Inte ens 1 procent av migrerande barn accepteras som flyktingar: HRW
LatiCes översättare: Berit Svensson Hernández
CIMACFoto: César Martínez López
Trots den nationella lagstiftningen och internationella avtal kring migration, klassiciferas mindre än en procent av de barn och ungdomar som tas av migrationsmyndigheterna, som flyktingar eller åtnjuter annan typ av skydd, avslöjade Human Rights Watch (HRW).
I rapporten "Stängda dörrar. Det mexikanska fiaskot kring skydd av barn, flyktingar ochmigrerande i Centralamerika", hävdar HRW att den mexikanska staten försvårar migrerande barns tillgång till skydd, de till och med bidrar till att de kvarhålls vid migrationscenter i stället för att garantera dem adekvat skydd, något som går tvärtemot principen om barns bästa, stadgat i nationella lagar och olika internationella regelverk.
HRW undrar även, precis som andra civila grupper gjort, om inte USA gav Mexiko ekonomiskt "stöd" just för att stoppa migrerande barn från att ta sig över gränsen. Detta ledde till att över 35 000 minderåriga under 2015 blev kvarhållna i migrationscenter i landet.
Flickor flyr från sexuellt våld
Organisationen påminde om att de organsierade våldsamma gängen ("maras") i den så kallade Norra Triangeln i Centralamerika (El Salvador, Guatemala och Honduras), sedan mer än tio år tillbaka har förföljt barn och ungdomar,vilka sett sig nödda att resa till Mexiko för att söka skydda sig.
Över 400 personer under 18 år, dog under första halvåret 2014 i Honduras, de flesta av dem offer för gängvåldet. Gängen utövar utpressning mot dem, antingen ansluter de sig till gängen eller så kan både de själva eller deras familjer råka illa ut.
Flickor och unga kvinnor är utsatta för sexuellt våld eller trakasserier av gängmedlemmar, förklarade HRW.
Organisationen påvisade genom vitnesmål av minderåriga personer, att dessa lämnade sina hemländer på grund av osäkerheten efter att ha blivit hotade av gängen att ansluta sig till dem, hot som gick från sexuellt våld och exploatering, kidnappning, till utpressning eller våld.
En del hävdade också att de emigrerat på grund av att deras vårdnadshavare hade avlidit.
Rättigheter bara på pappret
HRW säger att en ligt mexikansk lagstiftning bör flyktingar skyddas, precis som andra personer vars liv och säkerhet är hotade om de återvänder till sina hemländer: trots det visar den officiella statistiken att mindre än en procent (ingen statistik efter kön) av barn och ungdomar kvarhållna av migrationsmyndigheterna i Mexiko, har blivit erkända som flyktingar.
Så trots att "på pappret, lagen och reglementen i Mexiko till stor del följer de internationella normerna", menar HRW att det finns "stora diskrepanser mellan lagen och hur den verkställs i Mexiko".
Reglerna är klara: de internationella normerna kräver en rättvis behandling av varje ansökan om flyltingstatus; utvärderingen av varje ansökan kräver att man tar i beaktande barns rätt; och ensamkommande migrerande barn och ungdomar borde få en legal representant eller annan typ av assistans.
De ansvariga för skydd av barn inom Nationella Migrationsinstitutet (INM) bör utreda vilka behov migrarenda barn har och den mexikanska migrationslagen stipulerar att minderåriga bör tas om hand i center som leds av personal från Systemet för Integral utveckling av Familjen (DIF).
Samma lag tvingar alla funktionärer inom INIM eller regeringen som mottar en verbal eller skriftlig ansökan om asyl, vilken ålder personen än har, att remitterade denna till mexikanska kommissionen för Stöd till Flyktingar (COMAR).
Dessutom kan en flykting som blivit utsatt för grovt brott i Mexiko, vilken ålder denna person än har, ansöka om humanitärt visum till INIM.
HRW fann att barn som uppfyller kriterierna för asyl inte får det, tvärtemot stöter på en mängd hinder när de ska lämna in sin ansökan. Det största hindret är kanske det mest utmanande,menar organisationen, och det är alla migrerande barn tas om hand i fängelseliknande omständigheter.
Totalt var mer än 35 000 barn omhändertagna i migrationscenter 2014, fler än hälften ensammkommande barn. Även de som togs om hand av DIF sattes i fängelseliknande center. De fick ingen skolgång, fick inte ens besöka trädgårdar, parker eller kyrkor under uppsyn, eller ha någon som helst kontakt med omvärlden.
De hålls i centren 24 timmar om dagen, sju dagar i veckan. Bara om de behöver specialiserad läkarvård bryts isoleringen.
Att sitta fänglsad är mycket komplicerat för den somvill ansöka om status som flykting, menar HRW eftersom–enligt vittnesmålen– personalen på INM hotar med att denna typ av ansökan bara innebär att de blir kvarhållna längre.
En annan svårighet är att INM:s personal inte informerar de migrerande barnen om rättigheten de har att ansöka om flyktingstatus. Dessutom utvärderar myndigheterna inte ansökningarna ordentligt för att se om dessa har en grund; de ger ingen juridisk rådgivning eller annan typ av assistans och beslutsprocesserna tar inte ibeaktande barns rätt.
Mexiko får stöd från USA
Precis som aktivister hävdade 2015, kunde HRW bekräfta att det stöd Mexiko får av USA för att stärka sin kapacitet att utöva kontroll över migrationen, ökade från och med andra halvåret 2014 då ett större antal än någonsin av ensamkommande barn från Centralamerika stömmade in i grannlandet.
Detta ledde till o ch med till att sekreteraren för nationell säkerhet i USA, Jeh Johnson,gav en eloge till den mexikanska regeringen för att de antagit "viktiga åtgärder för att stoppa stömmen av illegala migrater från Centralamerika som sökte ta sig till USA". Gripandet av migrater minskade i USA medan de ökade i Mexiko, bra ansåg Johnson.
HRW strök under att det går emot lagen i Mexiko att skicka tillbaka barn till sina hemländer om de varit utsatta för våld där.
Trots att HRW försökte intervjua ledande funktionärer i Mexiko för att komplettera sin studie, fick de inga svar. Men igår publicerade INM i sociala medier att de inte mottar ekonomiska resurser från organisation eller andra, varken nationella eller utländska.
Institutet hävdade att deras speciella personal för skydd av barn, prioriterar de minderårigas säkerhet och garanterar deras "säkra återresa" (alltså inte skydd) och att de får en human behandling.
Tvärtemot vittnesmålen och vad olika organisationer erfarit, hävdar INM att alla "räddade" utländska migrerande barn och ungdomar blir sända till DIF och blir erbjudna skydd, mat och kommunikation.
Ett annat argument de lägger fram är att familjeåterförening är deras främsta mål, och då speciellt ensammakommande minderåriga. De begär att det görs en "objektiv värdering" av vad som försigår i de länder som migranterna kommer ifrån.
Flera artiklar av: Cimacnoticias