Latice - Latinamerika i Centrum

-

Om de verkliga Quom

Agencia Pelota de Trapo

Guaranifolket som hånade oss genom att kalla oss för toba

Argentina. Brev från Carashe- rådet till nationens president: Under några år - vissa ända till idag - kallades vi för toba. Våra äldre berättar för oss att det var guaranifolket som hånade oss genom att kalla oss för toba.

Toba på guaranispråket betyder ansikte. Några infödingar som kunde tala guarani kallade oss toba ta`a (hård ansikte) eller toba tawi (dumma ansikte).

Åren gick och de allra flesta av våra bröder har erkänt sig som tobas. Men en minoritet började lyssna på vad l `toxoyeq (kloka äldre) sade och denna minoritet fann att våra riktiga namn var Qom. Åren gick, och minoriteten växte till en stor majoritet av bröder som för närvarande själv definierar sig som Qom.

Det hände också att en stor majoritet av Qom bröder bodde på en plats som bar namnet Colonia La Primavera. Och en minoritet som inte visste innebörden av ordet Colonia (kolonin) stegvis upptäckte vad namnet betydde. Så dessa män och kvinnor upptäckte betydelsen av kolonin, men lärde sig också att denna plats även kallades Potae Napoxna.

I dag vet de allra flesta att de inte lever i en koloni, utan i Potae Napoxna.

Vår bröder matacos-folket, en minoritet av dem, har också öppnat sina ögon och lyssnat på de äldre, och därmed upptäckt att uttrycket mataco betyder kall dynga. De fann att deras riktiga namn var wichita. Denna minoritet växte också, och idag kallar sig de allra flesta av dessa bröder wichis.

Idag får en stor majoritet av dessa som du kallar de sanna Qom, bostäder, sociala program, barnbidrag och matlådor. Och den minoritet som fortfarande lyssnar på Xuasiole (berg gud) respekterar dessa bröders beslut men varnar, Xuasiole nitoxoñe nache Kaika Alua (vår gud är ledsen för att det inte finns något land). Även Ueraicleq (gud och beskyddare av vatten) talar till den minoriteten, och berättar för dem att det inte är längre tillåtet att fiska. Och oiquiaxaiq (andlig ledare som ger tillstånd för att vandra genom berget) talade också till de få som väljer att lyssna och uttryckte ilskan därför att det är inte längre tillåtet att jaga eller samla.

Har du sagt till de sanna Qom, att om de en dag bestämmer sig för att återvända till sin Pilcomayo flod är det förbjudet där? Har du berätta för dem att sojan förstör deras land, och att det nästan inte finns några platser att jaga på? Skulle du ha sagt att om de bestämmer sig för att behålla sitt språk, qomleq-språket, kommer de inte att hitta ett enda kontor eller enhet som hanterar språket?

Nej, du har bestämt dig för att göra så som man gjorde för 500 år sedan: ge dem vackra färgade speglar för att dölja sanningen.

När sanningen är svår att hitta brukar den alltid hitta en minoritet. Men förr eller senare efter avslöjandet av sanningen blir denna gemensam och majoritetens ljud. Det finns redan många av oss som inte längre är tobas tawi (dumma ansikte), och det spelar ingen roll hur mycket man fortsätter försöka att vara sådana, dumma ansikten är vi inte längre.

Vi hävdar inte att vi talar för alla Qom, bara att vi är aktiva minnen för dem alla. Glöm inte att samhället Potae Napoxna Navogo inte är Colonia Primavera, och inte heller att när detta samhälle protesterade på en nationell väg för rätten till sin mark blev de brutalt misshandlade, deras hem satta i eld, deras ägodelar stulna, och man siktade mot dem med skjutvapen samtidigt som de blev strängt tillrättavisade.

Efter protesten campade de tre månader i Buenos Aires för att få dig att lyssna men det gjorde du inte. Och de löften din inrikesminister gav uppfylldes inte.

Om våra läger och våra presskonferenser stör dig, om detta brev stör dig, kan dessa ta slut här och nu. Vi ger åter dig tystheten som vi höll i århundraden, men du returnerar oss vår mark, våra floder och rätten att leva med självbestämmande, som ursprungsfolket som fanns här före nationalstaten.



Publicerad: december 2013

Flera artiklar av: Agencia Pelota de Trapo



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe