Miljöbekymmer rörande den stora kanalen
Prensa indígena
LatiCes översättare: Marie Fröslin
Nicaragua. Det megaprojekt som stöds av China och som innebär en ny kanal genom Centralamerika, utgör ett hot mot viltdjurlivet, våtmarker och ett biosfärreservat, varnar experter.
I en nyutkommen utgåva av tidningen Nature varnar två framträdande forskare att projektet kan komma att bli en “naturkatastrof” för Nicaragua. De menar att man riskerar “några av de mest sköra och vetenskapsbetydande ursprungsområdena” i Centralamerika.
Våtmarker kommer förvandlas till torrområden samtidigt som skog och djungel går förlorad och diverse habitat kan komma att förstöras. Följderna av vägbyggen och konstruktionen av ett järnvägssystem, oljeledningar, industrizoner och två internationella flygplatser väntas bli många.
Den nicaraguanska regeringen har beviljat ett femtio-årigt avtal till ett Hongkong-baserat företag för konstruktion och övervakning av kanalen för sammanlagt 40 miljarder dollar. Detta skedde utan man tog hänsyn till miljögranskningarna i processen. Den 186 kilometer långa kanalen kommer att skapa en anslutning mellan Stilla havet och Karibiska havet, och blir således en rival till Panamakanalen.
De hundratals kilometer långa utgrävningarna från kust till kust kommer att ödelägga närmare 400 000 hektar regnskog och våtmarker. Utgrävningarna kommer dessutom gå igenom Nicaraguasjön, som utgör den största dricksvattenkällan i området. Sötvattenssjön är allvarligt hotad på grund av att den inte är tillräckligt djup för de båtar som förväntas komma att trafikera megakanalen. Muddring kommer att bli obligatoriskt och med största säkerhet så blir det även nödvändigt att dränera från Nicaraguasjön till Karibiska havet.
Den utvecklingen som medföljer kan komma att utgöra en risk för ekosystemen i området. Ungefär 240 kilometer norr om kanalens planerade rutt ligger biosfärreservatet Bosawas som består av 2 miljoner hektar regnskog och är en fristad för många annars utrotningshotade arter.
Mindre än 115 kilometer söderut ligger Bioreservatet Indio Maíz med över 318 000 hektar torr regnskog. Ännu värre är att kanalrutten förmodligen kommer att gå igenom de norra delarna av naturreservatet Cerro Silva.
Forskare och miljöaktivister har uppskattat antalet hektar som kommer att inkorporeras i kanalrutten och dess underprojekt. Dessa marker sträcker sig tvärs igenom skogar, reservat, våtmarker och autonoma jordegendomar som tillhör traditionella ursprungsbefolkningar på Nicaraguas karibiska kust.
Djurens migrationsrutter tvärs igenom dessa marker blir avkapade. Skogarna kommer att huggas ner för att ge plats till tåglinjen, kanalen och oljeledningar. Troligt är att kanalsträckorna genom våtmarkerna kommer att dräneras eller fyllas för att ge plats åt internationella flygplatser och industrizoner.
Enligt vissa rådgivare för regeringen så har kanalen potential att öka Nicaraguas årliga tillväxt från 4.5 % ända upp till 15 % år 2016.
Givetvis känns dessa siffror lockande för ett utvecklingsland som Nicaragua. Dessutom lovar det beviljade kontraktet att Nicaragua kommer att bli ägare till 51 % av företagsaktierna inom 50 år.
Men hur mycket kommer miljön i sin tur att få betala?
Permanent länk: https://anca24latam.wordpress.com
Flera artiklar av: Prensa indígena