En till folkmord av kapitalistisk utvecklingsmodell i Sydamerika
Agencia Rodolfo Walsh
LatiCes översättare: Damaris Cruz
Brasilien. Emellertid, med en betydelse för mer än 500 år, Guarani-Kaiowá etniska grupper, som nu är trängda i ett hörn mellan ett hav av soja och sockerrör, står inför ett folkmord som drivs av den brasilianska staten, med kraft av organisation Aty Guasús råd och washiré ronder (låtar och böner).
Cirka 60,000 bebor Kaiowá- Guarani byar runt om Mato Grosso do Sul. Omkring Dourados, kräver avgränsning av sina marker, ett löfte enligt konstitutionen, som den brasilianska staten borde ha uppfyllt mer än två årtionden sedan.
Återta mark
Aty Guasús rådet vilket samlar ihop ledarskapen för de Guarani -Kaiowá byar, i området för organisation och stöd inom återupptagandet av deras förfäders land. I vissa byar runt Dourados återockupation av erövrade territorier, trots det ständiga hotet om våld. Andra däremot, väntar återupptagandet på stranden av rutterna i bosättningar av trä och duk.
Idag, utan mark och möjligheterna för gröda eller jakt, Guarani -Kaiowá byar, får livsmedelshjälp från Funai, vilket ger skydd för ursprungsbefolkningar i Brasilien. Trots att Ladio Veron, varnar byns hövding Taquara att förseningar i transporten av livsmedel är vanliga, vilket lämnar byar, utan mat i flera dagar. För övrigt de samhällen som återupptog sina marker, förlorar de stöd och hjälp av organet.
Folkmord
Under nio år dödades mer än 273 Guarani-Kaiowá ledarskap. Den ironiska dödsfallet av chefen Zezinho från byn Laranjeira Nhaderu, överkörd av en ambulans, när han återvände från att ha anmält handlingar av den brasilianska regeringen och fazenderos i "två povos kupolen" i Rio de Janeiro,vilket läggs till den långa listan av brott som inte har förtydligats genom den federala domstolen.
Det senaste fallet ägdes till den 18 november när chefen Nisico Gomes dödades, från Guayviry byn, tills nu har hans kropp inte blivit hittad.
Som svar på morden och anspråk av deras mark anspråk den 13 januari Taquara byn med stöd av andra samhällen mobiliserade hela sitt territorium för att minnas att det gått tio år för mordet på högsta chefen Marcos Veronunder ledning av fazendero Jacinto Honorio da Silva Filho, ägare av Fazenda Brasilia do Sul.
De tre anklagade för brottet är redan utsläppta och ursprungsbefolkningen av Taquara, ser dem dagligen passera i trucken som kidnappade chefen Marcos Veron, samma dag som han mördades.
Under tiden, deltog Lägret av Observatörerna mellan december och januari av Solidaritet kommittén Guarani-Kaiowá och bevittnade också en misstänkt brand i byn bara några meter från ursprungsbefolkningarnas hushåll.
Hållbarhet ¿vems?
Varje dag, besprutas ursprungsbefolkningarnas mark och lämnar kemikaliernas lukt i luften och invånarna med diverse besvär "barnen kommer hem med magont och, huvudvärk "varnar Ladio Veron.
Ursprungsfolkets ledare beklagar möbeltyger av soja och sockerrör runt om i byn Taquara sedan vräkningen av sitt samhälle: "När vi kommer tillbaka till landet hade de rensat och planterat mono odlingar över hela stället. "Om vi nu försöker att växa maniok växer det inte längre eftersom marken är förgiftad med bekämpningsmedel." Och förklarar" när de skär sockerrör går giftet rakt ner till marken som en ven inne i växten. Det kan ta 100 år att återställa kvaliteten på marken ", säger han.
Beskrivningen av Ladio är ett givet prov av acceleration processen med sojabönor och sockerrör i Brasilien, baserat på 2007 års avtal mellan dåvarande president Luiz Inácio Lula da Silva och hans motsvarighet George Bush: "USA Har beslutat att införa 20% etanol i bensin. "Det är en viktig milstolpe", meddelade den brasilianska presidenten.
Med handelsvara som mål, sockerrör och sojabönor har blivit bastioner för biobränslen modell av den brasilianska staten, vilket skulle ersätta användningen av olja för hållbarare energi.
Emellertid var hållbarheten ändast för ett fåtal. Den destruktiva produktionsmodell av mono odlingar, måste kontextualiseras i en situation som distribuerar 56% av den brasilianska marken ägda 3,5% av markägare, medan endast 1% hör till de fattigaste.
För övrigt, den nya tekniken ingriper i produktionen av mono odlingar som avstår nästan helt av mänsklig arbetskraft, det finns nu bara ett fåtal ursprungsbefolkningar som kan arbeta på plantagerna, alltid enligt illegala förhållanden.
Således, idag står Guarani-Kaiowá folkets kamp står inför nu 500 århundraden av mono odlingar i Brasilien, invigda med mono odlingar av sockerrör i "Planteringar" export till europeiska bosättningar, som bygger på de stora godsen, mono odlingar och slavarbete.
Flera artiklar av: Agencia Rodolfo Walsh