Latice - Latinamerika i Centrum

-


LatiCe skapar rum för folkrörelserna så att dessa får möjligheten att skriva sin egen historia.

LatiCe söker

Volontärer som vill skriva artiklar eller hjälpa till med att översätta (spanska till svenska).
Kontakta oss: info@latice.org


Hjälp oss bygga broar mellan Latinamerika och Sverige.

Vill du bli medlem?


arkiv


Köksträdgården vid dörren: den gröna trottoaren

Anabella Arrascaeta
Lavaca
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach

Carlos Briganti
Carlos Briganti. Bild: Ramiro Dominguez

Argentina. Carlos Briganti främjar stadsköksträdgårdar byggda med återvinningsprodukter och nu har han lanserat i sitt kvarter en idé som börjar ha sin motsvarighet in i stan: odla köksgrönsaker på trottoaren. Skörden blir den sociala väven, de oväntade samtalen och framtiden.

"Den sociala väven återställs när vi interagerar med våra grannar" säger uruguayaren Carlos Briganti, 57 år gammal, som bor i Chacarita sen knappt fyrtio år sen och är både VVS -och Ellärare samt eldsjälen bakom idén om köksträdgårdarna. Han pekar på ca 70 bildäck, som mitt i pandemin staplades två och två på höjden och tjänar som krukor.

Vi står på trottoaren

Däckkrukorna, som målats för hand med glänsande färger, inrymmer rädisa, selleri, tomater, gul lök, beta, sallad, pak choi (asiatisk sellerikål, övers. anmärkning), tobak, kål, grönkål, bondbönor, indiankrasse och rödbetor. Samma som på sin 60 m² ekologiska odlingsterrass är odlingsmetoden i däckkrukorna oordningen och blandningen. "Här finns det mat, riktig näring som kan produceras i stadsmiljö" hävdar han.

Dessutom finns på samma trottoar två 200 liters kompostbehållare för att kvartersgrannarna ska kunna slänga yerba mate, te, frukter, grönsaker och äggskal. Resultatet blir det en kompost alltså gödsel som kan användas för att berika marken som är lämplig för jordbruk.

Däcken, som valdes för att de inte väger så mycket, är soltåliga och man kan få tag på dem liggandes på gatan. De kan även tjäna som reklampelare som bär handskrivna skyltar som t ex "Världen förändras med ditt exempel, inte med dina ord" och "Vi jordbrukare odlar hopp och skördar framtid".

Fröbomb

Briganti cyklar runt i staden och från cykeln hänger en skylt där det står "Den Urbana Återvinnaren, en förening med 25 medlemmar". Vårens Dag gick alla medlemmar ut på staden bärandes jord -och fröbomber och slängde dem på tomma, improduktiva markegendomar för att sen, någon gång framöver, de ska växa sig till näringsprodukter. Briganti betonar att detta är ett sätt ge sig in i striden utifrån stadsmiljön vi lever i och förklarar varför: "92 % av befolkningen bor i städer. Alltså, var annars ska man kämpa?

Han tillägger att 35 % av den argentinska befolkningen bor i området AMBA (Buenos Aires Storstadsområde). "Förvisso förändrar vi inte världen med det vi gör men vi uppmärksammar myndigheterna om att det finns hundratals markhektar som står tomma. Till vilken nytta? Det är ett slag i ansiktet för de som inte har någonstans att bo. Total brist på respekt. Det är bara från medborgarna en annorlunda stadsplanering kan komma till stånd".

Det är det vad de är sysselsatta med, tänkandes och skapandes. Mitt på året, tillsammans med andra organisationer, presenterade de till stadens lagstiftande församling ett lagförslag om att skapa ett System av Offentliga, Ekologiska Köksträdgårdar. Förslaget backades upp av 17 namnteckningar och har ännu inte behandlats. "Vår erfarenhet var att köksträdgårdsodlarna som sen dekader sysslar med det, ockuperade tom mark, fick den att producera livsmedel, snyggade till den och fick råttorna att lämna den. Då kom polisen och drev bort dem. Då förstod vi att vi måste ge det de gör en laglig inramning. När man gör något som är bra och det blir för bra, då blir det farligt också.

Vi strider om tom, improduktiv mark. För att inte tala om den lyckan folk känner när de pysslar med sin köksträdgård en måndagsmorgon. Vi presenterar ett annat paradigm som är uppenbarligen i högsta grad farlig för vissa. Då driver de bort oss och ånyo kommer den improduktiva, nu inhängda marken tillbaka. Vi måste få slut på den sortens logik. Det var därför vi föreslog den nya lagen, som tyvärr verkar sova en evig siesta p.g.a. att politikerna inte har behagat äga en tanke åt den och att den kanske är något bra. De är avskärmade från verkligheten, har inte en susning om den akuta livsmedelsbristen och de gröna områdena". Och om lagen inte antas? Vi har presenterat den lagliga inramningen. Om de inte behandlar den är det inte vårt problem. "Vi fortsätter med att göra det som vi alltid har gjort: köksträdgårdarna".

Briganti säger att köksträdgårdsodlarna besitter konsten att samtala med sina grannar och inspirera dem. Han föreslår: "Vi måste prata med vår nästa. Systemet skapar klyftan och vi när den. Vi måste sätta foten och börja prata oss emellan och komma överens om saker och ting eftersom nyttan av det blir ömsesidig. Vi är inte vana med att samtala. Vi måste gå ut och använda oss av andra verktyg för att de som vi använt hittills inte fungerar".

Han tror att den rådande pandemin är ett slags broms innan vi störtar i det tomma intet. "Vi måste lära oss nu, organisera oss, säga att det är nog nu, att vi är less på det. Jag tror på det att om vi lyckas med att agera tillsammans kan inte någon stoppa oss. Någon har sagt till mig: "Man kan inte ändra världen genom att odla en liten köksträdgård". Men som Vandana Shiva (kvinnlig indisk fysiker, filosof och aktivist inom antiglobaliseringsrörelse, över. anmärkning) säger: "Att själv producera sin mat är i sig något revolutionärt".

Den gröna staden?

Uppskattningsvis tros finnas 5,13 m² gröna områden per invånare i Buenos Aires stad, vilket ligger långt under det som Världshälsoorganisationen (WHO på engelska, övers. anmärkning) rekommenderar, mellan 10 och 15 m² per invånare.

Att det ska finnas ett torg är ren utopi i vissa kommuner. T ex i kvarteren Balvanera och San Cristobal finns det bara 0,04 m² per invånare. Det är även brist på träd. WHO rekommenderar tre träd per invånare. Briganti uppskattar att staden saknar ca 400 tusen träd. Briganti tycker att till detta ska tilläggas att Argentina producerar 18 miljoner däck per år. När de blir uttjänta återvinns endast 12 % av dessa. Briganti sammanfattar: "Detta är rena vansinne". "Vart tar alla andra däcken vägen? Det är därför vi använder dem. Det är en komplex och politisk fråga".

Då ser man sambandet: på den här trottoaren är däcken staplade två och två på höjden, ibland tre och tre för att hindra att hundarna kissar på växterna. Vissa grannar gör kompost i de gemensamma behållarna, vissa vattnar växterna, andra målar däcken och ytterligare andra tittar på och ser att detta och mer därtill är möjligt. Nu, efter exemplet i kvarteret Chacarita, planeras att starta samma projekt på andra håll i staden. Kvarteret Villa Santa Maria står på tur.

Köksträdgården vid dörren bli på så vis en träffpunkt, en möjlighet att förändra staden. "Att bryta individualismen betyder att positionera sig någon annan stans, att gå utanför ens komfortzon, att flytta från ens egen köksträdgård hemmavid till den gemensamma på trottoaren och tillsammans med ens grannar skötta den. När vi gör i ordning däckkrukorna visar vi att det går att närproducera livsmedel, att det går att odla på ett hälsosamt och självständigt sätt och samtidigt skapa gröna område som vi själva står för" säger Briganti.

Vad kostar det?

Ingenting.

Hur är det med deltagandet?

Kollektivt. Ensam skulle man aldrig lyckas med det. Det finns ett stort behov av att börja odla. När det råder pandemi har folk som inte har tillräckligt med utrymme hemma eller som klassats inom en riskgrupp har ingenstans att ta vägen. Då går de ut på trottoaren och vattnar och sköter köksträdgården. Bekantskap och dialog uppstår.

Vad har återtagandet av trottoarerna för betydelse?

Det betyder hälsa och är revolutionerande. De var övergivna, i händerna på de son inte vill ha riktiga, levande trottoarer utan tillslätade, tomma sådana. Trottoarerna är vackra utrymmen. För folk som bor i höghus är trottoaren det enda utrymmet de har att interagera med grannarna. Det är ett hälsosamt utrymme som underlättar ett liv i harmoni med naturen och människor emellan. Hoppas att det bli många fler, annorlunda och bättre initiativ. Det handlar egentligen om att kopiera. Alla goda idéer kläcktes för att bli kopierade. Jag kopierade det här projektet från någon i Puerto Rico och kan föreställa mig mängder av likadana initiativ. Det är en utopi jag har. Projektet samlar både fåglar som sprider frön och folk som odlar. Vi återtog trottoaren under pandemin. Vi pratar om gröna områden, kompost, budget, empati grannar emellan och trygghet.

Ett nytt paradigm om allt växer fram. Det handlar om en revolution.



Publicerad: oktober 2020

Flera artiklar om: Miljö



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr. 802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe