Latice - Latinamerika i Centrum

-


LatiCe skapar rum för folkrörelserna så att dessa får möjligheten att skriva sin egen historia.

LatiCe söker

Volontärer som vill skriva artiklar eller hjälpa till med att översätta (spanska till svenska).
Kontakta oss: info@latice.org


Hjälp oss bygga broar mellan Latinamerika och Sverige.

Vill du bli medlem?


arkiv


Nicaraguanerna försöker förverkliga lag om tillgång till mark

José Adán Silva
Servindi
Patrik Stomberg

Kvinnors lantbrukskooperativen i Nicaragua
Medlemmar av kvinnors produktionskooperativ i Nicaragua arbetar tillsammans i installationen av en plantskola för växter och frukt för att ta itu med klimatförändringarna i ett samhälle av Madriz. Källa: Femuprocan.

En rörelse bestående av lantbrukarkvinnor, som gick samman för att kämpa mot det under sekler mansdominerade ägandet av jordbruksmark i Nicaragua, söker på detta sätt en jordlott för att producera och även bidra till en trygg livsmedelsförsörjning för sina familjer och befolkningen i allmänhet.

Lantbrukaren Matilde Rocha López, vice ordförande i "Lantbruksförbundet för kvinnors produktionskooperativ på Nicaraguas landsbygd" (Federación Agropecuaria de Cooperativas de Mujeres Productoras del Campo de Nicaragua), (Femuprocan), sa till IPS att sedan slutet av åttiotalet, när kvinnor med erfarenhet från sandinistrevolutionen organiserade sig för att bilda kooperativ, har frågan om tillgång till mark varit en av yrkeskårens huvudstrider.

Enligt Rocha har organisationen sedan 1997 arbetat samordnat för att komma framåt med erkännandet av de producerande kvinnornas rättigheter på landsbygden, inte bara vad gäller jordbruk utan även ekonomiskt, politiskt och socialt.

Tillsammans med 14 andra yrkes-, sociala och akademiska organisationer samlade förbundet för landsbygdsproducenter olika allierade för att 2010 driva på antagandet av "Lagen om upprättande av fond för anskaffandet av mark till stöd för jämställdhet mellan könen för kvinnor på landsbygden" (Ley Creadora del Fondo para Compra de Tierra con Equidad de Género para Mujeres Rurales), känd som Lag 717.

De bidrog också till att fokus på jämställdhet mellan könen integrerades i den generalla lagen för kooperativ samt till deltagandet i kommunala nämnder för självbestämmande och trygg livsmedelsförsörjning.

Enligt Rocha tillät denna händelse lantbrukarkvinnorna att förnya listan över aktörer i de viktigaste produktionsområdena i landet, stärka de kvinnliga producenternas förmåga samt utbilda dem i social kommunikation och som främjare av kvinnors rättigheter att söka resurser och fatta beslut utan påtryckningar från sina manliga partners.

"För lantbrukarkvinnorna är jorden liv, något livsavgörande för familjen. Jordegendom, och resurser för att få den att producera, är intimt sammankopplade med stärkandet av kvinnornas ekonomiska situation, i beslutsfattandet för att producera våra livsmedel, bevara vår miljö samt garantera den trygga livsmedelsförsörjningen genom att vårda våra inhemska utsäden för att inte vara beroende av transgeniska utsäden", sammanfattade Rocha.


Josefina Rodríguez, en av jordbruksproducenterna i Nicaragua
Josefina Rodríguez, en av de 18 procent kvinnliga jordbruksproducenterna i Nicaragua som är ägare av den jordlott som de brukar. Den fond som upprättades för sex år sedan för att driva på landsbygdskvinnornas anskaffande av mark fortsätter existera utan nödvändiga resurser för att dess syften ska uppnås. Foto: Ismael López/IPS

Femuprocan är landets enda förbund som utgörs av enbart kvinnliga jordbruksproducenter; fler än 4 200 medlemmar organiserade i 73 kooperativ i sex av landets provinser: Madriz, Managua, Granada, Región Autónoma del Caribe Norte, Matagalpa och Jinotega.

Framstegen, för Rocha, har varit mer kvalitativa än kvantitativa.

2010, när de lyckades få Lag 717 antagen, var den officiella bedömningen att 1 100 679 kvinnor bodde i landsbygdsområden och att en majoritet av dem saknade egna egendomar och tillgångar.

Normen föddes för att bevilja juridiskt och fysiskt tillskansande av marken till förmån för landsbygdskvinnorna, för att på så sätt förbättra deras ekonomiska situation och främja jämställdhet mellan könen, garantera trygg livsmedelsförsörjning samt bekämpa landets generella fattigdom, då uppskattad till 47 procent.

Sex år senare räknar Nicaragua med en befokning på 6,2 miljoner invånare, av vilka uppskattningsvis 51 procent är kvinnor och 41 procent bor i landsbygdsområden, enligt information från Världsbanken.

Enligt data från "Undersökningen av hem för att mäta fattigdomen i Nicaragua" (la Encuesta de Hogares para Medir la Pobreza en Nicaragua), publicerad i juni av "Internationella fonden för den globala ekonomiska utmaningen" (la Fundación Internacional para el Desafío Económico Global), levde 39 procent av befolkningen i fattigdom 2015.

I den urbana sektorn var procentsatsen för fattigdom bara 22,1 procent, men i landsbygdsområdet uppgick den till 58,8 procent.

Data från den internationella humanitära organisationen Oxfam indikerar att, av de landsbygdskvinnor som jobbar på Nicaraguas fält, innehar enbart 18 procent mark, medan de övriga måste arrendera och betala för den innan sådden.

"Femuprocans kvinnors tillgång till markegendom är en obetald skuld gentemot 40 procent av medlemmarna, vilket representerar totalt 1 680 kvinnor utan mark", slog de Rocha fast.

Kampen för tillgången till mark, tillade ledarinnan, fortsätter att vara svår, men hennes organisation tappar inte modet.

"I 17 kommuner inom vårt förbunds territoriella utsträckning, arbetar 620 kvinnor från ledare till initiativtagare i processen att söka mark för våra medlemmar. Processen med att identifiera marker för att få dem att producera, omfattar inte bara kvinnor som inte har mark, utan även hjälp av de som redan har, liksom andra statliga och ickestatliga organisationer som stödjer oss", förklarade hon.

En av organisationens medlemmar hävdade inför IPS att det efter antagandet av lagen inte existerat någon politisk vilja, ej heller finansiering, från staten för att göra att den uppfylls.


Medlemmar av Lantbruksförbundet för kvinnors produktionskooperativ av Nicaragua
De fler än 4 000 medlemmarna i ”Lantbruksförbundet för kvinnors produktionskooperativ på Nicaraguas landsbygd”organiserar marknader för direktförsäljning till konsumenterna av deras produkter, av vilka en betydande andel producerats ekologiskt. Foto: Femuprocan

"Hur många dörrar har vi inte knackat på, till hur många kontor har vi inte gått för att utöva påtryckningar, så många möten vi har haft utan att lagen har uppfyllts", uttryckte en producent, som bad om att bli identifierad bara som María, under en resa till Managua.

"Det som händer är att hela det juridiska och ekonomisk-producerande systemet fortfarande domineras av männen. Snarare än konkurrenter, ser de oss som hot mot deras traditionella verksamheter", framlade hon.

Andra kvinnoorganisationer har till och med kommit från sina landsbygdsområden till städerna för att protestera mot avsaknaden av lagens om tillgång till mark uppfyllande.

I gångna maj, påtalade María Teresa Fernández, ordförande i "Samordnare av landsbygdskvinnor" (Coordinadora de Mujeres Rurales), i Managua att "i avsaknad av egen mark, måste kvinnorna betala 200 dollar för att hyra en hektar under en odlingscykel".

Förutom att betala för markerna, har denna organisations jordbrukarkvinnor under de senaste två åren mött miljöproblem som torka, dammoln, vulkanaska och epidemier utan att erhålla förmånerna från de publika program för bankkrediter, för att kunna hantera sin situation.

"För sex år sedan skapades Lag 717 som anbefaller skapandet av en fond för köp av mark med jämställdhet mellan könen för landsbygdskvinnor, och fortfarande har fonden inte tagits med i republikens allmänna budget för att kvinnorna ska ha tillträde till hypotekslån som administreras av den statliga banken för att ha egna marker", påtalade Fernández.

När man inte har äganderättshandlingar för markegendom, beviljar inte nicaraguas finansiella system krediter för produktion till landsbygdskvinnor, en brist som regeringen försöker avhjälpa med program för socialt bistånd som "Noll svält" (Hambre Cero), "Noll ocker" (Usura Cero), "Takplanen" (Plan Techo), "Hälsosamma gårdar" (Patios Saludables) och "Kristet och solidariskt program" (Programa Cristiano y Solidario), bland andra.

För sociologen Cirilo Otero, ledare för ickestatliga "Centrum för miljöpolitiska initiativ" (Centro de Iniciativas de Políticas Ambientales), är det stataliga stödet emellertid inte tillräckligt och han upprepade för IPS att kvinnornas avsaknad av tillträde till mark är ett av de allvarligaste jämställdhetsproblemen i Nicaragua.

"Det fortsätter vara en obetald statlig skuld gentemot landsbygdskvinnorna", sa han.

Bortom denna könsskuld, pekar data från "Förenade nationers organisationen för livsmedelsförsörjning och jordbruk" (Organización de las Naciones Unidas para la Alimentación y la Agricultura) (FAO) ut Nicaragua som ett av 17 latinamerikanska länder som nådde målen för minskning av svälten och förhöjd trygghet i livsmedelsförsörjningen under århundradets 15 första år, inom ramen för Millenniemålen.

Enligt organisationen minskade landet mellan 1990 och 2015 befolkningens andel undernärda från 54,4 procent till 16,6 procent.



Publicerad: december 2016

Flera artiklar av: Servindi



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe