Mandat från det första kontinentala toppmötet från Abya Yalas indianskakvinnor
LatiCes översättare: Linda Wendle
Vi samlade indiankvinnor vid den heliga marken vid Titicacasjön har efter två dagars diskussioner och överläggningar bidragit till den historiska processen av omvandlingen av våra byar med våra förslag och åtgärder i de olika kamperna som uppstod genom de inhemska indianrörelserna, vi höjer vår röst i dessa tider då Latin Amerikas åter igen står med födelse värkar, vilka ska frambringa det nya Pachakutik (indianparti) som verkar för det goda livet på jorden.
Som kvinnor, bärare och sändare av identitet, genererandet och skapandet av livet, axlarna i familjer och i samhället, som ett komplement till männen, enar vi våra magar med moder jords mage för att ge upphov till nya tider, där miljontals fattiga i Latin Amerika höjer sin röst mot det nyliberala systemet och säger STOPP till förtryck, exploatering och plundring av vårt välstånd, för det som vi enades i befrielsekamper som har hållits över hela vår kontinent.
Med syftet att hitta alternativ för att undanröja orättvisa, diskriminering och våld mot kvinnor, könsdiskriminering och återgå till former av ömsesidig respekt och harmoni i livet på planeten, har vi samlats vid detta toppmöte för att enas med våra hjärtan, våra sinnen, våra händer och våra magar.
Som en del av naturen och universum, är vi kvinnor kallade att försvara och ta hand om den eftersom den visar vår historia och vår kultur som gör oss till de vi är idag, ursprungsbefolkning under skydd och andlig vägledning av våra fäder och morföräldrar som födde alla varelser som bor på denna underbara planet.
Därför, framför minnet av våra martyrer, hjältar och ledare presenterar vi framför våra samhällen, folk och nationaliteter i världen slutsatserna i våra rebell hjärtan.
Lösningar och överenskommelser:
- Skapa en agenda som återspeglar det kontinentala försvaret av kollektiva och mänskliga rättigheter för indiankvinnorna och att följa uppdragen i det första kontinentala toppmötet för indiankvinnor.
- Att skapa en kontinental samordnare för indiankvinnorna i Latin Amerika, för att försvara moder jord, stärka våra organisationer, främja utbildningsstrategier och förslag för att skapa rum för utbyte av erfarenheter inom olika områden, ekonomiska, politiska, sociala och kulturella. En samordnare som fungerar som en referens och ett representationsorgan för kvinnorna i Latin Amerika, framför alla nationella och internationella organisationer.
- Vi uppmanar de internationella organisationerna till reform av de instrument relaterade till indianbyarna, så att de även inkorporerar kvinnors rättigheter. Även att lämna alternativa rapporter om framsteg och efterlevnad av dessa.
- Vi sympatiserar och stödjer kampen för Amazon byarna i Peru och uppmanar regeringen i Peru att omedelbart upphäva alla lagar och förordningar som bryter mot markrättigheter för indianbyarna i Amazonas, och samtidigt kräver vi att de upphäver undantagstillståndet i de avdelningar där det har beslutats.
- Vi uttrycker full solidaritet och stöd till president Evo Morales regering.
- Vi stöder Minga upproret, åtaget av ursprungsbefolkningar i Colombia och fördömer folkmord och förintelse mot den inhemska indianrörelsen i Colombia och andra länder.
- Vi förkastar kraftfullt drivandet av sociala protester och det officiella förtrycket mot demonstrationer och åtgärder för att försvara de territoriella rättigheterna och livet i indianbyarna. Vi uppmanar FN till en verklig jordbruksreform som säkerställer mark för att bevara mat och livsmedelsproduktionen.
- Att staterna skapar institutioner och politik för vård och skydd av invandrare med hänsyn till den kulturella mångfalden.
- Vi kräver att staten förklarar våra marker och territorier orörbara och oförytterliga och kräver en skrivelse på detta.
- Vi stöder inrättandet av en klimatdomstol för att kräva att utvecklingsländerna och de transnationella företagen reparerar, inte skadar den biologiska mångfalden i Pachamama.
- Vi avvisar biobränslen eftersom de gör marken fattigare och hotar livsmedelsproduktionen och livet av det naturliga ekosystemet.
- Vi kräver att odling av den heliga kokablad avkriminaliseras.
- Att folkmorden och morden av etniciteter stoppas, som särskilt rör våra indianbyar, som begås av militären, paramilitären och andra aktörer, som attackerar, trakasserar och kränker våra folks rättigheter i alla länder. Vi kvinnor vid det kontinentala toppmötet för indiankvinnor, vill inte ha mer änkor och fler föräldralösa barn. Vi kämpar för fred, för livet och värdighet i världen.
