Peru: Indianer och feminister i dialog
www.prensaindigena.org
Sexuella och reproduktiva rättigheter. För att förstärka det ömsesidiga förtroendet, fortsätta reflektera och få fram överenskommelser inom ramarna för Kampanjen för den Interamerikanska konventionen för sexuella och reproduktiva rättigheter möttes i Lima feminist- och indianledare från hela Latinamerika.
Den här andra dialogen mellan representanter för indian- och feministrörelser genomfördes som en del av Programmet Skapa din konvention och hölls för att vidga allianserna mellan sociala grupper, berättade Cecilia Olea, samordnare för Kampanjen för den Interamerikanska konventionen för sexuella och reproduktiva rättigheter, till SEMlac.
Olea sa att under den första dialogen, som genomfördes förra året, togs en första kontakt och de olika rörelserna delade med sig av sin syn på varandra. "De indianska systrarna berättade om de framsteg som gjorts och de svårigheter som finns för i arbetet med de här frågorna och vi kom överens om att genomföra en andra dialog.
I år, efter en ceremoni till för att sprida positiv energi, reflekterade man över de spänningar som finns mellan den feministiska rörelsens vision och indianrörelsernas.
"Jag anser att det är ett av de få möten jag blivit inbjuden till som indiansk kvinna för att särskilt tala om de sexuella och reproduktiva rättigheterna", sa Ramona Elizabeth Pérez Romero till SEMlac. Hon är medlem av Mam-folkets råd i Quetzaltenango i västra Guatemala.
Hon försäkrade att under de tre dagarna som mötet hölls upptäckte hon att de problem indiankvinnorna i Guatemala har liknar dem som finns i andra länder.
När hon talade om den Interamerikanska konventionen för sexuella och reproduktiva rättigheter förklarade Mam-ledaren att det vore en utmaning att föra in ämnet i hennes samhälle, eftersom "det fortfarande är tabu i samhällena, men vi måste analysera hur vi kan bryta tystnaden och närma oss ämnet utan begränsningar."
Elvira Guillén, representant från kuna-folket i Panama tyckte å sin sida att dialogen mellan feminister och de andra ledarna för indiankvinnorna var mycket intressant. "Det är ett mycket känsligt, konfliktfyllt och svårt ämne att förstå. Indianfolkens filosofi, deras andlighet och symboler är asexuella. Kanske är vår utövning annorlunda", sa hon.
Ett orosmoment för henne är ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt HIV-AIDS, bland de unga kvinnorna i hennes hemtrakter, på grund av bristande eller felanvänd information. "Vi behöver tänka igenom vikten av att återerövra vår hälsa om vi vill tala om harmoni i våra samhällen" sa hon.
Juana Huaiquilao, från Rådet för alla territorier i Chile, förklarade för SEMlac att den Interamerikanska konventionen för sexuella och reproduktiva rättigheter är något nytt för hennes organisation och det är svårt att ta upp ämnet i samhällena. Hon förklarade att mapuche-kvinnorna inte är vana vid att prata öppet om sin sexualitet, trots att de har många erotiska danser och sånger.
"Vi kvinnor är mycket respektfulla och försiktiga med våra kroppar, det ses som något mycket intimt och att införa något nytt kan vara chockerande. Men vi deltar i den här dialogen för att skapa allianser, för att prata om vad vi kan göra för att förändra situationen" sa hon.
Från samhället i Tiahuanaco, La Paz, Bolivia, kom María Eugenia Choque Quispe, aymara-indian. Hon berättade att de sexuella och reproduktiva rättigheterna inte funnits på dagordningen för indiankvinnorna i Bolivia.
"Ämnet har behandlats av feministiska institutioner. På grund av dagens situation har de prioriterade frågorna för indianorganisationerna varit land och territorier, gemensamma jordar och att etablera beslutande församlingar. Därför har inte frågan behandlats."
Medan för Margarita Antonio, från miskito-indianerna i Nicaragua, var den andra dialogen mellan feminist och ledare för indiankvinnor en möjlighet till, "för att lära känna och erkänna varandra, arbeta fram gemensamma punkter vad gäller de sexuella och reproduktiva rättigheterna."
Feministen Leticia Cuevas från organisationen Jämlikhet mellan könen, i medborgarskapet, arbetet och familjen, från Mexiko, sa till SEMlac att hennes syn på den andra dialogen var mycket positiv, för hon har fått se vad det är hon arbetar med egentligen. "Jag tror att vi har mer som för oss samman än vad som skiljer oss åt."
"Jag har varit intresserad av alla likheter, vi har sett mycket av det i arbetet i Mexiko. Det finns en uppfattning om att den feministiska rörelsen behandlar frågor som är helt främmande för den kamp den indianska rörelsen för. Men det är inte sant. Vi för samma kamp för rättvisa. Vi vill ha ett välstånd som innebär hälsa, utbildning, boende och arbete", framlade hon.
Den skillnad som finns mellan den feministiska och indianrörelserna, påpekade Cuevas, är att "vi behandlar sexuella och reproduktiva rättigheter såsom individuella rättigheter, rätten till den egna kroppen, och att det är vi kvinnor, var och en för sig, som bestämmer hur, när och var vi väljer att utöva av vår sexualitet.
Indianrörelserna sätter kollektiva rättigheter över de individuella kanske inom det området vi måste tala mer med varandra för att inte, i de kollektiva rättigheternas namn, kränka de individuella rättigheterna, och tvärtom, att man i de individuella rättigheternas namn inte kränker de kollektiva. Det är ett ämne i sig och vi behöver tala lite mer med varandra förklarade hon.
Flera artiklar av: Prensa Indígena