Okontaktade byar på väg att utplånas
LatiCes översättare: Margot Herbertsson
Ecuador. Förebyggande åtgärder måste vidtas för att skydda befolkningar som lever i frivillig isolering. Massakern i mars månad på omkring 30 personer ur taromenarestammen visar på en ny verklighet och på den ekvatorianska statens försumlighet när det gäller att skydda de urfolk som fortfarande lever i Amazonas djungel, under press från oljebolagens expansion och illegala skogsavverkare.
Davo, huaorani-krigaren,
ansvarig för masaker av
taromenarestammen som
uppmuntrades av skogs-
huggarna för 10 år sedan.
(Bild: Dennis De La Cruz)
Dessa aktiviteter fortgår trots att samma regering, ledd av president Rafael Correa, den 2e februari utfärdade lag 552, i vilken man förklarade det område som bebos av urfolken taromenane och tagaeri, som "zona intangible (ett område som inte får röras)", och den 18 april 2007 demilitariserades detta område via lagdekret 2187.
Bullret från oljeutvinningsaggregaten och den urskillningslösa skogsavverkningen skrämmer bort djuren, som människorna behöver jaga för att överleva. För att visa sitt missnöje har man några gånger attackerat skogsarbetare, vilket inträffade i september 2005, april 2006 och i mars 2008, eller kolonisatörer, som när man attackerade Sandra Zabala och två av hennes barn, i september 2009.
I gryningen den femte mars i år attackerades huaorani-krigaren Ompore Omeway och hans hustru Buganei Cayga, som bodde nära byn Yarentaro.
Omeway är far till Yarentaros ledare och hade beslutat att lämna byn för att leva isolerat; han hade sporadisk kontakt med taromenane och tagaeri, med vilka han delade jaktmarker.
Kapucinerprästen Miguel Angel Cabodevilla, en av dem som mest har studerat tagaeri och taromenane, tror att dessa har visat sitt missnöje med de intrång som man gjort på deras områden och de problem de fått med jakten; de har också bett honom att skaffa dem några machetes och yxor.
Cabodevilla anser att dessa folk inte kan bedömas som "ej kontaktade" eftersom de tar kontakt med några äldre huaorani och ber dem skaffa saker som de behöver för att överleva i djungeln, som machetes, yxor och viss köksutrustning.
Monica Chuji, vicepresident i Confederación de Nacionalidades Indigenas de la Amazonia del Ecuador (CONFENIAE) (Förbundet för urfolk i Amazonas, Ecuador) delar Cabodevillas uppfattning. Hon bekräftar att Omeway skulle ha erbjudit machetes och yxor, men att han inte kunde fullfölja detta eftersom ingen kunde tillhandahålla dessa verktyg, fastän man frågat efter dem i byn Yarentaro och hos det spanska oljebolaget REPSOL.
"Ompore (Omeway) gav sitt löfte och kunde inte hålla det, han kunde inte skaffa allt de bad honom om", bekräftar Chuji.
När attacken mot Omeway och Cayga blev känd trängde sig ett femtontal krigare från Yarentaro, ledda av Orengo Tokari, in i djungeln för att leta upp taromenane och hämnas; de två första försöken misslyckades, de hittade dem inte. Vid det tredje försöket, arton dagar efter attacken mot Ompore fick de tag på dem och dödade dem med eldvapen. Orengo uttalade i ett TV-program att han dödade fem taromenane; enligt Cawetipe Yeti, ordförande för NAWE (organisation för waoranifolket i Ecuador) dödades minst trettio Taromenane.
"Traditionellt använder man (huaorani) spjut", förklarar Chuji. "Nu använde de eldvapen, vilket bryter mot traditionen och kommer att orsaka många problem för huaorani-byarna, tillägger hon och tänker då på att även konflikter mellan dessa byar kan man börja lösa med hjälp av eldvapen.
Regeringen snedvrider verkligheten
Cabodevilla ifrågasätter regeringens långsamhet när det gäller att ta itu med detta problem; den är ju ansvarig för implementeringen av den tidigare omnämnda "Politik för skydd för okontaktade urfolk" fastställd i april 2007.
"När de (statliga myndigheterna) fick vetskap om Omeways död borde de omedelbart åkt till Yarentaro och talat med familjerna, erbjudit dem ersättning och övertygat dem om att avstå från hämndaktioner", säger Cabodevilla.
Det blev så att nyheterna om huaorani-attacken, liksom angreppet för att hämnas rapporterades snabbt, men inga aktioner från regeringen förrän uppgifter om massakern och om våldtäkt på två taromenaneflickor som fördes till Yarentaro kom ut. Statliga myndigheter karakteriserade uppgifterna om massakern som ett rykte.
Enligt Eduardo Pichilingue, samordnare för Observatorio de Derechos Colectivos (Observationsorganet för kollektiva rättigheter) och medlem av Comité Internacional de Protección de los Pueblos en Aislamento Voluntario (Den internationella kommittén för urfolk i frivillig isolering), är våldtäkterna på flickorna ett bevis på att det förekom en massaker, eftersom det är vanligt att dessa folk dödar alla medlemmar av en stam, inklusive barnen, när de våldför sig på kvinnorna, för att undvika framtida hämnd. Våldtäkterna är en sedvänja som förekommer vid konfrontationer mellan dessa folkgrupper; några av de kvinnor som nu är hustrur till huaorani är tagaeri eller taromenane-kvinnor som tidigare blivit våldtagna.
Myndigheterna sade att allt är rykten eftersom man inte påträffat några kroppar, trots flera sökningar via helikopter. Därefter uttalade justitiekanslern Galo Chiriboga sin uppfattning att en orsak till dödsfallen av taromenane torde vara konsumtion av skämda livsmedel, vilka kastats ner till dem från ett litet flygplan.
Chiriboga förvrängde uppgifterna från de våldtagna flickorna, som vägrade att äta av det ris de bjöds på i Yarentaro med förklaringen att för några år sedan hade deras farföräldrar insjuknat efter att ha ätit ris som kastats ner till dem från "något som flög".
"Om det är sant att man kastar ned mat från flygplan så är det folkmord" uttalade kapuchinomunken José Miguel Goldaraz, vän till Cabodevilla, med hänsyftning till att de livsmedel som konsumeras i väst innehåller virus som de okontaktade folken inte har motståndskraft emot, förutom att de kanske inte kan äta dem förrän de blivit skämda.
Goldaraz deltog i ett kyrkligt nätverksmöte för Amazonas ,"Encuentro de la Red Eclesial Amacónica" i Puyo i Pastazaprovinsen. Mötet pågick under tre dagar med representanter för 26 länder. I sitt slutdokument från den 24 april, vädjade man" att man upphör med denna utsugning av djungeln, orsakad av alla sorters påtryckningar och av starka intressen för vilka de oskyddade urfolken enbart utgör hinder för den så kallade utvecklingen".
Det handlar inte om "stamkrig"
För att ytterligare förvirra allmänheten, sprider myndigheterna idén att dessa attacker utgör den del av ett stamkrig och beskriver huaorani som utpressare mot oljebolagen genom att ställa krav för att inte stänga av tillfartsvägarna till borrningarna.
"Det handlar inte om ett simpelt stamkrig, eftersom taromenane och tagaeri visserligen ser huaorani som sina fiender, därför att de allierar sig med inkräktarna; men man kan inte karakterisera huaorani som utpressare eller som allierade med oljebolagen", säger Chuji.
Den 26 maj 2003 dödades 23 kvinnor och barn av taromenanefolket. Huaoranikrigare som förflyttats av timmerhuggare tog på sig skulden för denna massaker. Attacken beordrades av ledaren Babe, som hämnd för ett angrepp mot en av hans söner och den leddes av Davo. Dessa två var de mest respekterade krigare i sin stam. Babe dog i augusti 2009 medan Dave är bosatt vid en väg, där han har uppsikt över bilarna och kräver läskedryck som skatt för att man ska få passera.
På grund av de återkommande konfrontationerna mellan huaorani och taromenane och tagaeri vidtog den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (Comisión Interamericana de Derechos Humanos/CIDH/) åtgärder för beskydd åt de sistnämnda tre år senare.
Regeringen spelade här en aktiv roll och uppdrog åt Ministerio de Justicia y Derechos Humanos (Ministeriet för juridik och mänskliga rättigheter) att vidta åtgärder. Detta genomfördes dock inte och Pichilingue, som var ansvarig, avskedades.
"Försiktighetsåtgärder för att beskydd bör vidtas i områden där oljebolagen har intressen, och här segrade dessa intressen och de som skulle fått skydda av försiktighetsåtgärderna förlorade. Om det fortsätter så, går dessa folk mot sin undergång", anser Pichilingue.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas