Kvinnor förser världen med mat
Artemisa Noticias
LatiCes översättare: Johanna Svensson
Vår värld lider av hungersnöd och klimatförändringar. I båda fallen spelar kvinnor en nyckelroll: De producerar den största delen av de livsmedel som konsumeras på landsbygden och på grund av deras nära relation till naturen är de hårt drabbade av klimatförändringarna.
I Spanien har boken Las mujeres alimentan el mundo (Kvinnor förser världen med mat) nyligen publicerats och i den kan man läsa om situationen ur ett civilsamhälleligt perspektiv.
Livsmedelskrisen är en nödsituation i de fattiga delarna av vår värld. Enligt uppgifter från FN:s mat och lantbruksorganisation FAO lider 1020 miljoner människor, alltså var sjätte världsinvånare, av undernäring. Och om inget görs åt situationen kan siffran år 2015 ha uppstigit till 1500 miljoner.
Krisen, som främst drabbar landsbygdsområden där 75 procent av världens fattiga är bosatta, har till stor del orsakats av människan vars plundring av världens naturtillgångar förändrar klimatet.
Väderförändringar såsom det iskalla regn som föll över Barcelona i februari, Berlins extrema snöfall och det regnoväder som drabbade Mexiko Citys federala distrikt och förorter är direkta konsekvenser av de övergrepp som vi människor har utsatt vår planet för.
Det är fortfarande främst kvinnor som står bakom livsmedelsproduktionen. De ser till att det inte råder brist på ris i sydöstra Asien och att vete och majs produceras i Amerika. Dessa produkter utgör uppemot 90 procent av landsbygdsbefolkningens livsmedelskonsumtion.
I subsahariska Afrika producerar kvinnor upp till 80 procent av de baslivsmedel som dels förbrukas av den egna familjen och dels säljs vidare, och de odlar uppemot 120 olika sorters grönsaker i de fria fälten intill männens kommersiella odlingar.
Boken Las mujeres alimentan el mundo, som är utgiven av frivilligorganisationen Entre Pueblos i Barcelona, avslöjar alltså att människans förbrukning av planetens naturtillgångar och konsekvenserna av vattenbristen kommer att kosta miljontals kvinnor livet, inklusive de 1600 miljoner kvinnor som producerar livsmedel runtom i världen.
Det värsta, enligt en artikel skriven av organisationens samordnare Alex Gillamón, är att livsmedlen är en handel mellan företag över hela världen som sätter sina egna intressen först, kontrollerar marknaden, marken och den jordbruksproducerade maten, spekulerar med sädeslag och, för att säkerställa sina vinster, driver bort bönderna och deras familjer från rika och produktiva områden. Samtidigt som allt fler dör av hungersnöd håller vattnet på att ta slut.
När jag såg siffrorna som presenteras i nätverket Via Campesina (lantbrukarnas väg), dit kvinnor över hela världen har anslutit sig, funderade jag över hur väl folk i allmänhet är medvetna om situationen och hur mycket man värdesätter att det är kvinnor -i många fall fruar till män som har migrerat - som strävar efter att bevara och skydda lantbrukstraditionerna och sädeslagen, och som stillsamt eller högljutt motsätter sig GM-odlingar och med sin kunskap arbetar för att bevara stora delar av vår planet.
Trots att boken om samarbetet mellan kvinnor i Guatemala, Colombia och Mexiko beskriver hur lite mark som finns tillgänglig och hur säsongsarbetarna saknar sociala skyddsnät, blir man ändå hoppfull när man inser att kvinnorna vill använda sig av gamla jordbrukstekniker för att producera mat till utsatta byar. Strategin för att rädda markerna kallas "livsmedelsproduktionens självbestämmanderätt".
Boken, som möjligen kommer att publiceras på internet, är en grupp civilinvånares initiativ för att motarbeta politiska beslut som fattas i vinstgenererande syfte. Även om många, till exempel Ignacio del Valle i Atenco, blir politiskt förföljda för att de vill försvara sin mark, är det ändå tydligt att kampen fortsätter.
Kvinnorna hörs nu över alla gränser, och på de minst tänkbara platser kan man se tecken på protester mot de som försöker tjäna en hacka på människans undergång. Frivilligorganisationen Entre Pueblos har ägnat sig åt att förena lantbrukarna, inte bara genom att skriva en bok, utan även genom att följa de män och kvinnor som runt om i världen, och i synnerhet i Latinamerika, kämpar emot kapitalismens angrepp.
Man kan dock undra om beslutsfattarna lyssnar till den växande gruppen som påpekar att världen är bortom all räddning så länge som pengar går före människor, makt går före vår mänsklighet och materiella rikedomar värdesätts mer än vår framtid som måste bygga på kreativitet och generositet och inte på egenintressen.
Flera artiklar av: Artemisa Noticias