Hur påverkas kvinnorna av klimatförändringarna?
LatiCes översättare: Margot Herbertsson
(Servindi) Hur ska man kunna föreslå åtgärder för anpassning till klimatförändringarna på en landsbygd där männen har flyttat sin väg och kvinnorna inte äger marken? Hur ska man verka för motåtgärder inom nyckelfunktioner som vatten, jord- och skogsbruk, om kvinnorna inte är med i beslutsfattande församlingar?
Klimatförändringarna påverkar världens folk, men på olika sätt. Det finns faktorer som förstärker effekterna för några befolkningsgrupper. Så är fallet för urfolken och inom dessa, för kvinnorna.
Enligt Wangaru Maathai, 2004 års fredsnobelpristagare, saknas kvinnornas röster i diskussioner och förhandlingar angående den globala uppvärmningen, detta eftersom endast ett fåtal är involverade i politiken inom dessa områden.
Avsaknaden av representation, förlusten av växter och andra resurser som kvinnorna använder i sitt dagliga liv, omöjligheten att få ägandebevis till jorden, är problem relaterade till klimatförändringarna som direkt påverkar kvinnorna.
Enligt UNDP (på spanska PNUD, FN:s utvecklingsprogram) påverkas kvinnorna negativt på olika sätt av klimatförändringarna, och eftersom de är fattiga och diskriminerade blir effekterna katastrofala.
Man ser också att frånvaron av representation i beslutsfattande församlingar angående klimatförändringarna, gör urfolkskvinnorna mer sårbara.
UNDP i Mexico publicerade ett dokument om grundläggande aspekter beträffande förhållandet mellan urfolkskvinnor och klimatförändringarna. Dokumentet handlar om ett nationellt projekt i Mexico.
Projektet Att verka för ökad kunskap för andra etappen i anpassning till klimatförändringarna i Centralamerika, Mexico och Kuba, som genomförs av UNDP, påvisade att i farhågorna över klimatförändringarna krävs också ett genusperspektiv.
Dokumentet påvisar även dessa kvinnors utsatthet i nyckelsituationer rörande klimatförändringarna, exempelvis utbildning, hälsa och kvinnornas roll i samhället.
UNDPs sammanfattande uppfattning är att det är omöjligt att förstå och möta klimatförändringarna utan att ta in de sociala, ekonomiska och politiska sammanhangen. Åtgärder beträffande fattigdom och utveckling bör främja jämställdhet mellan könen.
För vidare information se UNDPs dokument: Guía recursos de género para el cambio climático.
---------------------* ONAMIAP, La Organización Nacional de Mujeres Indígenas Andinas y Amazónicas del Perú (Den nationella peruanska organisationen för urfolkskvinnor från Anderna och Amazonas). Organisationen tillhör El Pacto de Unidad de Organizaciones Indígenas del Perú, en sammanslutning av peruanska organisationer för urfolk.
Flera artiklar av: Onamiap