Latice - Latinamerika i Centrum

-

Kvinna, garant för liv

Susana Abad
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Lisa Jerkander

Användningen av traditionell medicin för att hela och bota människor var ett av huvudförslagen som framfördes av deltagarna i ett evenemang för utövare av traditionell medicin. Där utmärkte sig närvaron av mamas (ålderkvinnor), taitas (åldermän), kvinnliga schamaner och visa kvinnor från Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela.

Kvinna, garant för liv
Luz María Otavalo, från
Yachac-schamanernas förening i
församlingen Iluman i Ecuador.
(Foto: Susan Abad)

Inom ramen för det Första Internationella Mötet för Andinska Kulturer, som hölls mellan den 25 och 30 augusti i den colombianska staden Pasto, huvudstad i den sydvästliga provinsen Nariño, genomfördes Mötet för Traditionell Medicin. Dit bjöds kvinnor och män in från samhällena kogi, wiwa, arhuacos, ingas, amentsá, siona, huitoto, maya kiché, kofán, lakota, guanano, desana, sicuani, mapuche, maya mam, kichua inca, kallawaya, piapoco, mexica och wayuu, som härstammar från olika delar av kontinenten.

Bland de tankar som ventilerades under mötet, utmärkte sig en önskan om att det ska utformas metoder för att integrera den västerländska medicinen med den traditionella, samt att de egna behandlingsformerna ska erkännas, skyddas och främjas som folkgruppernas kulturarv.

Femton äldre kvinnor delade sin kunskap genom livet i malokan (gemenskapshuset) Tiksi Muyu. Andra kvinnor träffade ungdomarna i en interkulturell dialog "De ungas snabbtänkthet med hjälp av de äldres visdom". I tambo-malokan Casa Guamuca, höll hövdingen María Mueses, från den colombianska kommunen Potosí, en ceremoni med yagé, eller ayahuasca, en välkänd medicinalväxt som betraktas som helig bland de amazonas-andinska folkgrupperna i Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru.

Bárbara Three-Crow, från lakota-samhället i USA, ledde ceremonin som samlade alla utövare av traditionell medicin, vilka under mötets gång genomförde konferenser, diskussioner, danser, helande ceremonier och ritualer och andlig rening.

Kvinnor och män som jämlikar

Mama Luz María Otavalo, från Yachac-schamanernas förening i församlingen Iluman i Ecuador var stolt över sitt deltagande och bekräftade till Noticias Aliadas på quechua, som tolkades till spanska av hennes son Joaquín de la Torre, att "vi vill inte att dessa underbara seder som vi indianer har, ska gå förlorade. Vi går inte till doktorn, men vi vet hur vi ska bota oss själva".

Hon försäkrar att även om de flesta schamaner i hennes samhälle, som även kallas otavalo, är män, arbetar hon "lika bra som en man", och att de är hennes "urcutayta" (kollegor). "Kvinnor och män är alla lika".

Samma jämlikhet upplevs i wayuu-samhället som har sin bosättning vid gränsen mellan Colombia och Venezuela, berättar Leonor Viloria, från organisationen Fuerza de Mujeres Wayuu (Kraften hos Wayuu-kvinnor).

"Ordet schamanism har demoniserats i västvärlden. Vi har våra egna andliga myndigheter, outsuu, som har en mycket viktig roll när det gäller hälsan", förklarar hon. "Hälsan är för oss förhållandet mellan individen och omgivningen. Det handlar inte bara om att jag har ont och att jag måste bota mig. Det är en process som inbegriper omgivningen, naturen, allt som lever, djuren, mig själv och mitt inre".

Den indianska ledaren bekräftar att i den miljön "spelar outsuu-kvinnorna en mycket viktig roll och är mycket respekterade. Precis som männen, ärver de sina kunskaper från sina föräldrar eller någon annan släkting innan de är födda. Det finns en skyddsande, Seyu, som är den som förmedlar kunskaperna till outsuu och avslöjar genom drömmar vem som kommer att ärva de förmågor som just då är vilande".

"Det finns tusentals kvinnor som deltar i helandet av sina samhällen, i en upplevelse som inte bara är formande, utan även omvandlande av sätt att leva för samhället och omgivningen", förklarar antropologen William Torres, ledare för Centro Internacional de Investigaciones Chamánicas (Internationellt Centrum för Schamanforskning) och indiansk ättling till det utdöda samhället Panchis, för Noticias Aliadas.

Helig moder

Han beklagar att det inte finns några specifika studier om de kvinnor som ägnar sig åt denna uppgift, och säger att "kvinnornas deltagande ser mycket olika ut i varje samhälle. Det finns samhällen där kvinnorna värdesätts väldigt speciellt, till exempel i Sierra Nevada de Santa Marta (i norra Colombia) där kvinnan är den heliga modern, jorden, och i familjen är hon den viktigaste och mest helgade".

Han pekar dock på att "det finns samhällen där, till följd av den fostran de har fått, med inflytande från västerländsk kultur, kvinnan har blivit åsidosatt och, tyvärr, inte har något större värde. Jag skulle inte kunna ge någon statistik på hur många samhällen värdesätter kvinnorna mer och hur många som värdesätter dem mindre, men jag kan säga så mycket att i de samhällen som har haft kulturella förändringar på grund av formell fostran - från västvärlden och dess religioner - är kvinnans värde nästan lika med noll. Där vår världsåskådning är som mest renodlad, är [kvinnan] som mest värdesatt".

Det är, i de flesta samhällen, kvinnornas uppgift att se till att deras traditioner, kultur och t.o.m. klädsel bevaras. Beträffande det säger Daisy Chávez Nabisoy, som tillhör inga-samhället söder om Nariño, att hon vid sin ålder, 23 år, inte skäms för att bo inne i staden och klä sig i sin traditionella ylledräkt, som består av svart kjol och vit blus dekorerad med färggranna halsband.

"När man har viljan, när man har inställningen, är det faktiskt inte så komplicerat. Även om folk ser på en som om man vore en annorlunda eller konstig person, så har man det naturligt. Från djupet av våra hjärtan är vi indianer och vi är stolta över det", säger hon.

Vikten av det kvinnliga släktet, och dess deltagande, uttrycktes i Meddelandet från de Amerikanska Folken, som sändes ut i slutet av mötet från La Cocha i Guamue, Nariño. I det ber äldre kvinnor och män, mamos och mamas, utövare av traditionell medicin, taitas, kunniga inom förfäderskulturen och andliga vägledare bland annat om att "kvinnor ska värderas som garanter för liv, överförare av kultur och vårdare av våra folks visdom och hälsa".



Publicerad: septiembre 2009

Flera artiklar av: Noticias Aliadas



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe