Latice - Latinamerika i Centrum

-

Brasiliens kris var kupp strategi

Emir Sader *
Alai-Amlatina
LatiCes översättare: Stella Moreno

Den långa brasilianska krisen som vissa säger det har börjat med gatudemonstrationer i juni 2013, och andra säger precis efter valet 2014, vinner definierade konturer som ledder till en vit kupp.

Man kan inte säga att allt hade varit noggrant och kallt beräknat men det verkligen slutade som stenar i arkitekturen av en kupp för att ta bort PT från regeringen.

Det är målet för den brasilianska högern, vilket gäller även för andra länders progressiva regeringar i regionen: avsluta cykeln av populära regeringar, ta bort dessa styrkor från regeringen, på det sätt som är möjligt, för att återställa den nyliberala modellen. Detta är vad som har hänt och händer i Brasilien nu.

Det fanns de som trodde att demonstrationerna år 2013 var demokratiska, att de kritiserade regeringen och PT från en vänster synpunkt. Enorma bedrägeri: det var början av en diskvalificeringsvåg av politiken, första steget i offensiven till höger.

Det fanns de som från ultravänstern, hälsade slutet av regeringarna i PT, dess misslyckande, slutet av cykeln av progressiva regeringar i Latinamerika, som om det var dags för ultra vänster. Stora bedrägeri: alternativet till PT och progressiva regeringar finns på höger sida. Samma kris visade att Lula är den enda stora populära ledaren i Brasilien. Att CUT (Central Union Workers) nära PT, är alla stora folkliga demonstrationer stödpelare.

Det fanns de som har letts av de brasilianska medierna och trodde att fokus av krisen var korruption i PT. När krisen har fördjupats och de internationella medierna skickade sina korrespondenter, alla enhälligt har insett att de korrupta är på andra sidan, d. v. s kuppmakarna. Det finns inga konkreta bevis mot Dilma eller Lula, medan kuppledarna och de mer än 200 parlamentsledamöterna som röstade är skyldiga till korruption processer i Högsta domstolen.

Sammantaget, är den långa och djupa brasilianska krisen en strategi av högern för att återvinna regeringen, och sedan attackera de framsteg som gjordes under de senaste 13 år i Brasilien. Högern attackerar den konstitutionella fördelningen av resurser för utbildning och hälsovård, angriper arbetstagarnas rättigheter, attackerar allmän egendom, inför en hård finanspolitisk anpassning, frigör repression mot folkrörelser, inrättar en internationell politik för underordning intressen USA. Det är syftet med den vita kupp, som växte under de senaste åren i Brasilien.

De har för avsikt att ta bort PT och återställa den nyliberala modellen, den minimala staten och utrikespolitik underordnad till USA. De vill avsluta med PT regeringar och dess prioriterade kamp mot ojämlikhet, till undsättning av staten aktiva roll och suveräna utrikespolitik. Dessa är målen för den långa destabiliserings kris i Brasilien.

Vänster som en helhet och alla sociala rörelser har förstått det mycket väl och har anslutit sig till att försvara demokratin mot kuppen, i vetskap om att det som kommer, som i Argentina, är en hämnd mot folket och sina rättigheter.

Men till skillnad från en militärkupp eller en valseger, måste den brasilianska högern, med en absolut brist på förslagen som skulle ge dem legitimitet och folkligt stöd, konfrontera den största massrörelsen som landet har känt med ledning av Lula, den enda med enorma folkligt stöd.

Detta är tider av kamp, tvister, instabilitet, djup hegemoniska kris. Spelet är inte över, däremot, har fördjupats och klasskonfrontationer har blivit mycket mer synliga. Brasilien kommer inte längre att vara densamma efter denna kris. Högern är inte längre maskerad som civiliserade, demokratiska, reformistiska. Den framstår som verkligen är: nyliberal, korrupt, kuppmakare. (Temer regering för första gången sedan diktaturen, har bara män- vita, reaktionära och korrupta män).

Medan vänstern är fast besluten att återvända till regeringen för att knyta upp de knutar som har blockerat deras regeringar och lett till kuppen, huvudsakligen demokratiseringen av medierna, fördelningen av hegemoni av spekulativt kapital, reformering av valsystemet, bland många andra reformer. Tvisten är vad som kännetecknar den nya politiska period som öppnades idag i Brasilien.

----------------------

* Emir Sader, brasiliansk sociolog och statsvetare, koordinator för laboratoriet för offentlig politik vid State University of Rio de Janeiro (UERJ).



Publicerad: maj 2016

Flera artiklar av: Alai-Amlatina



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe