ett möte där de behandlade dessa frågor. Senare på det mötet vi gick på, gjorde de en majoritets utlåtande där de godkände Bonassos lag. Där sa Bonasso själv att det var viktigt att de gjorde en majoritets utlåtande denna dag, att de inte fortsatte att analysera de olika lagarna, att det nu var viktigt att lyckas med en utlåtande pga. brådskandet av denna lag. Brådskande varför då? Därför att de i september börjar bygga Pascua Lama gruvan, som är monterad på glaciärerna i San Juan och Chile.
- Tror du att debatten försenades på grund av de ekonomiska intressena från Cordillera provinserna?
- Om alla tidigare röstade för och nu plötsligt är tveksamma ... Jag menar, en politisk strategi, något måste finnas. Plötsligt var alla för, vi kan inte tro att de inte insåg vad som var på gång, det skulle vara lite naivt. Jag vet inte vad de hade velat uppnå med att först rösta för och sen emot. Som en av anledningar mot vetorätten nämns att den skulle strida mot intressena hos vissa andinska guvernörer, eller destruktiva aktiviteter i fjällen, såsom gruvindustrin. Vad vi menar är att "intressena" är medborgarnas och allas i hela världen, som måste säkerställas genom att förhindra förstörelsen av glaciärer. Jag tror inte att landshövdingarna för vissa provinser har ett intresse av att förstöra våra glaciärer. Om så är fallet, är vi emot det, eftersom det har ingenting att göra med folkets och världens verkliga intressen, som behöver ett balanserat förhållande till naturen.
- Med respekt av den maktbalans som finns i varje provins där glaciärerna är i fara, existerar det en närvaro av motstånd från medborgarna?
- Folk håller på att bli medvetna om vad som händer . Vad som händer är att regeringarna och företagen har andra strategier, lite perversa, för att jaga folket på demonstrationerna, kriminalisera protesterna, och för att förhindra mediernas rapportering om detta tema, genom att censurera publikationer. De har många strategier för att avvisa vad befolkningen verkligen vill. Vi här igen, försöker installera medvetenheten om att befolkningen måste själva få bestämma hur de vill leva och deras företrädare kunna garantera detta.
- Vilka är de aktiviteter som ni utvecklar inom ramen för kampanjen?
- Kampanjen började med press meddelanden, med en förklaring för befolkningen vilken funktion glaciärerna fyller som källa till rent vatten, i en tid då det råder vattenbrist, och som en temperering av den globala uppvärmningen, en annan av de katastrofala följderna av okontrollerad mänsklig aktivitet. Glaciärerna, trots att de är i recession, spelar en viktig roll i anlöpningen. Floderna fylls på, speciellt i torra områden, pga. upptining av glaciärerna. Från dessa floder dricker vi vårt vatten, där utför vi all produktiv verksamhet, boskapsskötsel, jordbruk, allt du kan tänka dig. Vår kampanj började med pressmeddelanden, och därför gjorde vi också hemsidan jag nämnde tidigare. Sen var vi närvarande med våra kampanj t-shirtar i Naturresurser kommissionen, Comisión de Recursos Naturales, där lagen behandlades.
Vår andra aktion skedd på Plaza de Mayo, där vi visade att glaciärerna är i riskzonen, att vi måste skydda dem, dit vi anlände med ambulans, en del människor utklädda och med en ganska stor skylt med budskapet: "Glaciärer i nöd. Cristina ge oss tillbaka lagen om veto". Namnunderskrifterna är mycket viktiga. För efter veton beslutade man att vända lagen inte bara till Naturresurser kommissionen, Comisión de Recursos Naturales, utan nu också vända sig till Minning Komissionen, Comisión de Minería, något som inte tidigare hade hänt. Vi är mer komplicerade, eftersom vi vet att de kommer att sätta fler hinder dessa kongressledamöter och senatorer, pga. vissa intressen med destruktiva företag, som kommer att förstöra glaciärerna. Istället för att tänka på livet, tänker de på dessa intressen och kommer sannolikt att göra godkännandet och behandlingen svår. Vi måste kräva att den behandlas, för annars kan det hända att de fördröjer och arkiverar den, och medans lever vi i överhängande fara.
- Finns det något som du skulle vilja tillägga?
- Vi ber om solidaritet från alla byar och alla människor från alla länder, om medvetenhet att glaciärerna är i riskzonen. Glaciärerna är inte bara en fråga om naturen och landskapet. Vid denna tidpunkt, inser vi deras verkliga funktion. Hur vi människor är beroende av naturen och ekosystemen, människan och naturen i sin helhet. Vi slutar att se oss separerade och börjar därför skydda det som är vårt, vårt hem, vår planet, som vi har en skyldighet att övervaka. Tanken är att få ihop så många namnunderskrifter som möjligt. Vi har ett exempel här i Argentina, skogslagen, där namnunderskrifterna spelade en viktig roll få för att få igenom denna lag. Lagen hade inte gått igenom utan namnunderskrifterna. Detta menar inte bara vi, det menar även parlamentsledamöterna, även Bonasso sa vid mötet att "vi behöver befolkningens deltagande", och han använde skogslagarna som exempel. Om inte namnunderskrifterna hade funnits hade lagen inte gått igenom.
Noter:
[1] www.glaciaresnosetocan.com.ar
Flera artiklar av: Biodiversidadla