Vad ligger bakom Zika-epidemin?
LatiCes översättare: Maria Ringmar
Väl tilltagen information om Zika-viruset och dess anknytning till barn som föds med microcefali har cirkulerat i media under de senaste dagarna. Trots att det saknas avgörande vetenskapliga bevis som associerar dessa missformningar med Zika-viruset har nyheten vuxit sig stor.
Det rör sig om en genmodifierad mygga (Aedis agyptis) som skapats av Oxitec, ett brittiskt företag med anknytning till Oxford University. Den genmodifierade myggan har släppts ut i Brasilien, Malaysia, Caymanöarna och Panama, och är planerad att släppas ut även i Florida. Målet med detta är att kontrollera den tidigare kända Denguefebern.
Trots att det inte har uppvisats några effektiva resultat i fråga om en minskning av Dengue-sjukdomen påstås det att den genmodifierade myggan kan vara lösningen på epidemin. Speciellt kritisk är staden Juazeiro i den brasilianska staten Bahia, där det hittills har gjorts massiva utsläpp (800 000 genmodifierade myggor per vecka).
Sedan den genmodifierade myggan började släppas ut 2011 har brasilianska organisationer protesterat mot processen eftersom det råder tveksamhet kring hur effektiv metoden är. Tveksamheten handlar både om när det gäller reduceringen av antalet bestånd av myggor och när det gäller sjukdomen i sig. Dessutom utrycks oro över vilken inverkan ett myggbett kan ha hos människors hälsa. Trots att företaget Oxitec påstår att de endast släpper ut myggor av hankön (som inte sticks/bits) så är tekniken som används vid separationen av han- och hon-myggor relativt outvecklad. "Infiltrerade" honor kan passera och släppas ut, och samtidigt bära på Dengue, Chikungunya eller Zika.
Samtidigt som bestånd av Aedis agyptis minskar riskerar antalet andra myggor som bär på de olika sjukdomarna att öka. Den asiatiska tigermyggan till exempel, som förökar sig mycket snabbare och är extremt aggressiv.
Inga av de länder där myggan har släppts ut har informerat sin befolkning om de risker som detta möjligen medför, och än mindre har de tillfrågats innan processen påbörjats. Det handlar alltså om ett gigantiskt experiment som utförs på människor, speciellt i Brasilien. Alla beslut rörande frågan har tagits av olika regeringar och delar av världens företagselit.
Enligt artikelförfattaren Jon Rappoport kan de genetiska missformningarna och microcefali vara mer relaterat till användningen av bekämpningsmedel än med Zika-viruset. Han påpekar att Brasilien är den största konsumenten av bekämpningsmedel i världen (mellan år 2000 och år 2012 ökade användandet av bekämpningsmedel i Brasilien med 162 %).
Under 2012 köpte jordbrukssektorn over 823 000 ton bekämpningsmedel, enligt Asociación Brasileña de Salud Colectiva (ABRASCO). I tillägg finns det ett flertal vetenskapliga bevis som associerar vissa herbicider (till exempel Atrazine, som används frekvent i Brasilien) med genetiska missbildningar.
ABRASCO ifrågasätter också användningen av bekämpningsmedel för att kontrollera smittspridning. De föreslår att kampanjerna istället borde fokusera på utrotning av insektsägg. Det är sedan tidigare bekräftat att bekämpningsmedel, som till exempel Atrazine, kan ha en inverkan på defekter vid födsel, men samma slags inverkan har ännu inte kunnat bevisas på ett slutgiltigt sätt i fallet med Zika-viruset.
Rappoport vidhåller att det inte finns avgörande vetenskapliga bevis som sammankopplar Zika-viruset med de genetiska missformningar på det sätt som påstås. Författaren påpekar att de tekniker som har använts vid forskning rörande ämnet är mycket svaga, och att de prover som tagits på personer som har infektionen inte är slutgiltiga. Han menar att det i första hand bör testas om viruset verkligen finns, med ett prov som bör tas från den sjuka vävnaden hos en smittad människa. Vävnaden bör placeras under ett elektroniskt mikroskop där flera olika exemplar av viruset, i det här fallet Zika, går att observera. Proverna bör göras på flera olika fall av människor som misstänks bara på viruset, och de måste avslöja höga nivåer av Zika i kroppen.
När det gäller de diagnostiska prov av fall då människor möjligen drabbats av infektion används antikroppstest och PCR. När ett antikroppstest uppvisar att antikroppar som motverkar ett specifikt virus (som t.ex. Zika) finns närvarande i kroppen betyder det att kroppen har varit i kontakt med viruset. Dock innebär inte det faktum att kroppen haft kontakt med ett specifikt virus att patienten är eller kommer att bli sjuk. Ända tills 1985 tolkades tvärt om positiva antikroppstest som att kroppens immunförsvar hade stött på och besegrat viruset. Det var från och med 1985 som vetenskapstrenderna tog en ny vändning och började tolka positiva resultat som tecken på att en person är eller kommer att bli sjuk.
Det är på det sättet som hälsomyndigheter felaktigt kan blåsa upp antalet fall till överdimensionerade siffror när det "varnas för en epidemi".
Jon Rappoport säger att hysteri säljer, och att den för tillfället är fokuserad på Zika-viruset. De sensationella löpsedlarna som publiceras orsakar paranoia hos världens befolkning. Här är exempel på några:
"Brasilien sänder ut 200 000 soldater för att stoppa spridningen av Zika-viruset"
"Håll dig långt borta från Rio om du är gravid"
"Vi förlorar kampen mot myggorna"
"Virus hotar två kontinenter"
Gravida kvinnor avråds från att resa till 22 länder i Latinamerika och Afrika.
"I den takt som Zika-viruset sprider sig ber El Salvador landets alla kvinnor att undvika graviditet fram tills 2018"
"Den snabba spridningen av Zika-viruset har lett till att de latinamerikanska regeringarna uppmanar alla kvinnor att inte bli gravida under max två år. Detta ses som en extraordinär försiktighetsåtgärd för att förhindra fosterskador som tros vara kopplade till den myggburna sjukdomen".
Koppla dessa löpsedlar till det faktum att de olympiska spelen kommer att äga rum i Brasilien nästa år. Då kommer tusentals personer att behöva vaccinera sig mot viruset, och läkemedelsföretag som Pfizer Inc, Johnson and Johnson och Merck & Co Inc arbetar redan med detta vaccin.
Originalartikeln (på engelska) går att läsa: här.
Mer information:
ebravo@rallt.org
Källa:
Acción Ecológica
Flera artiklar av: Biodiversidadla