Camila Vallejo om de mördade studenterna: "De som dör i kampen för livet kan inte kallas döda"
Översättning: Kajsa Jansson
Chile. Det kommunistiska ungdomsförbundet uttryckt sin sorg, men även sin styrka i och med mordet på de två studenterna i Valparaíso, varav en var medlem i förbundet. De visar landet att de är en av Chiles mest disciplinerade och omfattande ungdomsgrupp.
Parlamentsledamoten för kommunistpartiet och före detta ledare i studentrörelsen Camila Vallejo har varit närvarande sedan det ögonblick då de två ungdomarna avled i Valparaíso. Hon har stått hedersvakt vid den ene studentens, Diego Guzmáns, begravning. Diego Guzmán, som var medlem i det kommunistiska ungdomsförbundet, sköts till döds tillsammans med Exequiel Borbarán av en annan ung man, icke student och tidigare känd av polisen.
Vallejo skrev på twitter: "De som dör i kampen för livet kan inte kallas döda. De lever vidare bland oss". Detta citat är talande för många av de tusentals ungdomar, inte bara kommunister, som sedan år tillbaka protesterar på gatorna mot det merkantilistiska utbildningsmodell som lever kvar sedan Pinochets tid vid makten.
Kommunistiska ungdomsförbundet har organiserat minnesstunder i ett flertal städer och byar runtom i landet, och Diego Guzmáns begravning i Quillota blev till en stilla och reflekterande politisk hyllning.
- Diego var en kamrat som alltid var redo att stå upp för sina och ungdomsförbundets ideal, och för ett folk som kräver sina rättigheter. Han mördades medan han kämpade för utbildning, försäkrar Camila Vallejo.
Hon tillägger även i ett skriftligt uttalande på sin officiella hemsida:
- Det är en förlust som mitt i sorgen uppmanar oss att hålla våra fanor högt, stå fast vid våra mål och fortsätta att driva på förändringarna som han, tillsammans med så många andra unga kräver för att uppnå demokrati.
Avslutningsvis säger den kommunistiska parlamentsledamoten att även om denna stund är smärtsam för hela landet måste den också leda till att hela samhället reflekterar över det som hänt.
- Det är otänkbart att en person värderar mer en privat egendom, en husfasad, än ett människoliv. Här var det en annan ung person som gjorde just det. Vi måste fundera över vad som håller på att hända med oss. Givetvis får vi inte låta detta skrämma oss utan vi måste ha styrkan att fortsätta kämpa. Detta måste bli ett tecken till de sociala rörelserna, om att vi måste fortsätta med de fredliga protesterna och glädjen som kännetecknar dessa rörelser. Förhoppningsvis kommer den chilenska staten att bidra till att folket ska kunna fortsätta att uttrycka sitt missnöje och att den sociala mobiliseringen ska kunna fortsätta att utvecklas.
Flera artiklar av: Radio del Mar