Vattenkraftverk utanför Chiles huvudstad får skarp kritik
Bild: Kajsa Jansson, Amanda Kujansuu
Michelle Bachelet: vad betalar du med vårt vatten?
Chile. Ett transnationellt vattenkraftsprojekt hotar Santiagos dricksvattenförsörjning och värdefulla naturområden i det intilliggande Cajón del Maipo. Projektet, som även har svensk inblandning genom pensionsinvesteringar, får stark kritik av miljöorganisationen Coordinadora Ciudadana Ríos del Maipo (CCRM).
Projektet Alto Maipo består av en utbyggnad av vattenkraften i dalen Cajón de Maipo, strax utanför Santiago. Nybygget innebär att kursen ändras på de tre floder som flyter genom detta populära naturområde, som besöks av cirka 2 miljoner turister årligen. Alto Maipo är även kontroversiellt på grund av den 70 kilometer långa tunnel som kommer att leda de fyra floderna från sin ursprungliga bana till de två nya vattenkraftverk som ska installeras.
Redan nu finns sex kraftverk i Cajón del Maipo-regionen. Det nya projektet finansieras av det amerikanskägda transnationella företaget Aes Gener tillsammans med nationella finansiärer såsom Luksic-gruppen - en av Chiles sju rikaste företagsfamiljer.
Alto Maipo har framställts som en möjlighet för lokalbefolkningen att få jobb samtidigt som det ska förse framför allt gruvnäringen i de norra delarna av landet med energi. Kring gruvan Los Pelambres har lokalbefolkningen i Caimanes protesterat de senaste 7 månaderna för att Luksic ska lämna tillbaka deras vatten.
AES Geners generaldirektör, Luis Felipe Cerón, har uttalat sig och sagt att Alto Maipo är ett "nyckelprojet för landets utveckling".
Men enligt Nathalie Joignant från organisationen CCRM är detta inte fallet.
- Beräkningarna stämmer inte överens med verkligheten eftersom vattentillgångarna i floderna inte är tillräckliga. Dessutom har Alto Maipo slutit avtal med att sälja delar av den producerade energin till utlandet, främst Brasilien och Argentina, säger hon.
"Patenterad vattenstöld"
Av de utlovade 2000 anställningarna som projektet skulle föra med sig har endast 160 personer fått anställning, och majoriteten av dessa är utländska arbetare.
– Det som pågår i Chile är inte en energikris, utan en patenterad stöld av vatten, säger Nathalie Joignant.
Det hon syftar på är att företagen utnyttjar de nationella vattenresurserna helt obehindrat och utan kontroll. Något som går att göra helt i enighet med den rådande vattenlagen. En lag som stiftades under Pinochets militärdiktatur. Lagen privatiserade landets vatten och möjliggjorde att vem som helst kan installera sig och utnyttja resurserna okontrollerat och på obestämd tid. Chile är idag det enda landet i världen med denna fullständiga privatisering av vattnet.
En annan bidragande faktor till projektets genomförbarhet är den starka vänskapspolitiken mellan regeringen och de stora företagen. Ett flertal ministrar och parlamentsledamöter har tidigare haft anställningar inom Luksic-koncernen – vilket gynnat projektet.
- Det har lett till att företagen fått ett otillbörligt inflytande över de politiska besluten angående Alto Maipo, säger Joignant.
CCRM har kommit att bli den främsta motståndaren mot projektet Alto Maipo. Organisationen, som bildades för åtta år sedan, består av en trettiotal frivilliga och ett fåtal experter som med sin kompetens arbetar med att få tag i information gällande de konsekvenser som projektet Alto Maipo kommer innebära. Alla involverade är ideellt engagerade. Dessutom har organisationen stöd av tusentals aktivister som deltar i demonstrationer. Just nu för CCRM ett flertal rättsprocesser mot projektet och arbetar samtidigt med opinionsbildning.
Hotar dricksvattnet i huvudstaden
En av de sektorer som kommer att drabbas hårt av projektet är den blomstrande turismen då floderna på många områden kommer att torrläggas. I och med att flodernas bana ändras bryts även vattnets naturliga kretslopp vilket kommer att påverka både områdets glaciärer och laguner. På länge sikt kommer det även att hota Santiagos dricksvatten, skapa ökenspridning, högre brandrisk och påverkan på de närliggande jordbruken där vattennivån kommer att sjunka och bevattningskanaler kommer att bli torrlagda.
Även Sverige och svenska pensionssparare har ett finger med i det omdiskuterade vattenkraftprojektet. Detta då den svenska Sjunde AP-fonden har stora investeringar i både AES Gener och Aguas Andinas, vilket gör att svenska skattebetalare passivt deltar i ett projekt som kommer att riskera värdefulla naturområden och vattentillgångar.
CCRM fortsätter att kämpa mot projektet som i dagsläget har avancerats 17 procent. Det är fortfarande omöjligt att säga hur allvarliga konsekvenser det kommer att innebära för de boende i området och för Santiagos invånare. Nathalie Joignant avslutar med att säga:
- Vattnet är nutidens guld, inte framtidens, utan nutidens!
Flera artiklar av: Kajsa Jansson, Amanda Kujansuu