Var tredje barn i Argentina lever i fattigdom, enligt UNICEF
LatiCes översättare: Anna Jacobsson
Argentina. (Agencia EFE) Rapporten indikerar att 8.4 % lever i extrem fattigdom. Studien mäter för första gången fattigdom inte enbart enligt monetära medel.
30 % av barnen i Argentina under 17 år lever i fattigdom, och 8,4 % lever i extrem sådan, enligt en studio från Unicef som publicerades idag i Buenos Aires och som, för första gången, mäter fattigdom hos unga från ett perspektiv som går utanför monetära aspekter.
I ett möte med kommunikationskanalerna, presenterade FN's barnfond (Unicef) en rapport baserat på 28 indikatorer på nöd där man har delat upp de tio dimensioner den fattigdom som kallas för "multidimensionell" består av, enligt målen för hållbar utveckling och FN's barnkonvention.
Baserat på detta lider fyra miljoner av de minderåriga som lever i fattigdom i Argentina, av ett genomsnitt på 5,7 lider av någon typ av bristen, medan de 1.2 miljoner som lever i extrem fattigdom saknar åtta av de parametrar som är nödvändiga för att kunna räkna med samma möjligheter som resten av befolkningen, avslöjar Jorge Paz, doktor i ekonomi och rådgivare för Unicef, Jorge Paz.
Frekventa indikatorer
Han tillkännager också att utav de indikatorer som är mest frekventa och "känsliga" för barndomen i landet, är de som står ut avsaknaden av amning (i 22 % av fallen), förekomsten av verbal misshandel (28 %), boende i överbefolkade bostäder (20 %) eller att man befinner sig i ett olämpligt område (28 %) exempelvis i ett översvämningsbenäget område eller nära en avfallsanläggning.
Studien visar också att 1.3 miljoner pojkar och flickor i Argentina under fem år bor i förhållanden med fattigdom och 300,000 gör det i begränsade förhållanden, något som enligt Florence Bauser, Unicefs representant i landet, reflekterar vikten av att satsa på denna etapp i livet.
"Vi måste ha ett nationellt system i regeringen som mäter fattigdomen på ett permanent och trovärdigt sätt" på samma sätt som "inflationen mäts" för att upprätta den offentliga politiken som krävs, bekräftar Bauser innan han betonar att svaret också bör vara innefatta fler sektioner och omfatta både direktinvesteringar (tillgång till sjukvård) och indirekta investeringar (monetära överföringar).
Han uppmärksammar även den stora skillnaden i inkomst per kapita som existerar mellan argentinska provinser, då ett barn i regionerna i nordöst och nordväst löper 6 gånger större risk att hamna i fattigdom jämfört med Buenos Aires.
I detta avseende tillkännager Paz att det finns ett omvänt samband, mellan avsaknaden av resurser och fördelandet av dessa, med tanke på att de mest fattiga får minst.
Rådgivaren bekräftar att majoriteten av de fattiga pojkarna kommer från hem med många barn, de har oavlönade fäder som inte är registrerade, och man hittar dem i samhällets botten. De har inte avslutat grundskoleutbildningen och i majoriteten av fallen har så inte heller deras fäder gjort.
Ett barn som lever i ett hem där sina föräldrar är i en ostabil jobbsituation löper således tre gånger så stor risk att hamna i fattigdom jämfört med någon från stabila förhållanden, och 22 gånger större risk om de inte har avslutat grundskolan, en siffra som ökar än mer om överhuvudet i hemmet är en kvinna, vilket reflekterar bristen på omsorgspolitik.
Sebastian Waisgrais, specialist i värdering av Argentinas system, poängterar att även om nationella medel såsom den universella fördelningen per barn är mycket positiva, finns det 1,5 miljoner barn som borde få bidrag, men inte får det. Detta på grund av byråkrati, att de bor i isolerade zoner eller befinner sig utanför utbildningssystemet, vilket gör att man måste koncentrera sig på den sektor som är kvar "utanför" den allmänna omsorgen.
"Det rör sig om en mycket mer strukturerad fattigdom än den monetära", säger han, därför att barnen tar med sig sina svårigheter till sitt vuxna liv, och situationen återupprepar sig själv. Faktum är att 19 % av de som inte räknas som fattiga när det kommer till inkomst, ändå räknas som fattiga om dimensioner av utbildning och opassande levnadsförhållanden tas med i beräkningen.
Rapporten från Unicef är baserad på Multiple Indicator Cluster Survey (MICS). Undersökningen genomfördes tillsammans med departementet för social utveckling i 25 000 hem mellan 2011 och 2015 i samhällen med mer än 2000 invånare, och i uppdateringen av dessa med den permanenta undersökningen av hem från regeringen 2015.
-------------Källa: www.lavoz.com.ar
Flera artiklar av: Red No a la Explotación