- Stoppa våldet som sker genom militären, multinationella och transnationella organisationer, som skapar splittring inom våra samhällen, särskilt hos kvinnorna. Detta innebär olika typer av våld, fysiskt, psykiskt, sexuellt, politiskt, ekonomiskt, symboliskt, institutionellt etc.
- Frihet för män och kvinnor som hålls fängslade i militära fängelser för sin kamp och det civila försvaret av moder jord och territorier och försvaret av de kollektiva rättigheterna för ursprungsbefolkningar, som i fallet med Leonard Peltier, som dömdes till livstids fängelse i USA.
- Vi kräver ett omedelbart tillbakadragande av utländska multinationella företag som finns i våra områden som utnyttjar vår moder jord och försämrar miljön i ekosystemet.
- De kvinnliga indierna i Latin Amerika, kräver att Alan Garcías regering, inte ger politisk asyl till personer som kränker de mänskliga rättigheterna, som i fallet med den tidigare ministern Gonzalo Sánchez de Losada.
- Indiankvinnornas kontinentala toppmöte har bestämt att nästa toppmöte kommer att hållas i Bolivia inom ramen för det femte kontinentala toppmötet för indianbyarna och dess nationaliteter.
- Följa upp att genomförandet av deklarationen om indianbyarnas rättigheter antas av FN i de olika länderna, särskilt de frågor som rör indiankvinnor.
- Vi främjar den kontinentala mobiliseringen av försvaret av moder jord som äger rum den 12 oktober.
Transito Amaguaña
Puno, Perú, 27 och 28 Maj, 2009.
--------------------
Deklaration av Mamma Quuta Titicaca
12 till 16 oktober Global demostration till försvar för Moder Jord och Byarna!
Samlade vid Paqarina Mayor vid Titicacasjön, 6500 delegater från organisationer som företräder indianbyar från 22 länder, från Latin Amerika till brorsbyar i Afrika, USA, Kanada, polcirkeln och andra delar av världen, med 500 medverkande från olika sociala rörelser, löser vi detta:
Förkunnandet att vi upplever en djup kris i den kapitalistiska västerländska civilisation som innebär en miljö, energi och kultur kris och social utslagning och svält, som ett uttryck för den misslyckade eurocentrismen och den moderna kolonialismen födda sedan den etniska döden, och som nu leder till slakt av mänskligheten.
Att erbjuda en alternativ livsstil framför döden av civilisationen, genom att samla våra rötter för att skydda framtiden, med våra principer och rutiner mellan män, kvinnor, moder jord, andlighet, kultur och byar, som vi kallar god och hälsosam livsmiljö. En blandning av tusentals civilisationer med mer än fyrtiotusen års historia som blev invaderade och koloniserade av dem som, knappt fem århundraden senare, håller på att leda planeten till självmord.
Försvara livsmedelsförsörjningen, prioritera inhemska grödor, inhemsk konsumtion och en gemensam ekonomi. Mandat för att våra organisationer fördjupar våra strategier för ett bra liv och utövar dessa i våra regeringar.
Bygga gemenskap i flera stater, som bygger på självreglering, fri självbestämmanderätt för byarna, en ombildning av ursprungsnationerna och territorierna. En gemenskap med lagstiftande, rättsliga, valbara och politiska system och interkulturell politik som byar utan fokusering på politiska partier. Kämpa för nya konstitutioner i alla de länder som fortfarande inte erkänner mångfald. Stater med mångfald, inte bara för indianbyarna utan för alla dem som är utestängda. Allt för alla och göra ett upprop till de sociala rörelserna och sociala aktörerna för interkulturell dialog, respektfull och horisontell.
Återuppbyggandet av landområden som vi ärvt av våra förfäder, som är en källa till vår identitet, andlighet, historia och framtid. Byarna och våra områden är vi ett. Avvisa alla former av splittring, privatisering, och föroreningar från utvinningsindustrin. Krav på samråd och samtycke, information till allmänheten och kommunikation, i god tro, genom de representativa organisationerna för vårt folk, inte bara i vissa projekt, utan i all politik och normer vad gäller nationell utveckling. Kräva avkriminalisering av kokablad.
Bekräfta organiserandet av la Minga/den globala demonstrationen av försvaret av Moder Jord och Byarna, mot den kommersiella livsstilen (jord, skog, vatten, hav, agrobränslen, utlandsskuld), förorening (gruvdrift gränsöverskridande, internationella finansiella institutioner, genetiskt modifierade organismer, bekämpningsmedel, giftig konsumtion) och kriminalisering av indian- och sociala rörelser från 12 till 16 oktober.
Skapa en klimatdomstol som dömer de transnationella företagen och de delaktiga regeringarna, framför moder natur, för plundringarna av våra naturresurser och kränkandet av våra rättigheter, som det första steget mot en internationell domstol för miljöbrott.
Organisera under konventionen om klimatförändringar i Köpenhamn i december 2009, ett alternativt toppmöte för försvaret av moder jord för att verka genom effektiva åtgärder med tanke på den klimatologiska katastrofen, såsom en konsolidering av indianernas territorier, och ett bra boende i samråd och medgivande, strategier för att rädda planeten.
Motverka kriminaliseringen av att utöva våra rättigheter, militariseringen, utländska baser, tvångsförflyttningar och folkmord av vårt folk genom allianser och en omfattande amnesti för mobilisering av alla våra ledare och ledare som står inför rätta och är fängslade, i synnerhet för de som kämpar för liv och frihet som befinner sig i fängelser i USA och världen. Stödja och utöka klagomål inför den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering.
Främja en internationell rättegång mot regeringarna i Colombia, Peru och Chile, mot Álvaro Uribe Vélezs regering för folkmorden i de colombianska indianbyarna, den chilenska staten pga. inrättandet av antiterroristlagen, förföljelserna mot Mapuche indianerna, brotten mot Mapuche indianernas ledare och militariseringen av Wallmapu, Alan Garcías kupp med de 102 föreskrifterna i frihandelsavtalet för en privatisering av ursprungsbefolkningarnas territorier, och förföljandet och åtalen mot mer än tusen ledare.
Implementera våra rättigheter, kräva att de ges status av den nationella lagstiftningen gällande rättigheter för indianbyarna i FN, i likhet med Bolivia, Australien, Mexiko, Venezuela, bland annat. Och att de innefattar rätten till kommunikation för indianbyarna. Om Barack Obama vill göra förändringar i detta katastrofala imperium borde han börja på hemmaplan, och godkänna som lag i Usa, FN-deklarationen för indianbefolkningarna.
Mobilisera våra organisationer i försvar av kampen för ursprungsbefolkningar i peruanska Amazonas mot privatiseringen av reglerna i deras territorier och naturresurser. Deras kamp är vår. Organisera demonstrationer i första veckan i juni framför Perus ambassader i alla våra länder och kräva en lösning för våra bröder, inte hämningar. Och i denna riktning är indian och bonde organisationerna i Peru överens om ett Peru i juni 2009 som genereras av frihandelsavtalet mellan Mexiko, Kanada och USA.
Vi avvisar frihandelsavtalet mellan USA, Europa, Kanada, Kina och andra länder, med våra trasiga ekonomier, som nya hänglås för byarna och plundringen av moder jord. Vi förkastar manövrar i EU tillsammans med USA med diktatorer i Peru och Colombia för att förstöra den andinska gemenskapen och införandet av frihandelavtalet.
Att mobilisera våra organisationer och sociala rörelser i försvaret av vårt land, avkolonialiseringen som inleddes i Bolivia, att avvisa statskupper, separatister, rasister, överklassen och det amerikanska imperiet. Avvisa den politisk asyl som beviljas av den peruanska regeringen för de ansvariga av de bolivianska folkmorden. Och i denna riktning komma ihåg att genomföra det femte toppmötet för ursprungsbefolkningar i Latin Amerika 2011 i Qollasuyu/Bolivia.
Stärka våra egna system och tvåspråkiga interkulturella utbildning och den inhemska hälsan, för att påskynda avkolonialiseringen, försvara vår regim, det immateriella kulturarvet särskilt indianbyarnas kollektiv.
Stödja kampen för folken i världen mot den imperialistiska makten, som inkluderar blockaden mot Cuba, Israels utträdande från de palestinska territorierna, de kollektiva rättigheterna i Masai byarna, språken mohawk, shoshoni, samiska, kurdiska, katalanska, baskiska bland andra.
Konstruera modeller för alternativa livs och försörjningsmöjligheter mot krisen i västra civilisationen och dess koloniala modernitet, via ett Forum för Kris i västvärlden, avkolonialiseringen, en god och hälsosam livsmiljö, bl.a. som ska hållas i Cusco, 26-28 mars 2010.
Globalisera våra kamper genom genomförandet av det första toppmötet i indiankommunikation år 2011 i Cauca, Colombia, det första indianska toppmötet för vatten, toppmötet för ursprungsbefolkningar och det andra kontinentala toppmötet för indiankvinnor i 2011 i ramen för 5:e toppmötet för indian byar.
Skapa en samordnare för indianbyar och nationer i Latin Amerika, fortsätta arbetet nedifrån och upp, bilda kommittéer för kvinnor, ungdomar, barn, och indianska ursprungsbefolkningar, i synnerhet den regionala strukturen i Nordamerika. En samordnare i Latin Amerika som övervakar organisationen inför de amerikanska staterna och FN, för att övervinna sin underordning i den imperialistiska makten.
Jorden tillhör inte oss, vi tillhör den! Kondoren och örnen flyger tillsammans igen!
Mama Quta Titicaca, 31 maj 2009.
Flera artiklar av: Abya Yalas indianskakvinnor