Treinta y Tres manade vägen för livsmedelssuveräniteten i Uruguay, del 1 (*)
LatiCe
LatiCes översättare: Loredana Strada
På det här sättet bygger man upp en suveränitet; flickor, pojkar, ungdomar och jordbrukare lär sig att odla sitt eget livsmedel på hemmaplan och att förtjäna sitt eget uppehälle genom att jobba.
För några år sedan skrev Apodu som står för Asociación de Productores Orgánicos del Uruguay (Ekologiska lantarbetarnas förbund i Uruguay) under ett strategiskt avtal om livsmedelssuveränitet tillsammans med Treinta y Tres administration, genom den dåvarande presidenten Hugo Bértola. Under den här tiden höll man i många av landets regioner på att skapa en strategisk allians lett av Dr. Gerardo Amaral, mellan lantarbrukare inom växt- och djurlivet och den första lokala regeringen Frente Amplio.
Sedan 2005 har löpande nyheter nått oss om olika aktiviteter kring ämnet livsmedelssuveränitet, utveckade av regeringen, lantarbetarna, lärarna i landsbygden och regionens kringboende; exempelvis de högtidliga festivalerna kallade Las Fiestas Populares de la Semilla Criolla (kreoliska fröfestivalen) som firas i april månad. Under 2009 hölls den tredje högtiden i dess slag och då närvarade viktiga jordbruksinstanser i landet, och från andra delar i Latinamerika, av vilka vi särskilt vill belysa deltagandet av Brasilianska MST(Rörelsen för Lantarbetare utan Jord). Med den tredje Kreoliska frö festivalen som utgångpunkt så påbörjades olika workshops, som exempelvis det andra nationella mötet mellan olika agroekologiska nätverk., arbets workshops utifrån det nationella mötet för kreoliska fröproducenter, samtal, informativa videos och artistiska uppträdanden, allt detta manifesterades under ett besök nyligen i Treinta y Tres från Stockholm, Sverige av två medlemmar från Casa uruguay - Framtidsjorden. Ingeniören José Puigeval, organisationens direktör för Livsmedelssuveräniteten och Agroekologi, visade oss att regeringen investerat mycket pengar för att föverkliga denna verksamhet (syftande till festivalen och dess aktiviteter) och för att den ska växa för varje år. Vi besökte tillsammans med de ansvariga kollegorna anläggningarna för den agroekologiska skolan "La Calera" som utgör den första Enheten för Samarbets Experiment (på spanska: Unidad de Experimentación Participativa -UEP).
Man förklarar för oss vad det fundamentala arbetet består utav och områdena som man håller på att utveckla utifrån en långsiktig framtidsaspekt. Låt oss försöka sammanfatta lite av de ambitiösa och omfattande lokala projekten. Vad betyder Plan SAT, det står för Soberanía Alimentaria Territorial (Territoriska Livsmedelssuveräniteten), som sedan tre år från nu räknat består av ett aktivt deltagande av ca. 20 institutioner, så som sociala och privata grupper. Plan SAT arbetar systematiskt och organiserat för att uppnå målet med att stärka samhället i Treinta y Tres, så att det kan återhämta sig och återigen befästa sin territoriella livsmedelssuveränitet.
Plan SATs konceptuella mål är:
Hållbar utbildning och träning riktad mot utvecklingen av det inhemska territoriet, utifrån den sociala och ekonomiska basen.
Uppbyggande av den sociala identiteten för förändring. Främja samarbetet i forskningen om livsmedelsproduktionen, som syftar till återhämtningen av biologiska tillgångar i landet.
Förmedla kunskap gällande sambandet mellan mat - hälsa.
Uppbyggande av en allmän ekonomi med stark förankring till området.
Skapa utrymmen för självständig organisering, självstyre och deltagande som upprätthåller den territoriella utvecklingen. Uppbyggandet av samhällsproduktiva nätverk.
Frambringa rättmätig arbetssysselsättning.
Främja spridningen och återgivandet av erfarenheter, i lokal-, territoriell-, nationell- och regional nivå.
Biodlings produktion. Uppbyggande av ett biodlingssamhälle och "Bi bank". Det genetiska bevarande av lokala arter kommer att fungera som referens för lantbrukarna inom organisationen med sina 210 familjer som tillhör biodlings området.
Legitimt Fiske. Fiskarna kommer att förbättra sin anläggning för fiskbearbetning på ett genuint sätt, och kommer på så vis engagera 35 familjer.
Livsmedelsbearbetning. I anläggningen för livsmedelspreparering håller man på att framställa marmelad och tomatsåser. Plan Tomate - "Tomat rörelsen" ger naturligt arbete åt 88 jorbrukarkvinnor som är inblandade i projektet.
På detta sätt ger man dem ett starkt incitament till hushållsproduktion och agroekologi, samt kunskap om mer miljövänliga framställningsmetoder i värnandet om vår Moder Jord, exempelivs trädgårdsjorbruk utan gifter eller bekämpningsmedel.
30 ungdomar är engagerade i associationen "Manos Unidas" (De förenade händerna). 12 familjer i området Maria Celina jobbar med återvinning av hushållsavfall.
Plan CAPIN - Capacitación Incentivada para Jóvenes (Främjande utbildning för ungdomar) ur ett kritiskt sammanhang, formar man ungdomar till att bli ansvarsfulla individer med arbetsmoral, och de tränas till att bli framtidens agroekologiska ambassadörer. Genom Utbildnings- och Kultur Ministeriet, kommer de ungdomar som inte tillhör det almänna utbildningssystemet kunna få en omfattande utbildning, med utsikter mot arbeten inom produktions kooperativen. Ett utbildningsprojekt för ungdomar tilhörande INAU (en statlig institution som värnar om barns rättigheter).
Med deltagandet av samhällsinvånarna och jordbrukarna planerar man trädgårdsjordbruk i familjeskala i skolor på landsbygden och i förorterna, som ett integrerat utbildningsprogram. Ett binationellt projekt för att "integrera kunskap". För att ta upp några exempel: 10 medicinal växter som används i regionen, användande av skörden och förvaringen av den samarrangeras av Pindó Azul Uruguay och MST Brasilien. Ett plantageprojekt för odlande av ekologisk majs och för framställande av ekologiskt majsmjöl - Projekt för produktion av ekologiska tomater med syfte att bibehålla plantan. Projekt för bevarandet av det ekologiska kreoliska fröet, att göra fröet till allmän egendom. Att få fröet att föröka sig är allas uppgift.
Projekt att bibehålla den inhemska biologiskka arvsmassan som anpassat sig till området
I projektet ingår att öka tillväxten och reproduktionen av inhemska fruktträd, så som gul och röd araza och utföra forskning i dess egenskaper, även stimulera tillväxten av guava frukten i landet, pitanga, myrten, och bevara och öka tillväxten av mategräs samt att bedriva forsking i olika system för inplantering i vattendrag.
Värna om och öka fortplantningen av inhemska bin. Projekt bedrivs i ekologisk honungsproduktion, samt utbildning för lantbrukare som är intresserade av honungsframställning.
Fiske sektorn. Skapa ett centrum för fortplantningen av alevín (sötvatten fisk) i byn Charqueada.
Ett konsolideringsprojekt inom fikeindustrin, som inkluderar åtgärder såsom undervisning i kooperativt- och administrativt styre, samt information om rättslig reglering av produktions-och handelssystemet för att på så sätt få tillgång till de sociala rättigheterna.
På det här sättet bygger man upp en suveränitet; flickor, pojkar, ungdomar och jordbrukare lär sig att odla sitt eget livsmedel på hemmaplan och att förtjäna sitt eget uppehälle genom att jobba. Vi har genom vårt besök bevittnat ungdomarna i febril aktivitet och de tar sig ända till "La Calera" för att lära sig och för att få sina erfarenehter, även att begå sina misstag förklarar Carmen Ypuche för oss, men i slutändan genom en praktik som är i allra högsta grad bildande och delaktig. Enligt José Puigdeval, så hade den tidigare politiska administrationen avvecklat jordbruksskolan "La Calera", precis som andra skolor i dess slag, och lämnat dem i total övergivelse. Det är inte lätt att bygga upp infrastrukturer men där det finns vilja från landets politik och befolkning så visar sig de materiella resultaten förklarar han.
Endast efter tre års hårt arbete, har vi redan ett levande laboratorium som besöks och observeras med stort intresse av både ungdomar och lärare inom organisationen, berättar José. I Uruguay existerar ett produktionssystem som på sätt och vis efterliknar planeten. De stora och omfattande territorier som livsmedel färdas över, för att i de flesta fall sedan återvända till samma territorium som produkter med ett mycket dyrare slutpris, är ytterligare en av de existerande svårigheterna. När väl skörden är skördad slutar det med att den ruttnar på grund av transportbristen, vilket påverkar jordbrukarna negativt och omotiverar dem att att fortsätta odla eftersom verksamheten inte är lönsam. Beroendet slås sönder genom att skapa nya produktions och distributions modeller, som på ett effektivt sätt minskar produktionskostnaderna och som tillåter dessa produkter att färdas en kortare strecka mellan åkrarna och matborden. Utan tveksamhet så börjar organisationen i Treinta y Tres att bryta denna onda cirkel. Att man tillhandahåller exempelvis skolmatsalar, manar vägen, som enligt oss hela landet bör följa. Vi talar om en kontinuerlig, solidarisk, delaktig och gemensam process.
Produktionen av ekologiska, kvalitativa och färska livsmedel som stark insats inom agroekologin och starkt stöd från den regionala regeringen samt med ett ökat inflytande från befolkningen är, enligt oss, exemplet man bör ha i åtanken för att gemensamt uppnå Livsmedelssuveräniteten i Uruguay.
_________________________________Flera artiklar av: LatiCe publicerade 2010