El trueque (byteshandel), för ett bättre liv
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Margot Herbertsson
Urfolk idkar byteshandel som ett medel för
självförsörjning och matsuveränitet
Bild: Arkiv av Asociación de Cabildos Genaro Sánchez Zona Centro
Colombia. "Jag minns att när mina föräldrar levde, kom folk från värmen (varma områden), som vi kallade calentanos (ung. "de varma") med råsocker och bananer. Vi bytte till oss detta mot potatis, kål, ost vid vägen vid Ecuaré", berättar Lucina Caldón för Noticias Aliadas. Tillsammans med sin make och deras sju barn bor hon i reservatet för urfolk, Puracé och vid 66 års ålder är hon en av de mest entusiastiska deltagarna i den byteshandel som varje månad organiseras av en sammanslutning vid namn Asociación de Cabildos Genaro Sánchez i den centrala regionen i den sydvästra delen av departementet Cauca.
Tillvägagångssättet - som av arhuacaadvokaten (arhuacos är ett urfolk i Colombia) beskrivs som "en egen ekonomisk strategi grundad på kollektivt utövande som omvandlas till en mekanism för självförsörjning och matsuveränitet" - återupptogs 2003 på initiativ av bysamfälligheterna i detta område i Colombia, och stärktes 2009 genom rådgivning av Asociación de Cabildos Genaro Sánchez Zona Centro och stöd från FN:s livsmedelsorgan FAO, inom ramen för deras projekt "integration av ekosystem och anpassning till klimatförändringarna i el Macizo Colombiano (del av Anderna som utgör Colombias viktigaste vattenkälla)", som pågick mellan 2008 och 2010.
"Det finns 22 000 invånare i tio urfolkssamhällen inom kommunerna Papayán, Purace och El Tambo. Vi har reservaten Puracé, Kokonuco och Paletará, Quintana, Poblazón, Julumito, Chapas, Alto del Rey och Guarapampa" förklarar Ricardo Manzano från Kokonuco och koordinator för byteshandeln i sin by, som ligger 30 kilometer sydost om departementshuvudstaden Popayán, för Noticias Aliadas.
Och även om det från början bara var 150 personer som deltog, så är det nu mellan 600 och 1500 personer som varje månad möts för denna aktivitet.
Bättre organisation
Allteftersom verksamheten har växt har också organisationen förbättrats, liksom antalet produkter" för att få en balans så att det inte blir för mycket eller för lite av någonting" förklarar Caldón, också han från Kokonuco.
"Lyckligtvis kommer vi från olika klimatzoner, från 3 800 m till 1 000 m över havet, vilket gör att vi har en stor variation av produkter", förtydligar Manzano.
De som kommer från de varma områdena har med sig rörsocker, gröna och mogna bananer, kassava, chontaduro (frukt från en sorts palm), apelsiner och ananas, vilka används mycket av dem som bor i kallare klimat och som byts mot potatis, lök, mjölk, ost och jordgubbar.
Förutom att återuppliva en gammal sedvänja, ger det urfolken ett bättre liv, de kan behålla sina traditioner, förbättra sin ekonomi och genom att konsumera livsmedel som ofta är ekologiskt odlade förbättrar de sin hälsa.
Med ekologisk odling förbättrar bysamfälligheterna sina metoder, som är bra för miljön "respekterar Moder Jord som alla urfolk anser förser oss med föda" förklarar Manzano.
"Vi skyddar vattenkällorna. Och det finns vatten - kanske inte alltid så mycket - men mer än på många andra platser", enligt Caldon.
Förutom att vara en politisk - administrativ process, innebär byteshandeln en produktionsökning för dessa byar. Införandet av ett kalendarium för skörden innebär att odlarna från varje by har konkreta uppgifter om sina produkter och om vilka tider på året som man skördar mest. Det underlättar att bestämma när man ska så och att bestämma datum för byteshandeln.
Den förbättrade organisationen och produktionsökningen är ett stort stöd för matsuveränitet i dessa bysamfälligheter. Manzano förklarar att "förutom tillgången till många produkter av god kvalitet är de också färska och hälsosamma". Kvinnorna är viktiga när det gäller att utbyta erfarenheter angående tillredningen av livsmedlen och barnens deltagande förstärker familjens kunskaper, vanor och kulturella sedvänjor.
Bevarandet av utsäden
Byteshandeln har också medfört att man tagit vara på och därmed räddat sina egna utsäden och deras anpassning till olika klimat. "Tidigare fanns bra potatis, bra olluco (rotfrukt) och det fanns en tid då det tog slut men nu har vi giftfritt utsäde, ekologiskt utsäde och det är också en förändring" enligt Mercedes Yace från Kokonuco. Hon har uppgiften att kontrollera utsäde och djur för avel, att använda metoder för konservering, uppfödning och distribution av utsäde och då inte bara av det som används till föda utan "växter som kan användas inom vår traditionella medicin".
Utbytet av utsäden medger att man får föda från olika odlingszoner och återplanering av inhemska växter, vilket är positivt för miljön och motverka klimatförändringar.
Den 28 februari genomfördes byteshandel nummer 46 sedan men återinförde denna sedvänja år 2003. För Manzano har det fortsatt dessa år "för att det har givit resultat på de politiska och sociala områdena, och även oberoende när det gäller mat och hälsa och förstärkning av modellen för matsuveränitet som är vår egen och ett svar på globaliseringsmodellen för livsmedelsförsörjning."
Han tillägger att för framtiden finns förslag som "odlingar i växthus, plantering av träd och skydd av vattenspeglarna". Man vill också sprida sina erfarenheter till andra bysamfälligheter, till småbönder, ättlingar till afrikaner och till fattiga områden i städerna.
"Byteshandeln förenar oss, organiserar oss och stärker oss. Den ger incitament att producera, att åter bruka de traditionella odlingarna, att kämpa för det som är vårt. I byteshandeln stärker man vänskapsband mellan reservat, delar erfarenheter, arbetsmetoder, och allra viktigast, vi räddar vår egen världsbild och arvet från våra förfäder." avslutar han.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas