Indianbefolkningen kämpar för rätten att leva sitt liv
LatiCes översättare: Julia Gabriel
Brasilien. Indianfolken i Brasilien kämpar för sitt liv och sina rättigheter. Jordägarna anlitar lönnmördare och invaderar deras marker och staten fortsätter sitt byggande av vattenkraftverk, kraftverk som kommer att ha en förödande inverkan på indianfolkens livsvillkor. Parlamentet utformar riktlinjer för att kunna ta ifrån dem deras mark och de brasilianska massmedierna framställer regleringen av marken som ett brott.
Under första halvan av 2013 har såväl jordbruksföretagen som de statliga vattenkraftverken gjort sig skyldiga till grymma och brottsliga övertramp gentemot indianbefolkningen i flera av staterna i Amazonas.
Den 16 april 2013 ockuperade nära 700 indianer ur diverse folkgrupper plenisalen i riksdagen i ett försök att förhindra att Lagförslag PEC 215, vilket rör likställande av indianfolkens mark, skulle gå igenom. Jordbruksföretagens försöker genom sitt inflytande i parlamentet driva igenom riktlinjer som stoppar bildandet av nya reservat och hotar de redan existerande. Befogenheten att bilda reservat innehas av Indianernas Nationella Samfund (FUNAI) och det finns en gren inom parlamentet som vill ta ifrån dem denna befogenhet. En annan grupp parlamentariker, som försvarar indianfolkens intressen, har lyckats förhala debatten tillfälligt.
Enligt den folkvalda ledamoten Janete Capiberibe arbetar jordbruksfalangen i kongressen för att stoppa nybildning av reservat, avlegitimisera FUNAI och prioritera gruvföretagens och boskapsägarnas intressen över indianbyarnas.1
Samtidigt argumenterar de brasilianska massmedierna för att "vanligt folk som arbetar" skulle ta skada av fler indianreservat. Med andra ord säger de till allmänheten att indianreservaten kommer att förvandlas till oproduktiv mark och bebos av folk som inte arbetar, och med detta menar de indianer.2
Detta är en kriminalisering av regleringen av indianbefolkningens mark i Brasilien. Ännu ett uttryck för hur koloniala intressen i utvecklingens namn och trogna denna onaturliga ideologi genererar aktioner och en målsättning, såväl hos den brasilianska staten som hos privata aktörer, som syftar till att förinta och förtrycka indianbefolkningen.3
Brasiliens grundlag erkänner och beskyddar indianfolken, men lagarna erkänns inte i praktiken utan dessa historiska folkgrupper med tusenåriga anor lämnas helt oskyddade och utsätts för politiska och juridiska övergrepp.
En grupp bestående av 144 Mundurukús-indianer övergav den 13 april Brasilien när de efter 8 dagars kamp hade misslyckats med att få den brasilianska regeringen att stoppa byggandet av en fördämning och ett vattenkraftverk i Belo Monte. Gruppen hade gått med på att avbryta ockupationen av byggarbetsplatsen i Belo Monte och komma till Brasilien för att förhandla, men upptäckte att de blivit lurade och att regeringen inte avsåg att avbryta byggandet av fördämningen.
Valdenir Mundurukú, en av folkgruppens ledare, kritiserade regeringen för dess undlåtenhet att hörsamma deras krav, men sa att de kommer att fortsätta kämpa, tillsammans med andra indianer som också påverkas av byggandet av fördämningar som den i Teles Pires. Indianfolken i Brasilien befinner sig i en dramatisk situation och behöver stöd från omvärlden, både från Latinamerika och från resten av världen. Vi vädjar till alla dem som tror på att ett annat Amerika är möjligt, ett Amerika där de tusenåriga indianfolken åtnjuter den respekt de förtjänar. De har rätt att leva, rätt till sina marker, till sin kultur, till ett liv i fred.
Närmare 60 procent av indianbefolkningen bor i den lagliga delen av Amazonas och utgör en etnisk, språklig och kulturell mångfald. Det rör sig om nära 220 folkgrupper som talar nära 180 olika språk.4 Var och en med sitt eget sätt att leva, sin egen världsbild, sin egen identitet och ett tusenårigt mänskligt kulturarv. Ett mänsklighetens arv som bör försvaras till varje pris.
-------------------------------------Fotnoter:
1 Intervju med Janete Capiberibe. "La ofensiva del agronegocio sobre las tierras indígenas". Rodrigo Martins, Adital. 9 maj 2013.
2 Brasilianska antropologer publicerar Manifestet angående regleringen av indianbefolkningens mark. Flertalet organisationer. 140 yrkesverksamma och forskare skriver under. Adital
3 Ibid.
4 Fakta tillhandahållna av Brasiliens Institut för Geografisk Statistik (IBGE) 2010.
Källa: FOBOMADE
Flera artiklar av: Biodiversidadla