Jordbrukarnas kamp som gav bra resultat och blev ett exempel att följa: Amichas samhälle
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach
Foto: arkiv BePe
Jordbrukarfamiljerna i byn Amicha, Santiago del Estero kommun, Argentina, förde under drygt två decennier en kamp för att få ett lagligt erkännande från Staten om att marken de brukar tillhör dem.
Deras uthålliga motstånd lyckades inte bara med att Rättsväsendet gav dem rätt om ägandeskapet utan de fick även rätten att bo och bruka jorden kollektivt godkänt.
Amicha är ett landsbygdssamhälle på 3 862 hektar belägen i Río Hondo departementet, ca 73 km från kommunens huvudstad Santiago del Estero.
Trots att familjerna har bott och producerat där sen drygt hundra år tillbaka förekom byn och dess omgivningar i den Allmänna Jordregistret som egendom tillhörande tre företagare som byborna aldrig hade sett någon gång.
Det handlar om ett gissel som förekommer gång på gång i landets alla hörnor: Jordbrukshandels företagare och fastighetsspekulanter tillskansar sig eller köper mark genom bedrägerier och i maskopi med lokala, korrupta tjänstemän inom rättsväsendet och poliser försöker fördriva jordbrukarna från marken som dessa har den nedärvda äganderätten till.
I denna situation, 62 av de nästan hundra familjer som bor i Amicha bestämde i slutet på 90 talet att det mest värdiga beslutet var att organisera sig och göra motstånd om någon försökte driva bort dem samt samarbeta med andra organisationer och institutioner som är verksamma inom regionen, som t ex Bienaventurados los Pobres (BePe) (Välsignade är de Fattiga, övers. anmärkning), Movimiento Campesino de Santiago del Estero (Mocase) (Jordbrukarnas Rörelse i S. del E., övers. anmärkning), den Sociala Pastoralen (Kyrkans sociala verksamhet, övers. anmärkning) och Jordbrukets Samordnarorganisation i kommunen bl. a.
Amichas boendes äganderätt till marken grundas i det fredliga, offentliga och kontinuerliga utövandet av dess besittning under drygt tjugo år med "ägaranda" (Civil- och Handelslagstiftning – Lag 9 150). Just därför inledde de år 2000 en rättslig process om markköps preskription eftersom familjerna kunde bevisa att under årtionden de hade gjort investeringar, förbättringar, dammen och vattenbrunnar. Dessutom gjorde de ytterligare förbättringar så som att sätta upp stängsel och staket runt om området i fråga när de kände sig hotade pga. företagarnas agerande. Även en Territorial Kartläggning över området gjordes och lämnades in.
"Det är vi som bor här som är de rättmätiga ägare till marken. Det är lögn att säga att det skulle vara någon av oss som vill emigrera härifrån. Mina käras kvarlevor finns här. Den dagen vi dör ska vi också lämna vara kvarlevor här. Det glädjer oss att säga att våra barn och barnbarn kommer att ärva sin rätt till marken i Amicha", sade grannen Guido Leiva vid en intervju.
Slutligen, i september 2019, efter nästan tjugo års motstånd i området och rättsliga tvister i landets alla juridiska instanser avslog Högsta Domstolen överklagan som företagarna presenterade och bekräftade den tidigare domen som erkände Amichas jordbrukarnas lagenliga rätt till den kollektiva ägande av marken.
Advokaten Fernado Santucho, som förde jordbrukarnas talan under åren påpekade att det är första gången i Santiago del Estero och i regionen man lyckas med att få ett juridiskt erkännande av den kollektiva äganderätten till marken när det handlar om så stort markområde och så många ägare.
"Det handlar om en händelse av avgörande betydelse i en kommun där drygt 20 % av de etablerade jordbrukarfamiljerna kan hävda det tjugoåriga marknyttjande som lagen fastställer" säger advokaten i boken " Amicha, Gemenskap på Jorden"
Den gemensamma egendomen
Kampen som kollektivet har fört utmärker sig inte bara för dess uthållighet genom alla dessa år utan också för att de hela tiden har varit trogna mot sin egen levnadsstil och visat hänsyn till den gemensamma äganderätten.
Advokaten Elba Sorribas påpekar att "begreppet av det kollektiva utgör en grundbult i jordbrukarsamhället. Det är deras eget sätt att organisera sig genom starka solidaritetsband. Kapitalismens uppfattar dessa band som farliga för sina intressen. Där i att de rättsliga processerna mot jordbrukarna försöker minska deras territorier och montera ner deras gemenskap i syfte att göra det kollektiva osynligt och att demonisera deras organisation".
Organisationen Bienaventurados los Pobres (BePe) förklarar att flertalet av Amichas invånare bedriver jordbruk för familjekonsumtion. Deras livsmedelsekonomi består främst av extensiv boskapsuppfödning på den gemensamma marken (framför allt getter men även nötkreatur, får, grisar och fjäderfä). Kosten kompletteras med majs, pumpa och kaktusodling. Mjölk och ost produceras säsongvis.
Något som illustrerar den starka gemenskapsanda som råder i Amicha är att när rättsväsendet manade invånarna att var och en skulle omgärda sin tomt svarade de med att genomföra ett kollektivt inhägnande av hela det gemensamma området så att ingen skulle lämnas utanför.
Den slutgiltiga domen till Amichas fördel utgjorde ett mycket viktigt prejudikat: rättsfallet om markens kollektiva ägande gjorde att målsägarna fick Rättsväsendets erkännande beträffande markens kollektiva bruk och att domen kan åberopas vid liknande tvister när jordbrukarna försvarar sin levnadsstil.
"Kampen Amichas invånare förde förbryllade den kapitalistiska, koloniala och patriarkala rättsmakten som företräder privat egendomens förespråkare genom att hävda att markägandet inte kunde bli annat än kollektivt eftersom jordbrukarnas levnadsstil förutsätter det" säger en BePe:s representant.
"Amicha: Gemenskap på Jorden"
Kampen som Amichas invånare förde och det solidariska stödet från Bienaventurados los Pobres under hela den tiden resulterade först i en fotoutställning och dokumentärvideon "Amicha, gemenskapen på Jorden". Nu gav man ut en bok med samma namn som berättar om samma kamp.
"Vi bestämde oss för att från en pedagogisk synvinkel, berätta Amichas historia utifrån deras kamp, deras fram- och motgångar genom ett format som lyfter och stärker idén om att mångfalden och komplementariteten är nödvändiga för att bygga gemenskap. Videon låter oss bli bekanta med ansikten, rösterna, omgivningarna och processerna som boken beskriver.
Båda berättelseformer hjälper oss att förstå den historiska processen och vara delaktiga i den, tillsammans med Amichas jordbrukarkollektivet", säger BePe:s medlemmar i bokens Förord som presenterar den för läsaren.
| Tweet |
Flera: Nyheter