Nu är internationella valutafonden intresserade av klimatförändringen. Kan det vara för att det finns miljoner på spel?
IMF kommer att inleda samtal med centralbankerna och finansministerierna om genomförbarheten av denna gröna fond, som skulle kunna finansieras delvis genom en emission av särskilda dragningsrätter.
I en tid när utvecklingsländerna kämpar för att haka på i-länderna, historiska orsaker till klimatförändringarna, godkännandet av en viktig global fond för anpassning som möjliggör att ta itu med klimatförändringarnas effekter, dyker den Internationella valutafonden (IMF) upp för att plötsligt stödja med resurser, när de i verkligheten är ute efter att i förväg utnyttja de resurserna som kommer att genereras inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
Sanningen är att det förslag som IMF:s verkställande direktör Dominique Strauss-Kahn nyligen presenterade innebär att IMF kommer att skapa en "grön fond" som gör det möjligt för utvecklingsländerna att i förväg disponera hundratusen miljoner dollar årligen fram till 2020, vad som man inte tillkännager är villkoren för finansieringen och tillgången till dem, förhandlingarna i Köpenhamn uppger att dessa resurser bör läggas till det officiella utvecklingsbiståndet (ODA) och i första hand ha en donations karaktär.
Det konstiga med denna plan är att dessa idéer dyker upp efter förhandlingarna i Köpenhamn i slutet av förra året, USA:s förslag inriktade sig på att erbjuda just denna summa från och med 2020 i konventionens kammare och man inrättade också att i-länderna från 2011 måste bidra med 30 miljarder dollar per år för en klimat fond.
I-länderna har arbetat intensivt för att skapa en fond för anpassning till klimatförändringarna som har bildats med bidrag från industriländerna, eller som vissa länder har krävt, med en andel av BNP från dessa i-länder med ett villkor att dessa förvaltas av en administrativ mekanism hos konventionen om klimatförändringar och med deltagande av utvecklingsländerna.
Nu tycks det som att den internationella valutafonden har för avsikt att skuldbelägga utvecklingsländerna med dessa förskotts fonder, genom att erbjuda resurser som säkert kommer att övervägas av de flesta länder under dessa spelregler och skapa intresse för framtiden medel som betalas ut i förskott. Man kan inte utesluta att denna strategi, som planterades vid världshandelsorganisationens (WTO) senast möte i Davos, tyder på att de stora länderna alltid kommer att ha kontrollen över de resurser som man har avsatt att betala ut under UNFCCC:s ramar (FN:s ramkonvention om klimatförändringar).
Enligt ett uttalande från själva IMF, "kommer IMF att inleda samtal med centralbankerna och finansministerierna om genomförbarheten av denna gröna fond, som skulle kunna finansieras delvis genom en emission av särskilda dragningsrätter (SDR), en reserverad tillgång som skapats av IMF".
Just dessa särskilda dragningsrätter (SDR) skulle kunna bli de element som "kedjar fast" länderna till de framtida resurserna som genererats inom ramen för internationella klimatförhandlingarna och fungerar för att ge syre till aktiviteter inom själva IMF, eftersom den senaste internationella krisen i världsekonomin visar att dess politik inte nödvändigtvis har varit den bästa.
Flera artiklar av: Rebelión