Laxodlingar förorenar chilenska Patagonien och skadar naturreservatet Las Guaitecas
LatiCes översättare: Julia Gabriel
Chile. Miljöskyddsorganisation varnar för den stora mängden anaerober i undervattensfloran och för intensivanvändningen av bekämpningsmedel mot "havslopporna" som förekommer i laxodlingarna i naturreservatet Las Guaitecas i Chile. Det rör sig om miljökatastrof och detta inom ett statligt skyddat naturområde, en katastrof orsakad av laxindustrin.
Miljöskyddsorganisationen CODEFFs filial i Aysén i Chile informerar allmänheten om miljöförstörelsen i naturreservatet Las Guaitecas. Förstörelsen är en följd av den förändrade undervattensfloran och användningen av bekämpningsmedel (ämnade att få bukt med invasionen av parasiten Caligus sp), två företeelser vars konsekvenser inte togs med i beaktande när den chilenska staten utredde vilka effekter laxodlingen skulle ha på miljön i området. Miljöskyddsorganisationen baserar sin information delvis på dokumentation tillhandahållen av SERNAPESCA (nationella fiske- och vattenkulturs myndighet) som finns tillgänglig på deras hemsida, delvis på ny information som har samlats in av naturreservatet Pumalin Park
Insamlad data påvisar att mängden anaeroba organismer i de vattenområden där laxodlingen förlagts ökade så mycket från 2010 till 2015 att den till slut överskred den nivå som sjöarnas ekosystem kunde hantera. Antalet laxodlingscenter ökade dessutom från 5 st. 2010 till 35 st. 2013, varav 12 st klassades som "aneroba" 2015. Den ökade mängden anaeroba organismer leder till att sjöarnas ekosystem kollapsar vilket påverkar undervattensfloran.
Dessutom ökade antalet laxodlingar i nationalparken som var invaderade av organismen Caligus sp från 50 st 2010 till 92 st 2014. Caligus sp är en endemisk hoppkräfteparasit som laxföretagen försöker utrota genom att använda bekämpningsmedel av typen Cipermetrina eller Deltametrina. Bekämpningsmedlet hälls rakt i vattnet och dess effekter på sjöarnas ekosystem är ännu under utredning i Chile.
Trots att SERNAPESCA efterfrågade informationen fick de 2015 inte in några data på mängden Caligus sp i vattnet eller på användningen av bekämpningsmedel, detta eftersom vissa av laxföretagen vägrade lämna ut informationen av "strategiska anledningar". Enligt Peter Hartmann, chef för CODEFFs filial i Aysén: "verkar SERNAPESCA bry sig mer om att bevara företagens rykte än att belysa miljöskadorna som dessa orsakar med sin verksamhet".
Det är viktigt att dra sig till minnes hur lagen kringgicks när beslutet togs att förflytta dessa laxodlingscenter till statligt skyddade naturområden, i samband med miljökrisen i sjöområdet Los Lagos, när dessa hade smittats med ISA-viruset och infekterats med Caligus sp (havsloppan). I nuläget försöker samma myndighet förflytta ytterligare 43 laxodlingscenter till naturreservatet, på grund av sanitära problem i området kring Aisén-fjorden och Ninualac-kanalen. Dessa center kommer att fördelas på 35 nya vattenreservat som är tänkta att upprättas i nationalparken och allt detta planeras utan att man först gör en riskanalys, utan att man konsulterar regionens indianråd (vilket krävs enligt OIT-avtalet nr 169) och utan att involvera berörda myndigheter eller beskatta åtgärden.
Vi vill dessutom påminna allmänheten om att en nyligen utförd granskning av den chilenska statens fiskemyndighet påvisade att myndigheten brister i sitt åtagande, bland annat vad gäller att undvika uppkomsten av anaeroba undervattensfloror, något som bryter både mot Lagen om Fiske och Undervattensflora och mot resolutionen om miljösäkerhet.
Redan i maj och juni 2016 anmälde CODEFFs filial i Aysén miljöförstörelsen hos myndigheterna i Aysén och i Cisne, och dessa anmälningar håller just nu på att utredas av den chilenska staten. Bakgrunden till anmälningarna var laxföretagens verksamhet i området, som gett upphov till anaerob undervattensflora i 33 laxodlingscenter i Aysén och 27 i Cisne. Tre av dessa laxodlingar ligger i det naturskyddade området Quitralco och 20 i naturreservatet Las Guaitecas.
Slutligen vill vi tillägga att dessa laxodlingscenter ligger i ett naturreservat som saknar både verksamhetsplan, infrastruktur och skogsvaktare. Inte heller har de blivit godkända av CONAF, den institution som är ansvarig för att administrera och skydda naturskyddsområdet i fråga. Dessa laxodlingscenter godkändes dessutom utan föregående riskanalys, något som artikel 11 i Lagen om Miljöbaser kräver i dessa fall.
Flera artiklar av: Radio del mar