Vi indiankvinnor fortsätter att vara osynliga
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Lina Wendle
"Moder jord ger oss livet och även vi kvinnor ger liv, att försvara livet är därför att försvara jorden", sa Leonilda Zurita, ledare för bonde- och indian kvinnornas federation i Bolivia, Bartolina Sisa, under det första kontinentala toppmötet för indiankvinnor Abya Yala (levande jord på kuna indianernas språk), som hölls i den peruanska staden Puno, vid sjön Titicaca.
Detta möte är en del av det femte kontinentala toppmötet för indianbyarna, som hölls mellan den 27 och 31 Maj i samma stad. Och vid detta, som vid andra evenemang, visade sig ordet och närvaron av indian kvinnorna sin relevans, från en annan vinkel, med egna bidrag och idéer, med förslag som fötts ur kvinnornas villkor, vinklat mot jorden, marken och jämlikheten..
För Blanca Chancoso, kichwa indian och ledare för konfederationen för indianska nationaliteter i Ecuador (CONAIE), handlar det om är att göra så att, kvinnornas röst kommer fram i de olika distanser som är ansvariga för det som händer i våra länder. Denna röst framträder sakta men säkert, och det gör den, menar Zurita, "för utan kvinnor finns det ingen förändring, ingen demokrati, eftersom det är genom deras deltagande som det kommer att finnas det som folken behöver"..
Med relation till de bidrag som kvinnorna kan erbjuda indian rörelserna, lanserar Ivonne Yañez från Ekologisk Aktion Ecuador, en idé som senare ska komma att delas av andra närvarande kvinnor vid detta möte och vid tidigare möten..
"Jag tror att kvinnors bidrag har mycket att göra med arv och identitet, med överföring av traditioner. Eftersom de spenderar med tid med barnen verkar de fylla denna funktion fullt ut", säger hon..
Kvinnorna, vilket flera inhemska ledare är överens om, befinner sig i en priviligerad position för att göra så att vanorna och världsbilden, får företräde i denna tid och absorberas av de nya generationerna. .
"Detta verkar vara en del av vår uppgift", menar Amado Feliciana en jordbrukare från den centrala peruanska regionen Ancash och nationell ledare för det Nationella förbundet för samhällen som drabbats av gruvindustrin (CONACAMI)..
Mark och identitet
På grund av denna koppling till kontinuitet, är marken ett annat ämne som är viktigt främst ur kvinnornas synpunkt, både för andinska och Amazon kvinnor. I lagen om överlämnande av arv förekommer det ett område, som innebär identitet, bestående och närvaro. Och samma koppling till marken, som Zurita nämner, verkar centralt för att utvecklingen av identitetsbevarandet ska vara möjlig..
Vid observation av dessa egenskaper uppstår frågan: Betyder dessa kvinnliga blickar ett större inflytande på den kontinentala indian rörelsen?.
Millaray Painemal, mapuche indian och ledare för landsbygds och ursprungsfolkskvinnornas nationella förening i Chile (ANAMURI) uppgav att detta erkännande inte är tillräckligt och att "kvinnorna fortsätter att vara osynliga", framförallt när det gäller kvinnlig närvaro i de kontinentala ledarskapen..
I det Andinska Samordningsorganet för Ursprungsfolkens Organisationer (CAOI), till exempel, är de flesta av ledarna män. Det verkar inte vara en tillfällighet och som Painemal sa, "Inga betydliga framsteg har gjorts vad gäller att ha fler kvinnliga ledare inom organisationerna." Som om jämställdheten fortfarande är en oavslutad fråga inom rörelserna..
"Vi hoppas att våra inhemska jordbrukare i det kontinentala toppmötet samlar in kvinnornas förslag, säger Lourdes Huanca, från det Nationella förbundet för kvinnliga jordbrukare, landsbydgskvinnor, hantverkare, indianer, infödda och lönearbetare i Peru. Detta är ett bestående krav, då det hördes på toppmötet i Puno, och är baserat på insikten att, den kvinnliga osynligheten kvarstår. .
Efter de blodiga händelserna i Bagua (nordöstra Peru) den 5 juni, inträffade en oväntad twist mellan Amazonas inhemska ledarna i detta land. Alberto Pizango, högsta chefen för interetniska föreningen för utveckling av peruanska Amazonas (AIDESEP), begärde asyl på ambassaden i Nicaragua och ledarskapet togs över av Dasyi Zapata, från den etniska gruppen Yine, som är nu vice president för organisationen..
Att en händelse av så allvarlig karaktär åstadkom denna lycka, vi menar, ett påskyndande av det som ska komma att bli en ren och normal jämställdhet mellan könen..
Machism och våld i hemmet
Det finns dessutom klassiska problem mellan könen, som inte är ett undantag i den indianska världen, till exempel våld i familjen eller hemmet. Mer än en närvarande ledare vid toppmötet sade, utan att nämna dess namn, att detta problem, som machism, också finns inom ursprungsbefolkningarnas organisationer..
"Några bröder" - sa en av dem tyst - begår dessa misstag, men saker och ting håller på att förändras..
I allmänhet fortsätter dessutom diskrimineringen att undergräva möjligheterna till jämställdhet. I Ecuador, för att nämna ett fall har inte 36% av de gravida indian mödrarna gjort någon ultraljudsundersökning innan födeseln, jämfört med 12% av icke indianer, enligt världsbankens uppgifter. Ekvationen -indian - fattig - kvinna verkar upprätthålla en beklaglig kraft..
Med tanke på detta, stärker man den inhemska kvinno organisationen, man presenterar förslag, man kämpar för mer utrymme och inflytanden i rörelserna. Chancoso insisterar på att "makten tillhör alla" och att påståendet om att kvinnors närvaro bland ursprungsfolken innebär en rättvisare fördelning av makten mellan könen..
I horisonten av den inhemska rörelsen kan man en glimt av detta. Framväxten av kvinnornas medverkan i den inhemska rörelsen växer - i Puno bildades en kontinental samordnare för indiankvinnorna - de går i riktningen att komma med nya bidrag och idéer, från andra vinklar, med nya perspektiv. Frågor som livsmedelsförsörjning, under ramen av det "goda livet" - i harmoni med naturen och utövande av rättigheter i fråga om kulturell mångfald, eller den biologiska mångfalden, verkar även de ha en stark koppling till kvinnors speciella villkor..
Därför att, i samförstånd med Zurita, ger kvinnan precis som jorden liv, därför är den framtida uppgiften viktig. Kanske inte bara i den andinska regionen, är det kvinnliga bidraget till dynamiken i de inhemska rörelserna en blandning av andlighet och skapande, ömhet och en väg fylld av protest och förslag..
"Vi kvinnor ska vara närvarande i alla delar som de ska arbeta med", säger Huanca.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas